2 § Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av
mark
och vatten.
 

3 § Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som
omfattar hela kommunen. Översiktsplanen skall ge vägledning för
beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur
den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Översiktsplanen
är inte bindande för myndigheter och enskilda.

Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom
kommunen sker genom detaljplaner. En detaljplan får omfatta
endast en begränsad del av kommunen.

För begränsade områden av kommunen som inte omfattas av
detaljplan får områdesbestämmelser antas, om det behövs för att
syftet med översiktsplanen skall uppnås eller för att
säkerställa att riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken
tillgodoses.

Fastighetsplaner får antas för att underlätta genomförandet av
detaljplaner.

För samordning av flera kommuners planläggning får regionplaner
antas. Lag (1998:839).

 

4 § Till byggande och rivning av byggnader samt till schaktning,
fyllning, trädfällning och skogsplantering fordras tillstånd i form
av bygglov, rivningslov respektive marklov i den omfattning som
följer av denna lag. Vidare skall den nämnd som avses i 7 §
underrättas om olika slags arbeten genom bygganmälan eller
rivningsanmälan i den omfattning som följer av denna lag.

Beträffande åtgärder som kräver bygglov får ges förhandsbesked
huruvida byggande kan tillåtas på den avsedda platsen.
Lag (1995:1197).
 

5 § Vid prövning av frågor enligt denna lag skall både allmänna
och
enskilda intressen beaktas, om inte annat är särskilt föreskrivet.
 

6 § För att mark skall få användas för bebyggelse skall den vara
från allmän synpunkt lämplig för ändamålet. Lämplighetsbedömningen sker vid
planläggning eller i ärenden om bygglov eller förhandsbesked.
 

7 § I varje kommun skall det finnas en eller flera nämnder som
skall
fullgöra kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och ha
det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten.

Vad som i denna lag sägs om byggnadsnämnd skall tillämpas på den
eller
de nämnder som utses enligt första stycket. Lag (1991:1704).
 

8 § Länsstyrelsen har tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i
länet
och skall samverka med kommunerna i deras planläggning.

Boverket har den allmänna uppsikten över plan- och
byggnadsväsendet i
riket. Lag (1990:1365).
 

9 § Särskilda bestämmelser om tekniska egenskapskrav på
byggnader och andra anläggningar samt om byggprodukter finns i
lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.
Lag (1994:852).


Tillbaka upp

1 § Mark- och vattenområden skall användas för det eller de
ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till
beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall
ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god
hushållning.
Vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked
skall bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas.
Enligt 5 kap. 3 § miljöbalken skall miljökvalitetsnormer
iakttas vid planering och planläggning. Lag (1998:839).
 

2 § Planläggning skall, med beaktande av natur- och
kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt
tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden,
kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social
synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en
långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi
och råvaror skall främjas. Hänsyn skall tas till förhållandena
i angränsande kommuner. Planläggning får inte medverka till att
en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken överträds.

Vad som anges i första stycket skall beaktas även i andra
ärenden enligt denna lag. Lag (1998:839).

 

3 § Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för
ändamålet med hänsyn till

1. de boendes och övrigas hälsa,

2. jord-, berg- och vattenförhållandena,

3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt
annan samhällsservice,

4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt
bullerstörningar.

Bebyggelse och anläggningar som för sin funktion kräver tillförsel
av energi skall lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (1989:515).

 

4 § Inom områden med sammanhållen bebyggelse skall
bebyggelsemiljön
utformas med hänsyn till behovet av

1. skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor
och andra olyckshändelser,

2. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa
verkningarna av stridshandlingar,

3. hushållning med energi och vatten samt goda klimatiska och
hygieniska förhållanden,

4. trafikförsörjning och god trafikmiljö,

5. parker och andra grönområden,

6. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga att använda området,

7. förändringar och kompletteringar.

Inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen
bebyggelse skall det finnas lämpliga platser för lek, motion och
annan utevistelse samt möjligheter att anordna en rimlig
samhällsservice och kommersiell service. Lag (1995:1197).

Tillbaka upp
 

Byggnader

1 § Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är
lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till
natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en
yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för
byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan.
Lag (1998:805).

 

2 § Byggnader skall placeras och utformas så att de eller deras
avsedda
användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt
medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. Inverkan på
grundvattnet som kan vara skadlig för omgivningen skall begränsas. I
fråga om byggnader som skall placeras under markytan skall dessutom i
skälig omfattning beaktas att användningen av marken över byggnaderna
inte försvåras.

 

3 § Byggnader skall uppfylla de krav som anges i 2 och 2 a §§
lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,
m.m. i den utsträckning som följer av föreskrifter utfärdade
med stöd av 21 § den lagen. Lag (1999:367).
 

4 § har upphävts genom lag (1994:852).
 

5 § har upphävts genom lag (1994:852).
 

6 § har upphävts genom lag (1994:852).
 

7 § har upphävts genom lag (1994:852).
 

8 § har upphävts genom lag (1994:852).
 

9 § har upphävts genom lag (1994:852).
 

10 § Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att
byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska,
historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga
värden tas till vara. Lag (1998:805).

 

11 § I fråga om byggnadsåtgärder som får vidtas utan bygganmälan
skall 1, 2 och 10 §§ tillämpas i den utsträckning som kan krävas
med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Lag (1994:852).

 

12 § Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kultur-
historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i
ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas.

 

13 § Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick. Underhållet
skall
anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk,
miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens
karaktär.

Byggnader som avses i 12 § skall underhållas så att deras särart
bevaras. Lag (1994:852).

 

Andra anläggningar än byggnader

14 § I fråga om anläggningar som anges i 8 kap. 2 § första stycket
skall föreskrifterna i 1-3 och 10-13 §§ om byggnader tillämpas.

I fråga om sådana skyltar och ljusanordningar som omfattas av krav
på bygglov skall föreskrifterna i 1 och 2 §§ om byggnader tillämpas.
Lag (1995:1197).

 

Tomter, allmänna platser m.m.

 

15 § Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett
sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och
till natur- och kulturvärdena på platsen. Dessutom skall tillses att

1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,

2. betydande olägenheter för omgivningen inte uppkommer,

3. risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för
trafiken inte uppkommer,

4. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten
samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser
kravet på framkomlighet för utryckningsfordon till och från bebyggelsen
på tomten,

5. tomten, om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen och
förhållandena i övrigt, kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga,

6. lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon i
skälig utsträckning anordnas på tomten eller i närheten av denna.

Om tomter tas i anspråk för bebyggelse som innehåller en eller
flera
bostäder eller lokaler för barnstuga, skola eller annan jämförlig
verksamhet, skall det finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för
lek och utevistelse på tomten eller på utrymmen i närheten av denna.

Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att anordna både
parkering
och friyta, skall i första hand friyta anordnas.

16 § På bebyggda tomter får bestämmelserna i 15 § första stycket 6
samt andra och tredje styckena tillämpas i skälig utsträckning.

Vid sådan ändring av en byggnad för vilken bygganmälan krävs
skall tomten anordnas så att den uppfyller kraven i 15 § i den
utsträckning som efter omständigheterna kan krävas med hänsyn
till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.
Lag (1994:852).

 

17 § Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspråk för
bebyggelse
eller inte, hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande
olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer och så
att risken för olycksfall begränsas. Byggnadsnämnden kan besluta att
plantering skall utföras och att befintlig växtlighet skall bevaras.

Tomter, som är särskilt värdefulla från historisk,
kulturhistorisk,
miljömässig eller konstnärlig synpunkt, får inte förvanskas i de
avseenden de omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i
områdesbestämmelser.

Anordningar som har tillkommit för att uppfylla kraven i 15 §
skall hållas i stånd i skälig utsträckning.

Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser skall underhållas
så att risken för olycksfall begränsas. Lag (1995:1197).

 

18 § I fråga om allmänna platser och områden för andra
anläggningar än byggnader skall vad som föreskrivs om tomter i
17 § andra stycket alltid tilllämpas samt vad som föreskrivs i
15 och 16 §§ och i 17 § första, tredje och fjärde styckena
tillämpas i skälig utsträckning.

Sådana platser och områden skall dock alltid uppfylla kravet i
15 § första stycket 5 på användbarhet för personer med nedsatt
rörelse- eller orienteringsförmåga i den utsträckning som
följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.
Lag (2001:146).

Tillbaka upp

Av planen skall framgå

1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och
vattenområden,

2. kommunens syn på hur den byggda miljön skall utvecklas och
bevaras,

3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade
riksintressena och iaktta gällande miljökvalitetsnormer.

Översiktsplanens innebörd och konsekvenser skall kunna utläsas
utan svårighet. Lag (1998:839).

 

2 § Till översiktsplanen skall fogas en sådan planbeskrivning som
avses i 8 § och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 9 §.
Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, skall det
anmärkas i planen. Lag (1995:1197).

 

3 § När förslag till översiktsplan eller till ändring av planen
upprättas, skall kommunen samråda med länsstyrelsen samt
regionplaneorgan och kommuner som berörs av förslaget. De myndigheter
samt de sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt
intresse av förslaget skall beredas tillfälle till samråd.
Lag (1995:1197).

 

4 § Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att
ge möjlighet till insyn och påverkan. Under samrådet bör motiven till
förslaget, planeringsunderlag av betydelse samt förslagets innebörd
och konsekvenser redovisas.

Resultatet av samrådet och förslag med anledning av de synpunkter
som har framförts skall redovisas i en samrådsredogörelse.
Lag (1995:1197).

 

5 § Under samrådet skall länsstyrelsen särskilt ta till vara
och samordna statens intressen och därvid

1. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd
i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. och sådana
miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om
användningen av mark- och vattenområden,

2. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken
tillgodoses och miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken
iakttas, och

3. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och
vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på
ett lämpligt sätt. Lag (1998:839).

 

6 § Innan översiktsplanen eller en ändring av den antas, skall
kommunen
ställa ut planförslaget under minst två månader. Den som vill lämna
synpunkter på förslaget skall göra detta skriftligen under
utställningstiden.

 

7 § Kungörelse om utställningen av planförslaget skall minst en
vecka före utställningstidens början anslås på kommunens anslagstavla och
införas i ortstidning. Av kungörelsen skall framgå var utställningen
äger rum samt inom vilken tid, på vilket sätt och till vem synpunkter
på förslaget skall lämnas. Avser förslaget en viss del av kommunen,
skall det framgå av kungörelsen.

För kungörandet skall gälla vad som är föreskrivet i lagen
(1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.

Ett exemplar av förslaget med planbeskrivning och
samrådsredogörelse skall, innan förslaget ställs ut, sändas till länsstyrelsen samt till
regionplaneorgan och kommuner som berörs av förslaget.

 

8 § Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas av

1. planbeskrivning som avses i andra stycket,

2. samrådsredogörelsen,

3. gällande översiktsplan,

4. sådant planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse
för en bedömning av förslaget.

I planbeskrivningen skall redovisas planeringsförutsättningarna,
skälen till planens utformning och de åtgärder som kommunen avser att
vidta för att fullfölja planen. Vidare skall redogöras för planens
konsekvenser.

Avser förslaget ändring av översiktsplanen för en viss del av
kommunen, skall ändringens verkningar för andra delar av kommunen
redovisas. Lag (1995:1197).

 

9 § Länsstyrelsen skall under utställningstiden avge ett
granskningsyttrande över planförslaget.

Av yttrandet skall framgå om

1. förslaget inte tillgodoser riksintressen enligt 3 eller 4
kap. miljöbalken,

2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt
5 kap. miljöbalken överträds,

3. sådana frågor rörande användningen av mark- och
vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas
på ett lämpligt sätt, och

4. bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till de boendes och
övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser.
Lag (1998:839).

 

10 § Efter utställningstiden skall kommunen sammanställa de
avlämnade synpunkterna och redovisa sina förslag med anledning av dem i ett
utlåtande som skall fogas till handlingarna i ärendet.
Om förslaget ändras väsentligt efter utställningen, skall ny
utställning ske.

