De här bilder tagna 2004-02-05, flödet var ungefär 600 lit/sek. i Torshagsån Sydkraft säger att det ska kunna passera 3000 lit/sek. förmodligen för att förmå människor att bygga om och bekosta ändrade anläggningar. Det är Norrköpings kommun, som utan vattendom byggt om för att kunna tappa mer i Torshagsån. Politiskt ansvariga var Jan-Olov Johnsson och Maj-Lis Alm och dom gör kanske som dom vill.


Här är vi på kanalens västra sida omedelbart uppströms bron. Bron som ligger omedelbart söder om huvudbyggnaden. Lägg märke till att byggnaden på bilden är byggd med betonghålsten, och har man kört med större flöden hade vattnet tagit sig in i byggnaden. Ska bli intressant att se Sydkrafts tekniker i ögonen, när dom påstår att 3000 lit/sek. kan passera. Det har aldrig läkt in i byggnaden mellan 1966 och 1980. Den isproppen som stoppat flödet var 15 meter uppströms och påverkade inte flödet här	Bild på samma platta som ligger under vatten	Samma platta med bron i bakgrunden märk att kanalen går full till den stensatta ovansidan.

Här har vi förflyttat oss kanske 10 meter uppströms och vi ser den brandskadade överbyggnaden . Där vi istället för att byta ut virket la en betongplatta ovan det brandskadade överbyggnaden.	Den östra sidan där turbinhuset låg stensättningen som huset låg på ligger under vattenytan. Ska fotograferas igen när flödet är lägre, för att visa stensättningen.	Turbinhuset bör ha legat någon meter hitåt från den vitmålade balken, märk att plattan till höger ligger delvis under vatten, och var turbinhusets bottenplatta. Det har aldrig kunnat passera mer vatten här, om vattnet skulle passera i det slutna utrymmet under turbinhuset.

Är inte helt säker var bilden är tagen	Den vita balken visar att den ligger något uppströms turbinhuset. Balkarna längs med kanalen var till för att vi skulle kunna reparera betongplattan. Att det är strömt här beror på att det var ett mindre vattenfall omedelbart uppströms turbinhuset. Det är gjutet och besämer bottens läge.	Här har vi förflyttat oss några meter nedströms. Här ser vi att vattenytan ligger jäms med den stensatta sidorna som turbinhuset låg på. På turbinhusets högra sida (västra), låg och ligger även idag, den jordkant som eroderade vid flöden över 600 lit/sek. Välkommen att se på plats när flödet är lite mindre. Maxflödet i det slutna utrymmet har aldrig varit större än en tappning från Nedre Gottern på 600 lit/sek. Vad jag menar är att en viss tillrinning kommer på vägen hit. Eller tror Sydkrafts Göran Tunesson, Ingvar Stening och C-G Holm att man sprang med hinkar. Sydkraft hävdar ju att 3000 lit/sek kan passera.

Här ser vi att vattendjupet omedelbart uppströms ån är ca 5 dm. 7 dm på andra sidan bron. Detta visar klart att om man kunnat tappa mer, och kunnat köra vattenturbinen, samtidigt som man tappade i kanalen. Då hade vi fått in vatten i pannrummet som låg bakom väggen på bilden. Den är inte tät mot vatten. Detta har aldrig skett.	Balken är något nedströms där turbinhuset slutade. Vi var ju tvungna att slå sönder en större bit av betongplattan för att kunna ta bort turbinhuset med turbinen. Märk att stensättningen ligger under vatten uppströms vita balken


		Vi ser att turbinhuset i mitten av bilden till vänster, är byggt direkt på den stenlagda kanalen. Vi ser att jordslänten fanns redan då, på den högra sidan (västra). Vi ser att jordslänten inte ligger dikt an mot turbinhusets högra sida. Med all säkerhet för att förhindra vattenskador på byggnaden. Skulle vattnet gå över stenkanten skulle jordkanten underminerats direkt. Vi ser att turbinhuset är två våningar. Ovanvåningen var vårt lunchrum. Snett bakom till höger ser vi ovanvåningen till pannrummet. Nedervåningen är byggd i anslutning till kanalen och skulle översvämmas om flödet gick över stenkanten. Den bilden har du längst upp till vänster. Visa bilden.
Visar att stensättningen som turbinhuset vilade på ligger under vatten, och att den högre stensättningen blivit skadad kanske läckage.	Bild från 1963? Det här är en dålig bild troligtvis från 1963. Här ser vi även om det är lite dåligt, att den gamla byggnaden är byggd direkt på den stenlagda kanten. Skulle vattnet längre nedströms stiga en bit ovan stenläggningen så rann vattnet in i byggnaden. Så gjorde det när vi fick en ispropp	På bilden syns ingen överbyggnad, och jag vidhåller att när jag köpte fastigheten fanns det tvärgående träbalkar, över kanalen, med lemmar ovan, även om kanlen var långt ifrån täkt. Om någon undrar hur trätuben kunde skadas av branden 1980, så vill jag bara upplysa om att en dörr 20 meter från branden tände av strålningsvärmen. Hela väggen vi ser till vänster i bild gav sig under branden och la sig över trätuben. Betongöverdäckningen var och är inte ett vattenföretag. Detta har vattendomstolen konstaterat. Överdäckningen fanns med när vi slutbesiktade fastigheten 1980 och 1983. Överdäckningen användes för att ta sig in i byggnadens 5 dörrar som vette mot kanalen. Hade överdäckningen varit olaglig, som Sydkraft hävdar. Då hade kommunen varit skyldig att vidta åtgärder och påpekat det hela vid slutbesiktningen.