Tunaforsnytt
Klas Adsell	Miljödomstolen
Nyköpingsvägen 33    Se-616 33 ÅBY	Länsstyrelsen
Tunaforsnytt@telia.com	588 18 Linköping
klas.adsell@telia.com
Mobil 073-2029961 Tel  011-69500  Fax 011-69500 I  orginalbrevet som skickas med post eller elektronik post finns inga länkar till bilder på de olagliga arbetena. Länkar till bilagor och bilder på skador mm. som åberopas finns däremot på Internetsidan nedan, som är i princip en kopia på det här brevet där länkarna är inlagda på Internetsidan. Får Du problem ring eller faxa till 011-69500, eller e-mail till tunaforsnytt@telia.com
Det här överklagandet finns på Internetsidan http://www.tunaforsnytt.se i  vänsterkolumnen ca 13 cm ned klicka på  Överklagande av Länsstyrelsens mål 535-9620-01! . Det går även att lyssna på hur kommunens tjänstemän dribblar med fakta under sanningsförsäkran mm. Jag var tvungen att banda ”Johnssonligan” för att skydda mig och min familj! Materialet kommer i en mycket stor skadeståndprocess inom kort, mot kommunen och även mot enskilda tjänstemän. Det kommer att bli ännu dyrare än de ca 15 000 000:- ”Johnssonligan” hitintills har kostat skattebetalarna, även om jag och mitt bolag bara fått ca 1,7 millioner:- till dags dato. Som det brukar va i mina inlagor så finns det störande upprepningar i den här inlagan också, kanske mer än vanligt. Det kopia som kommer i på Internet kan bli något försenad på grund av att sista dagen för inlämnande till miljödomstolen krockar med andra verksamheter.

 

ÅBY  den 27 januari 2004

Komplettering till överklagande av Länsstyrelsens beslut, 2003-12-03 Mål 535-9620-01

 

Bakgrund till konflikten mellan Klas Adsell ./. och Norrköpings kommun, med en mycket liten men militant klick socialdemokratiska politiker och tjänstemän, ofta benämnd ”Johnssonligan” .

Mitt överklagande innehåller mycket  som inte har med målet att göra, men som ändå kan vara intressant för en handläggare att känna till. Jag vill därför informera lite om bakgrunden till alla mål mellan mig Norrköpings kommun/Sydkraft. Många som arbetar åt Sydkraft kommer ursprungligen från Norrköpings kommun, och har skolats i den anda som råder där.  Jag redovisar fakta,  om denna lilla klick tjänstemän och politiker där en del  faktiskt begår brott, för att som det måste förstås, tillfredställa och ställa upp för gruppen. Gruppen består av både politiker och tjänstemän. Kommunstyrelsens ordförande Mattias Ottosson (s), vägrar att utreda, miljökommunalrådet Eva Andersson (s) vägrar att utreda, kommundirektören Björn Johansson vägrar att utreda, stadsjuristen Siv Lejefors vägrar att utreda. Tidigare har kommunalrådet Jan-Olov Johnsson (s) vägrat att utreda, Jan-Erik Karlsson (s) har också vägrat att utreda, även miljödirektören Eva Lindahl har vägrat att utreda.

Alla personer som jag nämner, har inte begått brott, somliga tiger bara för att försvåra utredningar, som kan visa, att andra begått brott eller medvetet lämnat felaktig information i olika ärenden. Kommunen detaljgranskar mina skrivelser för att kontrollera att förtal inte förekommer. Trevligare hade varit en dialog! Kommunens agerande gör att andra myndigheter får ett felaktigt beslutsunderlag .  Syftet med mitt sätt att skriva är att få väljarna –allmänheten - i Norrköping att reagera, och framför allt de socialdemokratiska väljarna. Detta med en förhoppning  att vi alla ska kunna kan sätta press på de folkvalda, speciellt de som anser sig ha egna regler! Väljarna känner inte till hur det går till, i maktens korridorer, här i Norrköping, med den politiska majoritet som vi har idag. Länkarna till mina Internetsidor, är till för att var och en ska kunna ta del av hur det går till i Norrköping, och vilken brist på trovärdighet det är hos en liten, men välorganiserad grupp av Norrköpings kommuns tjänstemän, politiker och inhyrda värderingsmän.

Ord står mot ord har varit ett vanligt argumentet från kommunens tjänstemän och politiker, framförallt från f.d. kommunalrådet Jan-Olov Johnsson. När jag vill utveckla min bevisning, så flyr han och hans vapendragare. Därför redovisas min bevisning och mina ärenden på Internet! Det ska inte löna sig att göra taktiska uttalanden och sedan fly.

Här har en grupp människor i Norrköping, trotts att de varit informerade om fakta, genom lögner, osanna partsinlagor, genom att förneka vad som sagts, skriva falska intyg, sudda i undertecknade protokoll, målmedvetet utmålat mig som brottslig och klandervärd, genom uttalanden i och till radio och TV och till media genom pressmeddelanden. Jag kan inte förstå annat, än att det är gruppen runt Johnssonligan som kräver detta.