 

11 § Översiktsplanen och ändringar av den antas av
kommunfullmäktige.

 

12 § Beslut att anta eller ändra översiktsplanen gäller först
sedan
beslutet vunnit laga kraft.

 

13 § När kommunens beslut att anta eller ändra översiktsplanen har
 vunnit laga kraft, skall planen, planbeskrivningen, samrådsredogörelsen,
granskningsyttrandet, utlåtandet enligt 10 § och ett protokollsutdrag med
beslutet utan dröjsmål sändas till Boverket, länsstyrelsen, regionplaneorgan
och kommuner som berörs. Lag (1990:1365).

 

14 § Kommunfullmäktige skall minst en gång under mandattiden ta
ställning till översiktsplanens aktualitet.
Före ett beslut som avses i första stycket skall länsstyrelsen i
en sammanfattande redogörelse redovisa synpunkter i fråga om sådana
statliga intressen som kan vara av betydelse för kommunens beslut
samt ange hur synpunkterna enligt länsstyrelsens mening förhåller sig
till översiktsplanen. Lag (1995:1197).

Tillbaka upp

 

Första stycket skall tillämpas också i fråga om andra anläggningar
än byggnader, om anläggningarna kräver bygglov enligt 8 kap. 2 §.

Detaljplan behöver inte upprättas i den mån tillräcklig reglering
har skett genom områdesbestämmelser.

 

2 § Vid utformningen av en detaljplan skall skälig hänsyn tas till
befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som
kan inverka på planens genomförande.

I de delar som planen medför att mark eller särskild rätt till
mark kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 17--19 §§ skall planen dessutom utformas så
att de fördelar som kan vinnas med den överväger de olägenheter som planen
orsakar enskilda.

Detaljplanen får inte omfatta ett större område än som är befogat med hänsyn till 
syftet med planen och den tid för att genomföra den som skall bestämmas enligt 5 §.

 

3 § I detaljplanen skall redovisas och till gränserna anges

1. allmänna platser såsom gator, vägar, torg och parker,

2. kvartersmark för bland annat bebyggelse, idrotts- och fritidsanläggningar,
begravningsplatser, anläggningar för trafik, vatten, avlopp och energi samt
skydds- och säkerhetsområden,

3. vattenområden för bland annat båthamnar och friluftsbad.

I fråga om allmänna platser för vilka kommunen är huvudman skall
användningen och utformningen anges. För kvartersmark och vattenområden
skall användningen anges.

 

4 § Om kommunen inte skall vara huvudman för de allmänna platserna
inom planområdet, skall det anges i detaljplanen.

 

5 § I detaljplanen skall anges en genomförandetid. 
Tiden skall bestämmas så att det finns rimliga möjligheter att genomföra planen och vara minst
fem och högst femton år. Tiden räknas från den dag då beslutet att anta
planen vinner laga kraft eller från den dag dessförinnan då någon del av
planen får genomföras på grund av förordnande enligt 13 kap. 8 § andra
stycket. I planen kan anges att tiden skall räknas från senare tidpunkt
än den då beslutet att anta planen vinner laga kraft. För skilda områden
av planen kan olika genomförandetider bestämmas.

Saknar planen bestämmelser om genomförandetid, är tiden femton år
från dag som anges i första stycket.
Om förlängning och förnyelse av genomförandetid finns bestämmelser
 i 14 §. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla tills
den ändras eller upphävs.

 

6 § Medger detaljplanen tillfällig användning av mark eller
byggnader enligt 7 § första stycket 9, skall i planen bestämmas den tid under vilken
användningen får pågå. Tiden får bestämmas till högst tio år och skall
räknas från den dag som anges i 5 § första stycket. Saknar planen
bestämmelser om tiden, är denna fem år. Om förlängning av tiden finns
bestämmelser i 15 §.

 

7 § Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen
får i planen meddelas bestämmelser om

1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § första
stycket, 6 § första stycket 2 och 3, andra stycket samt tredje
stycket 2, 8 § första och tredje styckena samt 9 § första och
andra styckena,

2. den största omfattning i vilken byggande över och under
markytan får ske och, om det finns särskilda skäl med hänsyn
till bostadsförsörjningen eller miljön, även den minsta
omfattning i vilken byggandet skall ske,

3. byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader kan
bestämmas andelen lägenheter av olika slag och storlek,

4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra
anläggningar och tomter, varvid får meddelas
varsamhetsbestämmelser för att precisera kraven i 3 kap. 10 §,
skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 § och
för tomter som är särskilt värdefulla från historisk,
kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt,
rivningsförbud för byggnader som avses i 3 kap. 12 § samt
sådana bestämmelser i fråga om andra ändringar av byggnader än
tillbyggnader som får utfärdas med stöd av föreskrifter enligt
21 § lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk, m.m.,

5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge,

6. användning och utformning av allmänna platser för vilka
kommunen inte skall vara huvudman, varvid får meddelas
skyddsbestämmelser för sådana platser som är särskilt
värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller
konstnärlig synpunkt,

7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna
platser,

8. placering och utformning av parkeringsplatser, förbud att
använda viss mark eller byggnader för parkering samt skyldighet
att anordna utrymme för parkering, lastning och lossning enligt
3 kap. 15 § första stycket 6,

9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte
genast behöver tas i anspråk för det ändamål som anges i
planen,

10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar
samt trafik- och väganordningar,

11. skyddsanordningar för att motverka störningar från
omgivningen och, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna
värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning,
ljus eller annat liknande som omfattas av 9 kap. miljöbalken,

12. principerna för fastighetsindelningen och för inrättande av
gemensamhetsanläggningar,

13. skydd för sådana allmänna platser för vilka kommunen är
huvudman och som är särskilt värdefulla från historisk,
kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om
exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 §. Om en detaljplan
antas efter det att ett exploateringsbeslut enligt lagen
(1987:11) om exploateringssamverkan har vunnit laga kraft,
skall det anges i planen om den skall genomföras enligt nämnda
lag. Skall mark tas i anspråk från någon fastighet vars ägare
inte deltar i samverkan, skall planen innehålla uppgift därom.

Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med
hänsyn till syftet med den. Bestämmelser som närmare reglerar
möjligheterna att bedriva handel får meddelas endast om det
finns skäl av betydande vikt. Lag (1998:839).

 

8 § I detaljplanen får bestämmas att bygglov inte skall lämnas
till
åtgärder som innebär väsentlig ändring av markens användning förrän

1. viss trafik-, vatten-, avlopps- eller energianläggning för vilken
kommunen inte skall vara huvudman har kommit till stånd,

2. viss byggnad eller anläggning på tomten har rivits, byggts om eller
fått en i planen angiven ändrad användning eller utfarten eller annan
utgång från fastigheten har ändrats eller

3. beslut om antagande av en i detaljplanen förutsatt fastighetsplan
har vunnit laga kraft eller fastighetsplanen får genomföras efter
förordnande enligt 13 kap. 8 § andra stycket.

 

9 § Detaljplanen består av en plankarta och en särskild handling
med bestämmelser. Planen får dock bestå av endast endera av dessa handlingar
eller av en handling som innehåller både plankarta och bestämmelser, om
planens innehåll ändå framgår tydligt.

Av en plankarta skall framgå hur planområdet delas upp på mark för
skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden.

Planhandlingarna skall utformas så att det tydligt framgår hur
planen reglerar miljön. Lag (1989:1049).

 

10 § Till detaljplanen skall fogas en sådan planbeskrivning som
anges i 26 § och en sådan genomförandebeskrivning som anges i 6 kap. 1 §. Om
detaljplanen består av endast en handling, får dock planbeskrivningen
redovisas i den handlingen. Lag (1989:1049).

 

11 § Före genomförandetidens utgång får mot berörda
fastighetsägares bestridande detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är
nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka
inte kunnat förutses vid planläggningen.

Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas
utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas.

Om förlängning och förnyelse av genomförandetid finns bestämmelser
i 14 §. Om förlängning av tid för tillfällig markanvändning finns bestämmelser i 15 §.

 

12 § Bestämmelserna i 1--4 och 6--10 §§ skall tillämpas även när
en detaljplan ändras eller upphävs.
När en detaljplan ändras skall vad som gäller om genomförandetid
för planen gälla även för de frågor som planändringen avser. Om det vid
planändringen inte gäller någon genomförandetid för planen, skall dock
särskild genomförandetid bestämmas enligt 5 § för de frågor som
planändringen avser. Lag (1991:604).

 

13 § Om detaljplanen ändras eller helt eller delvis upphävs för
ett område som omfattas av en fastighetsplan, skall det framgå av
detaljplanen i vilka delar fastighetsplanen enligt 6 kap. 11 § upphör
att gälla.
Att detaljplanen i vissa fall ändras till följd av att en
fastighetsplan antas framgår av 6 kap. 5 §.

 

14 § Innan genomförandetiden gått ut kan den förlängas med högst
fem år i sänder. Efter det att genomförandetiden gått ut, kan den förnyas
med högst fem år i sänder. Förlängning och förnyelse kan avse visst
område av detaljplanen.

Har under genomförandetiden åtgärder vidtagits för planens
genomförande såvitt gäller viss fastighet men har åtgärderna inte kunnat fullföljas på
grund av omständigheter över vilka kommunen råder, skall genomförandetiden
förlängas i skälig utsträckning för den fastigheten. Ansökan om förlängning
skall göras före genomförandetidens utgång.

 

15 § Den tid under vilken tillfällig markanvändning får pågå kan
förlängas med högst fem år i sänder. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga
tjugo år.



Områdesbestämmelser

16 § För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan
kan områdesbestämmelser antas för att säkerställa att syftet
med översiktsplanen uppnås eller att ett riksintresse enligt 3
eller 4 kap. miljöbalken tillgodoses. Med områdesbestämmelser
får regleras

1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § andra
stycket, 6 § första stycket 1 och 3 samt andra och tredje
styckena, 7 §, 8 § andra och tredje styckena samt 9 § tredje
stycket,

2. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för
bebyggelse eller för fritidsanläggningar, kommunikationsleder
och andra jämförliga ändamål,

3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus
och storleken på tomter till sådana hus,

4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra
anläggningar och tomter, varvid får meddelas varsamhets-
bestämmelser för att precisera kraven i 3 kap. 10 §,
skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 § och
för tomter som är särskilt värdefulla från historisk,
kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt,
rivningsförbud för byggnader som avses i 3 kap. 12 § samt
sådana bestämmelser i fråga om andra ändringar av byggnader än
tillbyggnader som får utfärdas med stöd av föreskrifter enligt
21 § lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk, m.m.,

5. användning och utformning av allmänna platser, varvid får
meddelas skyddsbestämmelser för sådana platser som är särskilt
värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller
konstnärlig synpunkt,

6. vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom
sådana områden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket,

7. skyddsanordningar för att motverka störningar från
omgivningen,

8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 §. Lag (1998:839).

 

17 § Områdesbestämmelserna och skälen till dem skall redovisas i
en särskild handling. Handlingen skall utformas så att det tydligt framgår
hur bestämmelserna reglerar miljön.
Vad som föreskrivs i första stycket gäller även när
områdesbestämmelserna ändras eller upphävs.

 

Förfarandet m.m.
 

18 § Detaljplanen skall grundas på ett program som anger
utgångspunkter och mål för planen, om det inte är onödigt.

En miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas, om detaljplanen
medger en användning av mark eller av byggnader eller andra
anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön,
hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra
resurser. Miljökonsekvensbeskrivningen skall möjliggöra en
samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller
åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark
och vatten och andra resurser. Lag (1998:839).

 

19 § När förslag till detaljplan upprättas skall det, om det inte
är uppenbart onödigt, finnas en eller flera för ändamålet avsedda kartor
(grundkarta) och en fastighetsförteckning. I fastighetsförteckningen
skall i den mån de berörs av planen redovisas

1. fastigheter, mark som är samfälld för flera fastigheter och andra
områden samt ägare till och innehavare av annan särskild rätt än
bostadsrätt och hyresrätt i nämnda egendom,

2. gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973:1149) samt
ägarna till de fastigheter som deltar i anläggningen.

Om en samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om
förvaltning av samfälligheter förvaltar samfällighet, särskild rätt eller gemensamhets-
anläggning skall i stället för ägare eller innehavare anges föreningen.

 

20 § När program utarbetas och när förslag till detaljplan
upprättas, skall kommunen samråda med länsstyrelsen,
lantmäterimyndigheten och kommuner som berörs av programmet
eller förslaget. Sakägare och de bostadsrättshavare, hyresgäster och
boende som berörs av programmet eller förslaget samt de myndigheter,
sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt
intresse av programmet eller förslaget skall beredas tillfälle till
samråd. Lag (1995:1415).

 

21 § Syftet med samråd är att förbättra beslutsunderlaget och att
ge möjlighet till insyn och påverkan. Under samråden bör kommunen
redovisa planeringsunderlag av betydelse samt de viktigaste följderna
av förslaget. När det finns program eller miljökonsekvensbeskrivning,
skall även dessa redovisas. Vid samråd om ett förslag till detaljplan
skall motiven till förslaget redovisas.

De synpunkter som har framförts vid samråden samt kommentarer och
förslag med anledning av synpunkterna skall redovisas i en gemensam
samrådsredogörelse. Lag (1995:1197).

 

22 § Under samrådet skall länsstyrelsen särskilt ta till vara
och samordna statens intressen och därvid

1. ge råd om tillämpningen av 2 och 3 kap.,

2. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken
tillgodoses och miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken
iakttas, och

3. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och
vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på
ett lämpligt sätt. Lag (1998:839).

 

23 § Innan detaljplanen antas, skall kommunen ställa ut
planförslaget under minst tre veckor. Den som vill lämna synpunkter på förslaget skall göra
detta skriftligen under utställningstiden.

 

24 § Kungörelse om utställningen av planförslaget skall minst en
vecka före utställningstidens början anslås på kommunens anslagstavla och införas
i ortstidning. Kungörandet får dock ske senast den dag då utställningstiden
börjar, om denna bestämts till minst fyra veckor. Av kungörelsen skall
framgå

1. var planområdet ligger,

2. om förslaget avviker från översiktsplanen,

3. vilken mark eller särskild rätt till mark som till följd av planens
antagande kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 17--19 §§,

4. var utställningen äger rum,

5. inom vilken tid, på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget
skall lämnas,

6. att den som inte senast under utställningstiden framfört synpunkter på
förslaget enligt 13 kap. 5 § kan förlora rätten att överklaga beslut att
anta planen.

För kungörandet skall gälla vad som är föreskrivet i lagen
(1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.

Ett exemplar av förslaget med en planbeskrivning enligt 26 §, en
genomförandebeskrivning enligt 6 kap. 1 § och samrådsredogörelsen skall, innan förslaget
ställs ut, sändas till länsstyrelsen och kommuner som berörs av förslaget.
Lag (1989:1049).

 

25 § Underrättelse om innehållet i kungörelsen skall senast dagen
för kungörandet i brev sändas till

1. kända sakägare,

2. känd organisation av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för
en fastighet som berörs av planförslaget eller, om förhandlingsordning inte
gäller, känd förening av hyresgäster som är ansluten till en riksorganisation
och inom vars verksamhetsområde fastigheten är belägen,

3. andra som har ett väsentligt intresse av förslaget.

Om förslaget berör en samfällighet för vilken finns styrelse eller
annan utsedd att förvalta samfällighetens angelägenheter, får underrättelsen sändas
till en ledamot av styrelsen eller till förvaltaren. Saknas styrelse eller
förvaltare, får underrättelsen sändas till en av delägarna för att hållas
tillgänglig för alla.

Underrättelse enligt första stycket behöver inte sändas, om ett
stort antal personer skall underrättas och det skulle innebära större kostnad och besvär
än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen att sända
den till var och en av dem. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan
särskild rätt till mark som avses i 24 § första stycket 3 skall dock alltid
underrättas enligt första stycket. Detsamma gäller den som har meddelats ett
föreläggande enligt 28 a §. Lag (1991:604).

 

26 § Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas av

1. planbeskrivningen och genomförandebeskrivningen,

2. samrådsredogörelsen,

3. program för planen, miljökonsekvensbeskrivning, grundkarta
och fastighetsförteckning, om sådana handlingar har upprättats,

4. annat planeringsunderlag som kommunen anser vara av
betydelse för en bedömning av förslaget.

I planbeskrivningen skall redovisas planeringsförutsättningarna,
planens syfte och skälen till planens utformning samt de
överväganden som legat till grund för omfattningen av kravet på
bygglov inom planområdet. Beskrivningen skall åtföljas av
illustrationsmaterial, om det inte är uppenbart onödigt. Om
planförslaget avviker från översiktsplanen, skall avvikelsen och
skälen till denna redovisas i beskrivningen.

Annat tillgängligt material som belyser förslagets innebörd, bör
också ställas ut. Lag (1994:852).

 

27 § Efter utställningstiden skall kommunen sammanställa de
synpunkter som senast under utställningstiden har framförts skriftligen och
redovisa sina förslag med anledning av dem i ett utlåtande som skall
fogas till handlingarna i ärendet.

Utlåtandet eller ett meddelande om var utlåtandet hålls
tillgängligt skall för kännedom snarast möjligt i brev sändas till dem som inte fått sina
synpunkter tillgodosedda. Om ett stort antal personer skall underrättas,
får underrättelse i stället ske genom kungörande på det sätt som anges i
24 §, eller genom en kungörelse som anslås på kommunens anslagstavla,
informationsblad om kungörelsen som sprids till de boende som berörs av
förslaget till detaljplan och brev till sakägare och sådan organisation
eller förening som avses i 25 § första stycket 2 och som inte fått sina
synpunkter tillgodosedda.

Om förslaget ändras väsentligt efter utställningen, skall ny
utställning ske. Lag (1989:1049).

 

28 § I stället för vad som föreskrivs i 18 §, 20 §, 21 § andra
stycket samt 22--27 §§ får bestämmelserna i andra stycket tillämpas (enkelt
planförfarande), om förslaget till detaljplan är av begränsad betydelse,
saknar intresse för allmänheten samt är förenligt med översiktsplanen och
länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 4 kap. 9 §.

Vid enkelt planförfarande skall länsstyrelsen och de som anges i
25 § första stycket beredas tillfälle till samråd. När förslag till detaljplan
föreligger skall de underrättas om detta och, om de inte godkänner förslaget,
under minst två veckor ha tillfälle att skriftligen lämna synpunkter på
förslaget. Denna tid kan förkortas om alla berörda är ense om det. En
sammanställning av inkomna synpunkter och förslag med anledning av dem skall
redovisas i ett särskilt utlåtande som skall fogas till handlingarna i
ärendet.

 

28 a § Innan en detaljplan antas får kommunen förelägga den som
till följd av antagandet kan komma att drabbas av skada som avses i 14 kap. 8 § första
stycket 2 eller 3 att inom viss tid, dock minst två månader, anmäla sina
anspråk på ersättning eller inlösen till kommunen. Ett sådant föreläggande
skall åtföljas av uppgift om de bestämmelser som avses bli utfärdade, ändrade
eller upphävda. Den som inte anmäler sina anspråk inom den utsatta tiden
förlorar sin rätt till ersättning eller inlösen.

Bestämmelsen i första stycket utgör inte hinder mot att anspråk på
ersättning eller inlösen framställs på grund av skada som inte rimligen kunde förutses
inom den angivna tiden. Lag (1991:604).

 

29 § Detaljplanen antas av kommunfullmäktige. Fullmäktige får
uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta planer som inte är av
principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt.

 

30 § Senast dagen efter det att justeringen av protokollet med
beslut om antagande av detaljplanen har tillkännagetts på kommunens anslagstavla skall
meddelande om tillkännagivandet, protokollsutdrag med beslutet samt uppgift
om vad den som vill överklaga beslutet har att iaktta sändas i brev till

1. länsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som berörs av planen,

2. sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende samt sådan
organisation eller förening som avses i 25 § första stycket 2, om de senast
under utställningstiden eller under den i 28 § andra stycket angivna tiden
skriftligen har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda
eller om de har rätt att överklaga på grund av bestämmelsen i 13 kap. 5 §
andra stycket första meningen.

Om ett stort antal personer skall underrättas enligt första
stycket 2 och det skulle innebära större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn
till ändamålet med underrättelsen att sända den till var och en av dem, får
underrättelse i stället ske genom kungörande på det sätt som anges i 24 §
eller genom en kungörelse som anslås på kommunens anslagstavla,
informationsblad om kungörelsen som sprids till de boende som berörs av
beslutet och brev till sådana sakägare och sådan organisation eller förening
som avses i första stycket 2. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan
särskild rätt till mark som kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap.
17--19 §§ skall dock alltid underrättas enligt första stycket. Detsamma
gäller den som har meddelats ett föreläggande enligt 28 a §.

Av kungörelse som avses i andra stycket skall framgå vad beslutet
avser, tidpunkten för beslutets tillkännagivande på kommunens anslagstavla och vad
den som vill överklaga beslutet har att iaktta. Om kungörelsen införs i
ortstidningen, skall detta ske samma dag som beslutet tillkännages på
anslagstavlan. Lag (1991:604).

 

31 § När beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft,
skall de som till följd av beslutet kan vara berättigade till ersättning
enligt 14 kap. 5 eller 8 § underrättas. I underrättelsen skall också
tas in en upplysning om innehållet i 15 kap. 4 §. Kommunen bestämmer
om underrättelsen skall ske genom brev eller genom kungörande på det
sätt som anges i 24 §.

Kommunen skall på planhandlingarna anteckna datum då beslutet
vunnit laga kraft. Om ett förordnande enligt 13 kap. 8 § andra stycket har
meddelats, skall även datum för förordnandet antecknas. Snarast
möjligt efter det att beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga
kraft skall ett exemplar av planen, planbeskrivningen,
genomförandebeskrivningen och fastighetsförteckningen sändas till
länsstyrelsen samt till lantmäterimyndigheten, om det inte är
uppenbart obehövligt.

Om handlingarna inte kan sändas till myndigheterna inom två veckor
från det att planen vunnit laga kraft, skall myndigheterna genast
underrättas om innehållet i handlingarna. Lag (1995:1415).

 

32 § Bestämmelserna i 18--31 §§ skall tillämpas även när
detaljplaner ändras eller upphävs.

 

33 § Bestämmelserna i 19 § om fastighetsförteckning och
bestämmelserna i 20--31 §§ skall tillämpas när områdesbestämmelser antas, ändras
eller upphävs.

 

34 § Beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplan eller
områdesbestämmelser gäller först sedan beslutet vunnit laga kraft eller
får genomföras efter förordnande enligt 13 kap. 8 § andra stycket.

 

35 § Områdesbestämmelser upphör att gälla när det för området
föreligger ett lagakraftvunnet beslut att anta detaljplan eller ett förordnande
enligt 13 kap. 8 § andra stycket att planen får genomföras.

 

36 § Av 8 kap. 11, 12, 16 och 18 §§ följer att bygglov,
rivningslov och marklov inte får meddelas i strid mot detaljplan eller
områdesbestämmelser i vidare mån än som sägs där.

Åtgärder som inte kräver lov och som avser byggnader, andra
anläggningar, tomter och allmänna platser skall utföras så att de
inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Detta gäller
dock inte sådana åtgärder som anges i 8 kap. 4 § första stycket och
som inte kräver lov.

Enligt vad som föreskrivs särskilt får beslut enligt vissa andra
författningar än denna lag inte meddelas i strid mot detaljplan eller
områdesbestämmelser. Lag (1994:852).

Tillbaka upp

 

Exploateringssamverkan

2 § Kommunen får besluta att exploateringssamverkan enligt lagen (1987:11)
om exploateringssamverkan får ske, om det med hänsyn till
bebyggelseutvecklingen är angeläget att i ett sammanhang ställa i ordning
mark för bebyggelse och utföra sådana anordningar som behövs för
bebyggelsen. Sådant beslut meddelas genom detaljplan eller
områdesbestämmelser.

 

I beslutet skall anges samverkansområdets huvudsakliga avgränsning
samt den tid inom vilken ett exploateringsbeslut enligt lagen om
exploateringssamverkan skall meddelas. Denna tid får bestämmas till högst
fem år från den dag då beslutet att anta planen eller områdesbestämmelserna
Vinner laga kraft eller från den dag dessförinnan då del av planen eller av
områdesbestämmerna får genomföras efter förordnande enligt 13 kap. 8 § andra
stycket. Har något exploateringsbeslut inte meddelats inom den angivna
tiden, upphör planen eller områdesbestämmelserna att gälla såvitt avser
kommunens beslut om exploateringssamverkan.

 

Fastighetsplan

3 § I fastighetsplan kan för områden som omfattas av detaljplan meddelas
bestämmelser om markens indelning i fastigheter och om servitut,
ledningsrätt och liknande särskilda rättigheter samt om
gemensamhetsanläggningar.

Fastighetsplan skall antas om

1. det behövs för genomförande av en ändamålsenlig indelning i fastigheter,

2. detaljplanens genomförande i andra fall underlättas genom en
fastighetsplan,

3. en fastighetsägare begär det och planen inte är uppenbart onödig.

 

4 § Fastighetsplanen skall omfatta ett lämpligt avgränsat område.
Skälig hänsyn skall tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och
fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande.

Om planen skall reglera markens indelning i fastigheter eller om
den skall ge bestämmelser om servitut och liknande särskilda rättigheter,
tillämpas 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen (1970:988).

Om planen skall reglera inrättandet av en gemensamhetsanläggning,
tillämpas 5 och 6 §§ anläggningslagen (1973:1149). Skall den ge
bestämmelser om ledningsrätt, tillämpas 6 § ledningsrättslagen (1973:1144).

 

5 § Fastighetsplanen får inte strida mot detaljplanen. Om syftet
med detaljplanen inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. I sådana
fall skall detaljplanen anses ha den utformning som framgår av
fastighetsplanen.

 

6 § I den mån det behövs med hänsyn till syftet med
fastighetsplanen skall i planen anges

1. områdets indelning i fastigheter,

2. vilka servitut, ledningsrätter och liknande särskilda rättigheter som
skall bildas, ändras eller upphävas,

3. de anläggningar som skall utgöra gemensamhetsanläggningar,

4. de fastigheter som skall delta i gemensamhetsanläggningarna och de
utrymmen som skall tas i anspråk för anläggningarna.

 

7 § I fastighetsplanen får bestämmas att planen gäller endast
under förutsättning att beslutet att anta en viss detaljplan har vunnit laga
kraft eller får genomföras efter förordnande enligt 13 kap. 8 § andra stycket.

 

8 § Fastighetsplanen består av en plankarta och en särskild
handling med bestämmelser. Planen får dock bestå av endast endera av dessa handlingar
eller av en handling som innehåller både plankarta och bestämmelser, om
planens innehåll ändå framgår tydligt. Lag (1989:1049).

 

9 § Till fastighetsplanen skall fogas en sådan planbeskrivning som
anges i 12 §. Om fastighetsplanen består av endast en handling, får
dock planbeskrivningen redovisas i den handlingen. Lag (1989:1049).

 

10 § Före utgången av detaljplanens genomförandetid får mot
berörda fastighetsägares bestridande fastighetsplanen ändras eller upphävas
endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor
allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen.

Efter utgången av detaljplanens genomförandetid får
fastighetsplanen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom
fastighetsplanen beaktas.

 

11 § Om detaljplanen ändras och detta medför att fastighetsplanen
strider mot detaljplanen, upphör fastighetsplanen att gälla i de delar
som den strider mot detaljplanen. Om detaljplanen helt eller delvis
upphävs, upphör fastighetsplanen att gälla i de delar som berörs.

 

12 § Bestämmelserna i 5 kap. 18--28 och 30 §§ skall tillämpas när
fastighetsplanen upprättas. Om fastighetsplanen inte upprättas gemensamt
med detaljplanen behöver dock samråd inte ske med länsstyrelsen och
kommuner som berörs av förslaget. Inte heller behöver planförslaget
sändas till dem.

I planbeskrivningen skall redovisas vilken detaljplan som
fastighetsplanen hänför sig till och skälen till den utformning av fastighetsplanen som har
valts. Om planförslaget avviker från detaljplanen, skall avvikelsen och
skälen till denna redovisas i beskrivningen. Lag (1989:1049).

 

13 § Fastighetsplanen antas av byggnadsnämnden eller, om planen
har upprättats gemensamt med detaljplanen och denna ej skall antas av
nämnden, av den som antar detaljplanen.

Kommunen skall på planhandlingarna anteckna datum då beslutet
vunnit laga kraft. Om ett förordnande enligt 13 kap. 8 § andra stycket har
meddelats, skall även datum för förordnandet antecknas. Snarast
möjligt efter det att beslutet att anta fastighetsplanen har vunnit
laga kraft skall ett exemplar av planen, planbeskrivningen och
fastighetsförteckningen sändas till lantmäterimyndigheten, om det
inte är uppenbart obehövligt.

Om handlingarna inte kan sändas till myndigheten inom två veckor
från det att planen vunnit laga kraft, skall myndigheten genast
underrättas om innehållet i handlingarna.

I de fall detaljplanen enligt 5 § skall anses ha den utformning
som framgår av fastighetsplanen skall kommunen ange avvikelsen på
detaljplanen samt sända ett exemplar av detaljplanen och de
handlingar som anges i andra stycket till länsstyrelsen respektive
underrätta länsstyrelsen om innehållet i dessa enligt tredje stycket.
Lag (1996:1315).

 

14 § Bestämmelserna i 3--9, 12 och 13 §§ tillämpas även när
fastighetsplanen ändras eller upphävs.

 

15 § Beslut att anta, ändra eller upphäva fastighetsplan gäller
först sedan beslutet har vunnit laga kraft eller får genomföras efter förordnande
enligt 13 kap. 8 § andra stycket. Byggnadsnämnden får dock förordna att
ett sådant beslut som fattats efter tillämpning av reglerna om enkelt
planförfarande får genomföras trots att beslutet inte vunnit laga kraft,
om en ägare av en fastighet som omfattas av planen begär det och samtliga
som berörs av beslutet skriftligen godkänt det förslag som ligger till
grund för beslutet. Lag (1991:604).

 

16 § Av 8 kap. 11 § följer att bygglov inte får meddelas i strid
mot fastighetsplan i vidare mån än som sägs där.

Åtgärder som inte kräver bygglov och som avser byggnader, andra
anläggningar, tomter och allmänna platser skall utföras så att de inte strider mot en
fastighetsplan. Detta gäller dock inte sådana åtgärder som anges i 8 kap.
4 § första stycket 3--6.

Enligt vad som föreskrivs särskilt får beslut enligt vissa andra
författningar än denna lag inte meddelas i strid mot fastighetsplan.
Lag (1987:246).

 

Avstående av mark m.m.

17 § Kommunen får lösa mark som enligt en detaljplan skall
användas för allmänna platser för vilka kommunen är huvudman.

Annan mark som enligt planen skall användas för annat än enskilt
bebyggande
får kommunen lösa, om markens användning för avsett ändamål inte ändå kan
anses säkerställd.

Besväras mark som kommunen får lösa enligt första eller andra
stycket av särskild rätt, får rättigheten lösas.

Bestämmelser om skyldighet för kommunen att lösa mark i vissa fall
finns i 14 kap.

 

18 § Om kommunen inte skall vara huvudman för allmänna platser, är
 den som äger obebyggd mark som enligt detaljplanen är avsedd för allmän plats,
skyldig att utan ersättning upplåta marken, om den behövs för att
kvartersmark som tillhörde honom när planen antogs skall kunna användas
för avsett ändamål.

 

19 § På ansökan av kommunen får länsstyrelsen förordna att mark,
som för områdets ändamålsenliga användning enligt upprättat förslag till detaljplan
behövs för sådana allmänna platser för vilka kommunen är huvudman eller för
allmänna byggnader, utan ersättning skall avstås till kommunen. På ansökan
av kommunen får länsstyrelsen också förordna att mark som skall användas för
allmänna platser för vilka kommunen inte skall vara huvudman, utan
ersättning skall upplåtas till huvudmannen. Antagandet av detaljplanen skall
anstå till dess ansökningen har avgjorts genom beslut som vunnit laga kraft.

Förordnande får meddelas endast i den mån det kan anses skäligt
med hänsyn till den nytta markens ägare kan väntas få av planen och till övriga
omständigheter.

Den mark som förordnandet avser skall anges till läge och gränser.
Marken skall avträdas eller upplåtas när den behöver tas i anspråk för avsett
ändamål.

Skall detaljplanen ändras, får länsstyrelsen på ansökan av
kommunen förordna att mark, som har avståtts eller skall upplåtas, byts ut mot annan mark, om
det är lämpligt och kan ske utan olägenhet för ägaren.

 

20 § När en fråga har väckts om tillämpning av 19 §, skall
kommunen genast anmäla detta till lantmäterimyndigheten för
anteckning i fastighetsregistrets allmänna del. Överlåtelse av
mark, som sker efter det att sådan anmälan har inkommit,
inverkar inte på den bedömning som skall ske enligt 19 § andra
stycket. Lag (2000:248).

 

21 § Den som har avstått mark enligt 19 § skall frigöra marken
från inteckning och annan särskild rätt. Kan detta inte ske, är han skyldig att
ersätta skada som uppkommer för den som marken har avståtts till.

 

22 § I ett förordnande enligt 19 § får länsstyrelsen, i den mån
det är skäligt, på kommunens begäran föreskriva att markens ägare skall vara
skyldig att i den ordning som länsstyrelsen bestämmer bekosta anläggande
av gator och vägar samt anordningar för vattenförsörjning och avlopp.

 

23 § Bestämmelserna i 19--22 §§ om ägare gäller även
exploateringssamfällighet enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan.

 

24 § Om kommunen är huvudman för allmänna platser, får kommunen
efter genomförandetidens utgång lösa fastigheter eller delar av fastigheter som
tillhör olika ägare och som enligt fastighetsplanen skall utgöra en fastighet.

En kommun som är huvudman för allmänna platser får efter
genomförandetidens utgång även lösa mark, som inte har bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med detaljplanen. Lösenrätt föreligger dock inte så länge det finns ett
bygglov som kan tas i anspråk.

Besväras mark som avses i första och andra styckena av särskild
rätt, får rättigheten lösas. Lag (1989:1049).

 

25 § Rätt att använda mark enligt 18 eller 19 § gäller framför annan rätt
till marken som uppkommit efter antagandet av detaljplanen.

 

Upplåtande av vissa allmänna platser m.m.

26 § Inom områden med detaljplan skall kommunen vara huvudman för
allmänna platser, om det inte finns särskilda skäl till annat. Att planen skall
utvisa om kommunen inte skall vara huvudman framgår av 5 kap. 4 §.

Kommunen skall efter hand som bebyggelsen färdigställs i enlighet
med planen ställa i ordning gator och andra allmänna platser för vilka kommunen är
huvudman så, att platserna kan användas för avsett ändamål. Före
genomförandetidens utgång skall platserna upplåtas till allmänt begagnande
inom områden som har bebyggts i enlighet med planen. Inom områden som efter
genomförandetidens utgång bebyggs i enlighet med planen skall allmänna
platser upplåtas till allmänt begagnande efter hand som bebyggelsen färdigställs.

 

27 § När gator och andra allmänna platser för vilka kommunen är
huvudman upplåts till allmänt begagnande, skall de till bredd, höjdläge och
utformning i övrigt stämma överens med detaljplanen. De skall vara utförda
på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med ortens sed. Mindre avvikelser
från planen får göras, om syftet med planen inte motverkas.

 

28 § Om någon vill bebygga en fastighet innan den gata till vilken
fastigheten har utgång blivit iordningställd och avloppsledning anlagts,
skall han anordna utfartsväg och avloppsanordning från fastigheten.
Kommunen är skyldig att låta honom utan ersättning använda för ändamålet
avsedd mark som kommunen äger.

 

29 § Är staten väghållare inom område med detaljplan, skall vad
som föreskrivs om kommunens ansvar för gator i 26 § andra stycket och 27 § i
stället gälla staten.

Kostnader, som föranleds av att gatan enligt planen byggs till
större bredd eller med dyrbarare utförande i övrigt än som behövs med hänsyn till
trafiken, skall dock betalas av kommunen, om inte regeringen bestämmer annat.

 

30 § Kommunen skall svara för underhållet av gator och sådana
andra allmänna platser som kommunen är huvudman för. Denna
underhållsskyldighet består även om detaljplanen för området
upphävs.
Är staten väghållare inom område med detaljplan, skall, med den
begränsning som anges i 29 § andra stycket, staten svara för
underhållet av allmän väg i enlighet med föreskrifterna i
väglagen (1971:948).

Om underhåll av vägar och andra allmänna platser med enskilda
väghållare finns bestämmelser i anläggningslagen (1973:1149).
Lag (1997:618).

 

Gatukostnader m.m.

31 § Om kommunen i egenskap av huvudman skall anlägga eller
förbättra gator och andra allmänna platser, får kommunen besluta att kostnader för sådana
åtgärder som är avsedda att tillgodose ett visst områdes behov av allmänna
platser och av anordningar som normalt hör till allmänna platser skall
betalas av ägarna till fastigheterna inom området.

Kostnaderna skall fördelas mellan fastigheterna efter skälig och rättvis grund.

Kommunen beslutar om avgränsningen av det område inom vilket
fördelning skall ske, om de kostnader som skall fördelas samt om grunderna för fördelningen.

 

32 § Om kommunen i egenskap av huvudman skall anlägga eller
förbättra en gata, får kommunen besluta att kostnaden för detta skall betalas av ägarna
till de fastigheter som är belägna vid gatan. Därvid får för varje fastighet
tas ut en ersättning som motsvarar hälften av den kostnad som belöper på
gatan framför fastigheten. Kostnaden för sådana anordningar som normalt
hör till en gata får tas ut med lika delar av fastighetsägarna. Kostnaden
för att anlägga gatukors får tas ut med lika delar av ägarna till
fastigheterna vid gatukorset.

Om kostnaden för att anlägga eller förbättra gatan inte är
densamma överallt, får kommunen besluta att kostnaden skall fördelas mellan fastighetsägarna
efter någon annan skälig och rättvis grund än som anges i första stycket.

 

33 § Den ersättning som enligt 31 eller 32 § belöper på varje
fastighet skall jämkas, om de kostnader som skall ersättas är oskäligt höga eller om
de åtgärder som ersättningen avser har en omfattning eller ett utförande
som överstiger vad som kan anses normalt med hänsyn till den användning
som är tillåten för fastigheten.

 

34 § Till grund för bestämmande av ersättning enligt 31 eller 32 §
får läggas antingen de faktiska kostnaderna eller på tidigare erfarenhet stödda beräk-
ningar av vad det kostar att i motsvarande utförande anlägga eller förbättra
gator och andra allmänna platser.

 

35 § Skyldighet för en fastighetsägare att ersätta kommunen kostnaderna för gator
och andra allmänna platser inträder när den anläggning som ersättningen
avser kan för hans fastighet användas för avsett ändamål.

Ersättningsskyldigheten skall fullgöras vid anfordran. På obetalt
belopp skall betalas ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från förfallodagen.

Om ersättningsbeloppet är betungande med hänsyn till fastighetens
ekonomiska bärkraft eller andra omständigheter, får fastighetsägaren dock betala 
ersättningen genom avbetalningar, om godtagbar säkerhet ställs. Avbetalning skall
ske med minst en tiondel årligen. På obetalt belopp skall betalas ränta
enligt 5 § räntelagen på varje del av ersättningen som förfaller till
betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske
till dess ifrågavarande del av ersättningen betalas eller ränta skall
betalas enligt andra stycket. Om betalningsvillkoren ändå blir alltför
betungande för fastighetsägaren, skall villkoren jämkas.

När skyldighet att betala ersättning har inträtt, är ny ägare
bunden i samma
omfattning som tidigare ägare. Den nye ägaren svarar dock inte mot kommunen
för sådan ersättning som har förfallit till betalning före tillträdesdagen.

 

36 § Innan kommunen beslutar att kostnader för gator och andra
allmänna platser skall betalas av fastighetsägare enligt 31 eller 32 §, skall kommunen
låta utreda frågan och upprätta det förslag som utredningen föranleder.
Sakägare och de bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs av
förslaget samt de sammanslutningar och enskilda i övrigt som kan ha ett
väsentligt intresse av förslaget skall beredas tillfälle till samråd.

Samrådet syftar till ett utbyte av information och synpunkter.
Under samrådet bör motiven till förslaget, planeringsunderlag av betydelse samt de
viktigaste följderna av förslaget redovisas. Resultatet av samrådet och
förslag med anledning av de synpunkter som har framförts skall redovisas i en
samrådsredogörelse.

Förslag i fråga om betalning av kostnader som avses i 31 § skall
ställas ut under minst tre veckor efter det att kungörande om detta har skett på tid och
sätt som anges i 5 kap. 24 §. Underrättelse om utställningen av förslaget
skall dessutom i brev sändas till kända fastighetsägare vars rätt berörs
av förslaget. Underrättelse behöver dock inte sändas till den som skriftligen
har godkänt förslaget. Under utställningstiden skall förslaget åtföljas av
samrådsredogörelsen. Efter utställningstidens utgång får kommunen besluta i ärendet.

Avser förslaget ersättningsskyldighet enligt 32 §, skall de
fastighetsägare vars rätt berörs och som inte har godkänt förslaget, beredas tillfälle att
yttra sig över detta, innan beslut i ärendet fattas. Förslaget skall
åtföljas av samrådsredogörelsen. Lag (1989:1049).

 

37 § Mark framför fastigheter som är belägna vid torg, parker
eller andra sådana allmänna platser, skall anses som gata till en bredd som motsvarar
fem fjärdedelar av den enligt detaljplanen tillåtna högsta byggnadshöjden
som gällde för fastigheten när gatan uppläts till allmänt begagnande.

 

38 § Vad som föreskrivs i detta kapitel om fastigheter skall
tillämpas även på mark som är samfälld för flera fastigheter. Med fastighetsägare avses
därvid ägarna av de fastigheter som har del i samfälligheten. Är
samfälligheten inte avsedd för bebyggelse, skall den anses bebyggd när den
väsentligen tagits i anspråk för angivet ändamål. Den högsta tillåtna
byggnadshöjden antas därvid vara medeltalet av vad som gäller för de
fastigheter som har del i samfälligheten.
 

Bestämmande av ersättning

39 § Vid bestämmande av ersättning i fall som avses i 17 eller 24 § skall
4 kap. expropriationslagen (1972:719) tillämpas. Vad som sägs i 4 kap. 3 §
nämnda lag skall härvid tillämpas i fråga om värdeökning som ägt rum under
tiden från dagen tio år före den då talan om inlösen väcktes.

Tillbaka upp


 

Till regionplaneorgan kan regeringen utse ett befintligt
kommunalför-bund. Regeringen kan också förordna att de berörda
kommunerna skall bilda ett särskilt regionplaneförbund, som
skall vara regionplaneorgan. För ett sådant regionplaneförbund
skall reglerna om kommunalförbund i kommunallagen (1991:900)
tillämpas i den mån avvikande bestämmelser inte meddelas i
detta kapitel.

För regionplanering för kommunerna i Stockholms län finns
särskilda bestämmelser. Lag (1997:552).

 

2 § Regionplaneorgan skall inte utses om de berörda kommunerna
mera allmänt motsätter sig det.

 

3 § Regionplaneorganet skall inom regionen bevaka regionala frågor
och fortlöpande lämna underlag i sådana frågor för kommunernas och statliga
myndigheters planering.

Regionplaneorganet kan anta en regionplan för regionen eller en
del av den. Därvid skall 4--7 §§ tillämpas.
Regionen omfattar de kommuner för vilka regionplaneorganet har utsetts.

 

Regionplan

4 § Regionplanen skall tjäna till ledning för beslut om
översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Planen kan, i
den mån det har betydelse för regionen, ange grunddragen för
användningen av mark- och vattenområden samt riktlinjer för
lokalisering av bebyggelse och anläggningar.

Bestämmelserna i 4 kap. 1 § tredje stycket och 2 § om
planhandlingar och deras utformning samt om planbeskrivning skall tillämpas på
regionplanen. Någon redovisning av åtgärder för att fullfölja planen
behöver dock inte lämnas. Lag (1995:1197).

 

5 § När förslag till regionplan eller till ändring eller
upphävande av planen upprättas, skall bestämmelserna i 4 kap. 3--10 §§ om samråd, utställning,
kungörande, granskningsyttrande och utlåtande tillämpas med den avvikelsen
att utställningstiden skall vara minst tre månader.

 

6 § Regionplanen antas av fullmäktige i det kommunalförbund eller
regionplaneförbund som är regionplaneorgan. Även ändring och upphävande av
planen beslutas av fullmäktige.

 

7 § Senast dagen efter det att justering av protokollet med
beslut om antagande, ändring eller upphävande av regionplanen
har tillkännagivits på anslagstavla enligt vad som anges i 3
kap. 28 § 10 kommunallagen (1991:900) skall meddelande om
tillkännagivandet och protokollsutdrag med beslutet sändas till
de kommuner och länsstyrelser som berörs av planen samt till
regeringen.

När beslutet har vunnit laga kraft skall planen sändas till
länsstyrelserna inom regionen samt till Boverket. Lag (1997:552).

 

8 § Regionplanen gäller under en tid av högst sex år räknat från
utgången av den i 12 kap. 5 § angivna tiden eller, om regeringen har prövat beslutet att
anta planen, från dagen för regeringens beslut.

Beslut att ändra eller upphäva planen gäller från den tidpunkt som
anges i första stycket. Den ändrade planen gäller endast under den tid som återstår
av den ursprungliga planens giltighetstid.

Tillbaka upp

 

2 § I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs bygglov för att

1. anordna nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar,
kabinbanor, campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad,
motorbanor och golfbanor,

2. anordna upplag eller materialgårdar,

3. anordna tunnlar eller bergrum som inte är avsedda för tunnelbana
eller gruvdrift,

4. inrätta fasta cisterner eller andra fasta anläggningar för kemiska
produkter, som är hälso- och miljöfarliga, och för varor som kan medföra
brand eller andra olyckshändelser,

5. uppföra radio- eller telemaster eller torn,

6. uppföra vindkraftverk, om vindturbinens diameter är större än två meter
eller om kraftverket placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än
kraftverkets höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras på
en byggnad,

7. uppföra murar eller plank,

8. anordna parkeringsplatser utomhus,

9. anordna begravningsplatser,

10. väsentligt ändra anläggningar som avses i 1--9.

Bygglov för att inrätta eller uppföra en anläggning enligt första
stycket 4 eller 5 eller för att ändra anläggningen krävs inte, om det är fråga om
en mindre anläggning avsedd endast för en viss fastighets behov. Bygglov
för åtgärder enligt första stycket 8 behövs inte, om det på fastigheten
finns endast ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus och
parkeringsplatsen är avsedd uteslutande för fastighetens behov eller om
parkeringsplatsen anläggs med stöd av väglagen (1971:948) eller på mark
som i detaljplan har avsatts till gata eller väg.

Enligt 5 § och 6 § tredje stycket 2 får kommunen besluta om
undantag från kravet på bygglov eller om längre gående krav. I 10 § finns särskilda
bestämmelser för vissa anläggningar avsedda för totalförsvaret. Lag
(1992:1769).

 

Särskilda bestämmelser för områden med detaljplan

3 § I områden med detaljplan krävs, utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 §§,
bygglov för att

1. färga om byggnader eller byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial
samt för att göra andra ändringar av byggnader som avsevärt påverkar deras
yttre utseende,

2. sätta upp eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar,

3. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra ekonomibyggnader för
jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring.

I 4 och 10 §§ finns särskilda bestämmelser för en- eller
tvåbostadshus och för vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 5 § får
kommunen medge undantag från kravet på bygglov enligt första stycket.

 

Särskilda bestämmelser för en- eller tvåbostadshus

4 § Bestämmelserna i 1--3 §§ gäller inte i fråga om nedan angivna
åtgärder beträffande en- eller tvåbostadshus och till dem hörande
fristående uthus, garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader):

1. färga om byggnader inom områden med detaljplan, om byggnadens
karaktär därigenom inte ändras väsentligt,

2. med mur eller plank anordna skyddade uteplatser i anslutning till
bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter, inte
sträcker sig mer än 3,0 meter ut från huset och inte placeras närmare
gränsen än 4,5 meter,

3. anordna skärmtak över sådana uteplatser som anges i 2 eller över
altaner, balkonger eller entréer, om skärmtaket inte är större än
12,0 kvadratmeter och inte sträcker sig närmare gränsen än 4,5 meter,

4. uppföra högst två komplementbyggnader i omedelbar närhet av
bostadshuset, om byggnadernas sammanlagda byggnadsarea inte är större
än 10,0 kvadratmeter, taknockshöjden inte överstiger 3,0 meter och
byggnaderna inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

Utanför detaljplan är en- och tvåbostadshus och tillhörande
komplementbyggnader, murar och plank som ej ingår i samlad bebyggelse
undantagna från bestämmelserna i 1 och 2 §§ även i fråga om följande
åtgärder

1. göra mindre tillbyggnader, om åtgärden inte sträcker sig närmare
gränsen än 4,5 meter,

2. uppföra komplementbyggnader eller murar eller plank i omedelbar
närhet av bostadshuset, om åtgärden inte sträcker sig närmare gränsen
än 4,5 meter.

Om de grannar som berörs medger att åtgärder som avses i första
stycket 2-4 och i andra stycket utförs närmare gränsen än 4,5 meter,
krävs inte bygglov.

Enligt 6 §  får kommunen bestämma att de åtgärder som avses i
första stycket 1 och andra stycket kräver bygglov. Lag (1995:1197).

 

Kommunala beslut om bygglovspliktens omfattning

5 § Kommunen får i en detaljplan besluta att bygglov inte krävs för
att på det sätt och under den tid som närmare anges i planen utföra
åtgärder som avses i 1--3 §§.

Kommunen får i områdesbestämmelser besluta att bygglov inte krävs
för att på det sätt som närmare anges i bestämmelserna

1. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra
komplementbyggnader,

2. göra mindre tillbyggnader,

4. utföra eller ändra anläggningar som avses i 2 §,

5. bygga till eller på annat sätt ändra industribyggnader,

6. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra enklare fritidshus,
kolonistugor och liknande byggnader.

Beslut enligt första och andra stycket får inte fattas, om bygglov
krävs för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen.

Inom samlad bebyggelse krävs medgivande från berörda grannar, om
åtgärder som avses i andra stycket 1 och 2 skall utföras utan
bygglov. Lag (1995:1197).

 

6 § Kommunen får för ett område som utgör en värdefull miljö
bestämma att bygglov krävs för att

1. inom områden som inte omfattas av detaljplan utföra sådana
åtgärder som avses i 3 § första stycket 1,

2. inom områden med detaljplan färga om en- eller tvåbostadshus
och komplementbyggnader,

3. underhålla sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som
avses i 3 kap. 12 §.

Kommunen får, i områden som utgör en värdefull miljö eller i
områden för vilka områdesbestämmelser utfärdats, bestämma att
bygglov krävs för att utföra sådana åtgärder som avses i 4 §
andra stycket 1 och 2.

Kommunen får vidare, om det finns särskilda skäl, bestämma att
bygglov krävs för att

1. inom områden som inte omfattas av detaljplan uppföra, bygga
till eller på annat sätt ändra ekonomibyggnader för jordbruk,
skogsbruk eller därmed jämförlig näring,

2. anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana
grundvattentäkter som avses i 11 kap. 11 § 1 miljöbalken.

Bestämmelser enligt första-tredje styckena skall meddelas genom
detaljplan eller områdesbestämmelser.

I fråga om byggnader och andra anläggningar som avses i 10 §
får bestämmelser enligt första och andra styckena samt tredje
stycket 2 inte meddelas. Lag (1998:839).

 

7 § Kommunen får i områdesbestämmelser besluta att bygglov krävs för att

1. sätta upp eller väsentligt ändra ljusanordningar inom områden som ligger
i närheten av befintliga eller planerade anläggningar för totalförsvaret,
statliga flygplatser, andra flygplatser för allmänt bruk, kärnreaktorer,
andra kärnenergianläggningar eller andra anläggningar som kräver ett skydds-
eller säkerhetsområde,

2. sätta upp eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar inom
områden som utgör värdefulla bebyggelsemiljöer. Lag (1991:604).

 

Åtgärder som kräver rivningslov eller marklov

8 § Inom områden med detaljplan krävs rivningslov för att riva byggnader
eller delar av byggnader, om inte annat har bestämts i  planen.

Kommunen får i områdesbestämmelser besluta att rivningslov krävs
för att riva byggnader eller delar av byggnader.

Rivningslov behövs inte för att riva sådana byggnader eller delar
av byggnader som får uppföras utan bygglov. Kommunen får dock besluta att
rivningslov krävs för sådana åtgärder.

 

9 § Inom områden med detaljplan krävs, om inte annat har bestämts
i planen, marklov för schaktning eller fyllning som medför att höjdläget
för tomter eller mark för allmän plats ändras avsevärt. Om ett visst
höjdläge för markytan anges i planen, krävs dock inte marklov för att
höja eller sänka markytan till denna nivå.

Kommunen får i detaljplan besluta att marklov krävs för
trädfällning eller skogsplantering.

Kommunen får i områdesbestämmelser besluta att marklov krävs för
schaktning, fyllning, trädfällning eller skogsplantering inom områden som är avsedda för
bebyggelse eller inom områden som ligger i närheten av befintliga eller
planerade anläggningar för totalförsvaret, statliga flygplatser, andra flyg-
platser för allmänt bruk, kärnreaktorer, andra kärnenergianläggningar eller
andra anläggningar som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde.

 

Vissa för totalförsvaret avsedda byggnader m.m.

10 § Bestämmelserna om bygglov, rivningslov och marklov gäller
inte åtgärder med byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och
som är av hemlig natur. Sådana åtgärder skall föregås av samråd med läns-
styrelsen, som på lämpligt sätt skall underrätta kommunen om åtgärderna och
var de skall utföras.

 

Förutsättningar för lov

Bygglov

11 § Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med
detaljplan skall bifallas om

1. åtgärden inte strider mot detaljplanen eller den fastighetsplan
som gäller för området, varvid det förhållandet att
genomförandetiden för detaljplanen inte börjat löpa utgör hinder
mot att bygglov lämnas,

2. den fastighet och den byggnad eller annan anläggning på vilken
åtgärden skall utföras

a) stämmer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan
som gäller för området, eller

b) avviker från dessa planer men avvikelserna godtagits vid en
bygglovsprövning enligt denna lag eller vid en fastighetsbildning
enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen
fastighetsbildningslagen (1970:988), och

3. åtgärden uppfyller kraven i 3 kap. 1, 2 och 10--18 §§.

Om fastigheten i annat fall än som avses i första stycket 2 b inte
stämmer överens med fastighetsplanen och om ansökningen
kommer in före utgången av genomförandetiden för detaljplanen,
skall sökanden föreläggas att inom viss tid visa att ansökan om
förrättning gjorts för att genomföra den fastighetsindelning, som
förutsätts i fastighetsplanen.

Beträffande sådana inre åtgärder i byggnader som anges i 1 §
första stycket 4 och sådana yttre åtgärder på byggnader som anges i 3 §
första stycket 1 skall bygglov lämnas även om förutsättningarna i
första stycket 2 inte är uppfyllda.

Även om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda, får
bygglov till åtgärder på mark som enligt detaljplanen utgör kvartersmark för
allmänt ändamål lämnas endast om ändamålet är närmare angivet i
planen.

Om detaljplanen saknar bestämmelser om byggnadens användning
och ansökningen avser bostadslägenhet som behövs för
bostadsförsörjningen, får bygglov inte lämnas för sådana åtgärder
som anges i 1 § första stycket 3.

Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser
från
detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelserna är förenliga
med syftet med planen. I fall som avses i första stycket 2 b och 17
kap. 18 a § skall en samlad bedömning göras av de avvikande
åtgärder som söks och de som tidigare godtagits. Lag (1994:852).

 

12 § Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden som inte
omfattas av detaljplan skall bifallas om åtgärden

1. uppfyller kraven i 2 kap.,

2. inte skall föregås av detaljplaneläggning på grund av
bestämmelserna i 5 kap. 1 §,

3. inte strider mot områdesbestämmelser och

4. uppfyller kraven i 3 kap. 1, 2 och 10--18 §§.

Beträffande en- eller tvåbostadshus skall ansökningar om bygglov
till kompletteringsåtgärder som anges i 13 § bifallas, om åtgärden
uppfyller kraven i första stycket 4 och inte strider mot sådana
områdesbestämmelser som anges i 5 kap. 16 § 3 eller 4.

Bestämmelserna i andra stycket gäller även andra byggnader än en-
eller tvåbostadshus, om ansökningen avser sådana åtgärder på
byggnader som anges i 3 § första stycket 1 eller underhållsåtgärder
på sådana byggnader som avses i 3 kap. 12 §.

Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser
från områdesbestämmelser, om avvikelserna är förenliga med syftet
med bestämmelserna. Lag (1994:852).

 

12 a § Ansökan om bygglov för åtgärder som avses i 6 § tredje
stycket 2 skall bifallas om åtgärden inte medför risk för skada på befintliga
eller i den kommunala planeringen redovisade grundvattentäkter.
Lag (1991:604).

 

13 § Med kompletteringsåtgärder avses att

1. uppföra komplementbyggnader,

2. göra mindre tillbyggnader,

3. utföra sådana åtgärder på byggnader som anges i 3 § första
stycket 1,

4. utföra underhållsåtgärder på sådana byggnader som avses i 3
kap. 12 §. Lag (1994:852).

 

14 § Kan bygglov inte lämnas på grund av bestämmelserna i 11 eller
 12 §, får bygglov för tillfällig åtgärd lämnas, om sökanden begär det. Sådant
lov skall lämnas, om den ansökta åtgärden har stöd i en detaljplane-
bestämmelse om tillfällig användning av byggnad eller mark.

I ett bygglov som avses i första stycket får medges att en byggnad
eller annan anläggning uppförs, byggs till eller i övrigt ändras och
att en byggnads eller en byggnadsdels användning ändras. Lovet skall
lämnas för högst tio år. Tiden kan på sökandens begäran förlängas med
högst fem år i sänder. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga
tjugo år.

 

15 § Om bygglov har vägrats till en viss åtgärd på grund av att
tillstånd till expropriation har lämnats och tillståndet har upphört
att gälla, får en ny ansökan om bygglov till åtgärden inte avslås på
samma grund förrän tio år har förflutit från den dag då det första
tillståndet till expropriation meddelades.

 

Rivningslov och marklov

16 § Ansökningar om rivningslov skall bifallas, om inte byggnaden
eller byggnadsdelen

1. omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser,

2. behövs för bostadsförsörjningen eller

3. bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska,
kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.

 

17 § har upphävts genom lag (1994:819).

 

18 § Ansökningar om marklov skall bifallas om den sökta åtgärden inte

1. strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser,

2. förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för
bebyggelse,

3. medför olägenheter för användningen av sådana försvarsanläggningar
eller andra anläggningar som avses i 9 § tredje stycket,

4. i annat fall medför störningar för omgivningen.

Marklov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser
från detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelserna är förenliga med
syftet med planen eller bestämmelserna.

 

Generella bestämmelser Lag (1991:604).

18 a § Har beslut fattats om antagande, ändring eller upphävande
av detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan får bygglov,
rivningslov eller marklov ges med villkor att planbeslutet vinner laga
kraft. I beslutet om lov skall därvid tas in en upplysning om att
sökanden inte har rätt att påbörja åtgärden innan planbeslutet har
vunnit laga kraft. Lag (1991:604).

 

Handläggningen av lovärenden

Generella bestämmelser

19 § Byggnadsnämnden prövar ansökningar om bygglov, rivningslov och
marklov.

Ansökningar om lov skall göras hos nämnden. Ansökningarna skall
vara skriftliga. Beträffande enkla åtgärder får ansökan dock göras muntligen.

Bestämmelser om prövning av bygglov, rivningslov eller marklov
utan ansökan finns i 10 kap. 19 § andra stycket.

 

20 § När ansökan görs, skall de ritningar, beskrivningar och
uppgifter i övrigt lämnas in som behövs för prövningen.

Är ansökningshandlingarna ofullständiga, får byggnadsnämnden
förelägga sökanden att avhjälpa bristerna inom en viss tid. Följs inte föreläggandet,
får ärendet avgöras i befintligt skick eller ansökningen avvisas.

Följs inte ett föreläggande enligt 11 § andra stycket, får ärendet
avgöras i befintligt skick.

Förelägganden som avses i andra och tredje styckena skall
innehålla en upplysning om verkan av att föreläggandet inte följs.

 

21 § Även om en åtgärd med byggnader, andra anläggningar eller
mark inte kräver lov enligt 1--9 §§, skall byggnadsnämnden, om det begärs,
pröva frågan om lov till åtgärden.

Bestämmelserna i denna lag om lov skall tillämpas i ärenden enligt
första stycket.

 

22 § Innan lov lämnas, skall byggnadsnämnden genom underrättelse
bereda kända sakägare och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs
samt sådan känd organisation eller förening som anges i 5 kap. 25 § första
stycket 2 tillfälle att yttra sig över ansökningen, om åtgärden

1. innebär en avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser
eller

2. skall utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan och åtgärden
inte är en kompletteringsåtgärd och inte heller är reglerad i områdes-
bestämmelser.

I det fall som avses i 5 kap. 25 § tredje stycket första meningen
får underrättelse ske genom kungörande på det sätt som anges i 5 kap. 24
§, eller genom en kungörelse som anslås på kommunens anslagstavla,
informationsblad om kungörelsen som sprids till de boende som berörs
och brev till kända sakägare och sådan organisation eller förening som
avses i 5 kap. 25 § första stycket 2.

Ärenden om lov får inte avgöras utan att sökanden underrättats om
det som tillförts ärendet genom andra än honom själv och tillfälle beretts
honom att yttra sig över det. Byggnadsnämnden får dock avgöra ett
ärende utan att så skett, om det är uppenbart onödigt att sökanden
yttrar sig. Lag (1989:1049).

 

23 § Begärs tillstånd att expropriera den byggnad eller mark som
en ansökan om lov avser eller påbörjas arbete för att anta, ändra eller upphäva
detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan som berör byggnaden
eller marken, får byggnadsnämnden besluta om anstånd med avgörandet om lov
till dess att ärendet om expropriationstillståndet avgjorts eller planarbetet
avslutats. Om kommunen inte avgjort planärendet inom två år från det att
ansökningen om lov kom in till byggnadsnämnden, skall dock ansökningen
avgöras utan dröjsmål.

 

24 § har upphävts genom lag (1994:819).

 

25 § Om byggnadsnämnden finner anledning anta att en åtgärd som
kräver lov fordrar tillstånd även av någon annan myndighet, skall nämnden upplysa
sökanden om detta.

 

26 § I ett beslut varigenom lov lämnas, skall anges lovets
giltighetstid samt de villkor och upplysningar i övrigt som behövs.
Lag (1994:852).

 

27 § Sökanden skall av byggnadsnämnden omedelbart underrättas om
innehållet i det beslut varigenom ett ärende om lov avgörs. Underrättelse skall också
sändas till sådan i 22 § första stycket omnämnd person, organisation eller
förening som yttrat sig i ärendet, om det inte är uppenbart obehövligt. Om
beslutet går någon emot, skall han även underrättas om hur han kan överklaga
det och om avvikande meningar som har antecknats i ett protokoll eller i
någon annan handling.

Underrättelse får ske genom delgivning. Med sökanden får
delgivning dock inte ske med tillämpning av 12 eller 15 § delgivningslagen (1970:428).
Lag (1989:1049).

 

28 § Om förordnande enligt 12 kap. 4 § meddelats, skall
byggnadsnämnden genast sända sådana beslut om lov och förhandsbesked som omfattas av
förordnandet till länsstyrelsen.

 

29 § har upphävts genom lag (1994:852).

 

29 a § har upphävts genom lag (1995:1197).

 

30 § har upphävts genom lag (1994:852).

 

31 § har upphävts genom lag (1994:819).

 

32 § I beslut om bygglov får bestämmas att byggnadsarbeten inte
får påbörjas förrän fastighetsägaren har betalat ersättning för gator
eller andra allmänna platser eller ställt säkerhet för ersättningen.

Om bygglov eller marklov meddelas till en åtgärd som redan har
utförts, får i beslutet om lov bestämmas skyldighet att vidta de ändringar i det
utförda som behövs. I beslutet skall anges en viss tid inom vilken
ändringarna skall vara utförda.

Giltighetstiden för lov

33 § Bygglov, rivningslov och marklov upphör att gälla, om åtgärden
inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från dagen
för beslutet om lov.
Bestämmelser om bygglov för tillfälliga åtgärder finns i 14 §.

 

Förhandsbesked

34 § På ansökan skall byggnadsnämnden ge förhandsbesked huruvida en
åtgärd som kräver bygglov kan tillåtas på den avsedda platsen.

Meddelas det sökta tillståndet får bestämmas de villkor som
behövs. Tillståndet är bindande vid prövning av ansökan om bygglov som görs
inom två år från dagen för beslutet.

Görs inte ansökan om bygglov inom den tid som anges i andra
stycket, upphör tillståndet att gälla. I beslutet om förhandsbesked skall tas
in en upplysning om detta. Sökanden skall också upplysas om att
tillståndet inte medför rätt att påbörja den sökta åtgärden.

Bestämmelserna i 19--23 samt 25--28 §§ skall tillämpas i fråga om
förhandsbesked.

Tillbaka upp


 

I de fall en rivningsplan skall finnas enligt 4 §, skall rivningen
ske på ett sådant sätt att olika material kan tas om hand var för sig
enligt planen. Lag (1995:1197).
 

Byggnadsarbetena får påbörjas tidigare än som anges i första
stycket om byggnadsnämnden särskilt medger det.

Bygganmälan upphör att gälla om arbetena inte påbörjats inom
två år från dagen för anmälan.

Rivning av byggnader eller delar av byggnader som inte är
komplementbyggnader, sådana ekonomibyggnader som avses i 8 kap.
1 § andra stycket eller sådana byggnader som avses i 8 kap. 10 §
skall anmälas till byggnadsnämnden (rivningsanmälan).

Bestämmelserna i första - tredje styckena om när anmälan skall
göras, när arbetena får påbörjas och när anmälan upphör att
gälla skall tillämpas också i fråga om rivning.
Lag (1997:1198).
 

Om byggnadsåtgärderna avser tillfälliga personalbostäder för
sammanlagt minst tio boende, får byggnadsarbetena inte påbörjas
förrän organisation som företräder arbetstagarna har fått tillfälle att
yttra sig över åtgärderna. Lag (1994:852).
 

Om byggnadsnämnden funnit byggsamråd obehövligt, skall
nämnden meddela byggherren detta utan oskäligt dröjsmål och
samtidigt lämna sådana upplysningar som avses i 8 § tredje stycket.

Byggsamråd skall alltid hållas när en byggherre begär det.
Lag (2000:770).

 

Om byggnadsnämnden finner anledning anta att ett projekt som
inte kräver bygglov, fordrar tillstånd av någon annan myndighet,
skall nämnden under samrådet upplysa byggherren om detta.
Lag (1994:852).

 

Byggnadsnämnden får enligt 16 kap. 7 § första stycket även i andra
fall än som avses i första stycket andra meningen besikta
byggprojektet.

Byggnadsnämnden får i samband med ingripanden enligt 10 kap. 3 §
besluta om ändring av kontrollplanen. Lag (1994:852).
 

Om byggnadsnämnden finner att det brister i förutsättningarna för
att utfärda slutbevis, skall byggnadsnämnden utan oskäligt
dröjsmål ta ställning till i vilken omfattning byggnaden skall få
användas innan bristerna avhjälpts. Lag (1994:852).

 

I de fall en rivningsplan skall finnas enligt 4 §, får
rivningsarbetena inte påbörjas förrän byggnadsnämnden godkänt
rivningsplanen. Lag (1995:1197).

 

En kvalitetsansvarig skall se till att kontrollplaner som avses i
9 § och rivningsplaner som avses i 4 § följs samt att kontroller som
avses i 8 § första stycket 2 utförs. Han skall vara närvarande vid
byggsamråd enligt 7 § samt vid besiktningar och andra kontroller.
Lag (1995:1197).

 

När en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov har
vidtagits utan lov, skall byggnadsnämnden se till att det som har utförts blir
undanröjt eller på annat sätt rättat, om inte lov till åtgärden meddelas i
efterhand.

 

Förbud att fortsätta byggnadsarbeten m.m.

Är det uppenbart att ett arbete eller en åtgärd som avses i första
stycket äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för
människors liv eller hälsa, skall nämnden förbjuda att arbetet eller
åtgärden fortsätts, även om de förutsättningar som anges i första
stycket inte föreligger.

Om byggnadsnämnden finner att byggherren i något väsentligt
avseende
avviker från en rivningsplan, får nämnden förbjuda att rivningen
fortsätts till dess att byggherren visar att det finns
förutsättningar för att planen kommer att följas.

Förbud enligt denna paragraf får förenas med vite.

Beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart. Lag (1995:1197).

 

Byggnadsavgiften skall bestämmas till ett belopp som motsvarar
fyra gånger den avgift som enligt taxa, fastställd med stöd av 11 kap. 5 §, skulle ha
betalats om lov till samma åtgärd hade meddelats. Byggnadsavgiften skall
dock bestämmas till minst 500 kronor. När avgiften bestäms på grundval av
taxan, skall hänsyn inte tas till sådana höjningar eller sänkningar av
normalbeloppet som enligt taxan orsakas av omständigheterna i det särskilda
fallet. Hänsyn skall inte heller tas till belopp som avser kostnader för
nybyggnadskarta, utstakning eller lägeskontroll av byggnad eller andra
mätningstekniska åtgärder.

Är överträdelsen ringa, får byggnadsavgiften bestämmas till ett
lägre belopp än som följer av andra stycket eller helt efterges.

 

6 § Särskild avgift skall tas ut om, i andra fall än som avses i 4
 § första stycket, en överträdelse sker genom att

1. arbete utförs utan att det finns någon kvalitetsansvarig enligt 9
kap. 13 §,

2. någon underlåter att göra bygganmälan eller rivningsanmälan när
sådan anmälan skall göras eller

3. arbete utförs i strid mot något beslut som byggnadsnämnden har
meddelat enligt denna lag.

Den särskilda avgiften skall bestämmas till minst 200 och högst
1 000 kronor. Är överträdelsen ringa, behöver någon avgift inte tas ut.
Lag (1995:1197).

 

Tilläggsavgift skall inte tas ut i de fall som anges i 5 §.
Tilläggsavgift skall inte heller tas ut, om den olovliga åtgärden omfattar ett utrymme vars
bruttoarea inte överstiger tio kvadratmeter.

Tilläggsavgiften skall tas ut med ett belopp som motsvarar 500
kronor för varje kvadratmeter bruttoarea som åtgärden har omfattat. När bruttoarean
beräknas skall dock tio kvadratmeter frånräknas.

Avgiften får bestämmas till ett lägre belopp än som följer av
tredje stycket eller helt efterges, om föreläggande om rättelse har meddelats enligt 14 §,
om rättelse har skett genom handräckning eller på annat sätt eller om det
annars finns särskilda skäl.

 

Frågor om tilläggsavgift prövas av allmän förvaltningsdomstol på
talan av byggnadsnämnden.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (1994:1423).

 

Tilläggsavgiften skall tas ut av

1. den som när överträdelsen begicks var ägare av den byggnad som den
olovliga åtgärden avsåg,

2. den som begick överträdelsen,

3. den i vars ställe denne var,

4. den som har beretts vinning genom överträdelsen.

 

Ingripanden för att åstadkomma rättelse m.m.

Avser ett föreläggande enligt första stycket en åtgärd som har
utförts utan bygglov, där sådant krävs, får byggnadsnämnden i föreläggandet förbjuda att
åtgärden åter utförs.

Beviljas bygglov, rivningslov eller marklov efter det att
föreläggande har meddelats, upphör föreläggandet att gälla.

 

Inom områden med detaljplan får byggnadsnämnden, om det behövs med
 hänsyn till trafiksäkerheten, förelägga ägaren av en fastighet eller en byggnad
att anordna stängsel eller ändra utfart eller annan utgång mot gator eller
vägar.

Om en byggnad eller annan anläggning för industriändamål inte
längre används, får byggnadsnämnden förelägga ägaren att anordna stängsel kring
den, om det behövs till skydd mot olycksfall.

 

Följs inte ett föreläggande som innebär att åtgärden kan utföras
genom byggnadsnämndens försorg, skall nämnden, om det inte finns skäl till annat,
besluta att åtgärden skall utföras och hur det skall ske. Därvid skall
nämnden se till att oskäliga kostnader inte uppstår.

I beslut om föreläggande enligt första stycket eller beslut enligt
andra stycket får förordnas att beslutet skall gälla omedelbart.

Kronofogdemyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att
beslut enligt andra stycket skall kunna genomföras.

 

Om ansökan inte inkommer inom föreskriven tid, får byggnadsnämnden
trots detta pröva frågan om lov till åtgärden. Nämnden får därvid på ägarens
bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt företa de
åtgärder i övrigt som är nödvändiga för prövningen av ärendet.

 

Verkan av föreläggande i vissa fall m.m.

Första stycket gäller även när ett föreläggande eller förbud har
meddelats någon i egenskap av tomträttshavare eller eljest som ägare av en byggnad på
mark som tillhör någon annan. Vad som sägs om löpande vite gäller dock endast
i fråga om föreläggande eller förbud som har meddelats någon i egenskap av
tomträttshavare.

I ärenden om föreläggande eller förbud som anges i första eller
andra stycket skall bestämmelserna i rättegångsbalken om verkan av att tvisteföremålet
överlåts och om tredje mans deltagande i rättegång tillämpas.

 

Anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel m.m.

Sedan tio år har förflutit från det att en åtgärd som avses i 12 §
 1--3 vidtogs, får byggnadsnämnden inte ansöka om handräckning eller besluta om
föreläggande enligt 14 § första stycket. Detta skall dock inte tillämpas
när någon utan lov enligt 8 kap. 1 § första stycket 3 har tagit i anspråk
eller inrett en bostadslägenhet för väsentligen annat ändamål än bostads-
ändamål. Lag (1989:1049).

 

Vid fördelning mellan staten och kommunen av medel som har
influtit skall medel i första hand avsättas för kommunens
fordran. Lag (1997:531).

 

Byggnadsnämnden skall ta till vara de möjligheter lagen ger att
förenkla och underlätta ärenden för enskilda och bör därvid
verka för att lagens föreskrifter om begränsning av
bygglovsplikten vinner tillämpning. Lag (1998:805).

 

Behövs nybyggnadskarta för prövningen av en fråga om bygglov inom
områden med sammanhållen bebyggelse, skall byggnadsnämnden tillhandahålla sådan
karta, om sökanden begär det.

 

Byggnadsnämnden får dessutom, efter det att bygganmälan som avser
åtgärder som anges i 9 kap. 2 § första stycket 1 eller 2 inkommit
avseende uppförande, tillbyggnad eller annan ändring av en byggnad
eller annan anläggning, ta ut en planavgift för att täcka kostnaderna
för sådana åtgärder som erfordras för att enligt denna lag upprätta
eller ändra detaljplaner, områdesbestämmelser och fastighetsplaner.
Planavgift får tas ut endast om fastighetsägaren har nytta av planen
eller bestämmelserna.

Avgifterna får tas ut med högst det belopp som motsvarar kommunens
genomsnittliga kostnad för åtgärderna. Grunderna för beräkning av
avgifterna skall anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige.

Avgifterna tas ut av sökanden och får tas ut i förskott.
Lag (1995:1197).

Tillbaka upp

 

Andra beslut rörande gatukostnader än de som anges i första
stycket 4 får  ej överklagas. Att tvister rörande gatukostnader prövas av
fastighetsdomstol framgår av 15 kap. 8 §. Lag (1991:1703).

 

På kommunens begäran kan myndigheten förordna att det överklagade
beslutet, utan hinder av att överklagandet inte har slutligen
avgjorts, får genomföras i sådana delar som uppenbarligen inte berörs
av överklagandet. Sådana förordnanden får inte överklagas.
Lag (1995:1197).

Tillbaka upp

 

Om detaljplanen medger tillfällig användning av mark, skall
första stycket inte tillämpas beträffande marken under den tid
då sådan användning får pågå.

I fråga om mark som är belägen inom ett samverkansområde enligt
lagen (1987:11) om exploateringssamverkan gäller särskilda
bestämmelser. Lag (1997:618).

 

Generalplaner m.m.

Andra beslut enligt byggnadslagen

18 § Har undantag från förbud mot nybyggnad enligt byggnadslagen (1947:385)
eller byggnadsstadgan (1959:612) medgetts genom beslut som har vunnit laga
kraft efter utgången av juni 1986 och har byggnadslov till den åtgärd som
medgivandet avser inte meddelats före ikraftträdandet, skall medgivandet
gälla som förhandsbesked. Medgivandet upphör dock att gälla, om inte ansökan
om bygglov görs inom två år från den dag beslutet om medgivandet vann laga
kraft.

I den mån ett beslut om fastighetsbildning enligt
fastighetsbildningslagen
(1970:988), inrättande av gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen
(1973:1149) eller upplåtelse av ledningsrätt enligt ledningsrättslagen
(1973:1144) meddelas på grund av undantag från förbud som avses i första
stycket och beslutet för att kunna utnyttjas fordrar bygglov, gäller
beslutet som förhandsbesked. Förhandsbeskedet upphör dock att gälla, om
inte ansökan om bygglov görs inom två år från den dag då beslutet vann
laga kraft. Under samma förutsättning och tid skall beslutet vara bindande
även vid prövning av ansökan om rivningslov eller marklov.

I övriga fall upphör beslut om undantag att gälla. Lag (1987:122).

 

Särskilda krav på befintliga byggnader m.m.

Påföljder m.m.

Övergångsbestämmelser

1989:1049

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om det nya 8 kap. 11 § femte stycket och
10 kap. 27 § den 1 januari 1990, och i övrigt den 1 april 1990.

2. De nya bestämmelserna i 5 kap. 31 § andra och tredje styckena
och 6 kap. 13 § andra--fjärde styckena tillämpas på sådana beslut som vunnit laga kraft
den 1 april 1990 eller senare.

3. De nya bestämmelserna i 8 kap. 27 § tillämpas på beslut som
meddelats den 1 april 1990 eller senare.

4. Bestämmelserna i 10 kap. 27 § i sin nya lydelse tillämpas även
i de fall den åtgärd som avses i 8 kap. 1 § första stycket 3 vidtagits före ikraft-
trädandet, såvida inte byggnadsnämndens rätt att ansöka om handräckning eller
besluta om föreläggande gått förlorad före ikraftträdandet enligt äldre
bestämmelser.

 

1991:604

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 17 kap. 8 § tre veckor efter den dag
då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk
författningssamling,
och i övrigt den 1 juli 1991.

2. Bestämmelsen i 17 kap. 8 § tillämpas i sin nya lydelse endast i
de fall planen eller bestämmelsen ändras eller upphävs efter ikraftträdandet.

 

1991:743

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Bevis om garanti enligt den nya
bestämmelsen i 9 kap. 1 § andra stycket behövs dock inte om ansökan om
bygglov
ingivits till byggnadsnämnden före den 1 juli 1992. Lag (1992:2).

 

1991:871

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande i fråga om mål om handräckning där talan väckts före
ikraftträdandet.

 

1992:541

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock
fortfarande i fråga om avgift enligt 10 kap. som förfallit till betalning
före ikraftträdandet.

 

1992:1769

Denna lag träder i kraft såvitt gäller 16 kap. 3 § den 1 juli 1993 och i
övrigtden dag regeringen bestämmer. Lag (1993:697). (I kraft den 1 januari  1994,
1993:1646).

 

1993:321

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. Bevis om försäkring enligt den nya
bestämmelsen i 9 kap. 1 § andra stycket behövs dock inte om ansökan om
bygglov
ingivits till byggnadsnämnden före den 1 oktober 1993.

 

1994:819

1. De upphävda paragraferna gäller fortfarande i ärenden i vilka
ansökan har gjorts före utgången av juni 1994.

2. De upphävda föreskrifterna i 8 kap. 17 och 24 §§ gäller
fortfarande i fråga om rivningslov beträffande en byggnad för
vilken ett upprustningsåläggande har meddelats med stöd av 2 §
bostadssaneringslagen (1973:531) eller för vilken ett ärende om
sådant åläggande är väckt vid hyresnämnden.

3. De upphävda föreskrifterna i 8 kap. 31 § och 13 kap. 6 § gäller
fortfarande, om sökanden åberopar ett godkännande som en
hyresgästorganisation har lämnat före utgången av juni 1994 eller
om sökanden åberopar ett medgivande enligt 2 a § andra stycket
bostadssaneringslagen (1973:531).

 

1994:852

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
Lag (1994:1576).

2. Beträffande ärenden som avgjorts av kommunen före
ikraftträdandet, skall äldre bestämmelser tillämpas.

 

1994:1423

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Har talan väckts före
ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

 

1995:1197

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Beträffande ärenden som avgjorts av kommunen före
ikraftträdandet
skall äldre bestämmelser tillämpas utom såvitt avser 3 kap. 14 §.

3. Vad som sägs om orden "fastighetsbildningsmyndigheten" och
"fastighetsregistermyndigheten" i äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter och
fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133)
om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och
fastighetsregistermyndighet. Lag (1995:1415).

 

1995:1412

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133)
om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och
fastighetsregistermyndighet.

 

1995:1730

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1996 men tillämpas inte i de fall
där det första beslutet i ärendet fattats dessförinnan.

 

1997:552

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

2. Äldre föreskrifter får dock tillämpas i fråga om
kommunalförbund som bildas före den 1 januari 1998, dock längst
till och med den 31 december 2002.
 

1998:839

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
 

2. Beträffande ärenden som har avgjorts av kommunen före
ikraftträdandet, skall äldre bestämmelser tillämpas.
 

3. Utöver beslut och förbud enligt de bestämmelser som räknas
upp i 14 kap. 8 § fjärde stycket skall under de förutsättningar
som anges där beaktas även beslut och förbud enligt
bestämmelser som har ersatts av de uppräknade bestämmelserna.