Naturligtvis har dom här personerna ,varit medvetna om att det här kalaset hade kostat mig många millioner, om jag förlorade. Vilket jag gjorde ju i andra ronden, i Vattenöverdomstolen. Nu pågår  rond nummer 61 eller om det är 62.

Man hängde ut mig på ett snaskigt sätt i socialdemokraternas partitidning Argus, och angav mig som brottslig och klandervärd. Man förnekade alla fakta. Det blev senare mycket dyrt för Norrköpings skattebetalare. När jag sedan reste mig efter förlusten i Vattenöverdomstolen, och la fram bevis på att bygglovchefen Bengt Johansson, och bygglovhandläggaren Olov Rydberg givit klartecken till kulverteringen av Torshagsån. Jag la även fram bevisning om att f.d. chefsarkitekten Nils Ryman och kommunekologen Kaj Almqvist stått och ljugit i Vattenöverdomstolen

Jag menar på allvar, att man kan  ställa sig frågan vad som skiljer, Saddams agerande och denna lilla välorganiserade grupp socialdemokrater i Norrköping, som numer kallas ”Johnssonligan. Jag har inget bra svar ! Fullt klart är att den tongivande socialdemokratiska kommunledningen i Norrköping, kräver att man måste ha samma inställning som gruppen, och det gäller även många chefstjänstemän. Om det begås brott i kretsen runt kommunledningen så vidtar man inga åtgärder. Har man en annan uppfattning än ”husse”, då får man stanna hemma! Många seriösa politiker hoppar av, när socialdemokraterna bryter vallöften. Man orkar inte, och det brukar i regel vara de mest dugliga och välutbildade som inte vill ställa upp som marionetter utan avgår, det urholkar naturligtvis kompetensen hos dom eller det partiet som föredrar detta sätt att agera.

Enbart Moderaterna, Vänstern och SPI i Norrköping anger klart, att både politiker och tjänstemän ska följa gällande lagar. Övriga partier tiger eller har annan åsikt!

Torshagsån benämndes tidigare, även som Björnsnäsån,

den reglerar Nedre Glottern. Torshagsån, som förbinder Nedre Glottern med Östersjön genom Bråviken! Utmed ån har man i urminnes tider tagit tillvara på vattenkraften för att alstra energi mm. till de olika industrierna utmed ån. Dricksvatten togs och tas fortfarande från Nedre Glottern. Man har vid regleringen sätt till, att praktiskt taget allt vatten tagits tillvara i vattenturbinerna vid Torshag. Renat avloppsvatten på ca 25 lit/sek gick ut i ån, och kan betraktas som ett minimiflöde. Att man i praktiken inte spillt något vatten förbi turbinerna, framgår av bilagda utredningar. Turbinen vid Torshag har haft en max kapacitet på 1200 lit/sek. I regel har enbart 5 – 600 lit/sek passerat genom turbinen under arbetstid 9 – 10 timmar vardagar. Resten av tiden inklusive helger och semester har turbinen stått stilla. Att turbinen har stått helt stilla ofta mer än 14 timmar har gjort att fördröjningen hos ”kärret” – den mycket stora dammen nedströms Torshag - , blivit ännu större, och gjort att det ofta tagit betydligt mer än 9 – 10 timmar innan flödet visat sig fullt ut vid Bråbo och makaronifabriken. Det hände av detta skäl, att det sällan eller aldrig blev samma stora flöde vid Bråbo och makaronifabriken som vid Torshagsturbinen. 

Har man vid något tillfälle behövt ta ut fulleffekt 1200 lit/sek. genom turbinen , så har det varit under mycket kort tid kanske upp till någon timma. Snittet under dagen har i regel ändå legat  vid max 4 – 500 lit./sek., i regel ännu lägre. Detta har ändå inte påverkat flödet nedströms ”kärret”, mer än att det blivit ett flöde vid Bråbo och makaronifabriken som  understigit det flöde som passerar när Sydkraft säger sig tappa 580 lit/sek. från Glottern. Medelflödet är som bekant ca 200 lit/sek.

Det är helt klart att när man säger sig tappa 580 lit/sek från Glottern, under mer än 10 timmar, att detta flöde fyller den stensatta kanalen vid makaronifabriken. Kanalen har aldrig tidigare gått full, utom när is blockerade kanalen, för kanske 20 år sedan.

För denna typ av reglering har man fått vattendom av hävd, inte för något annat.

Det har i vart fall under 1900-talet varit väl känt, genom bl.a. olika utredningar, gjorda bl.a av ingenjör Stig Jacobsson, att skador uppstår redan vid en kontinuerlig drift på ca. 1000 lit/sek. mätt vid intaget till Torshagsån, vilket innebär ett större flöde nedströms, bl.a vid Makaronifabriken och Bråbo.

Det är känt att det vid Makaronifabriken kunnat passera 1200 lit/sek under någon eller några timmar. Detta trotts att en jordslänt på kanalens västra sida är jordbelagd och tidigare har eroderat, när Sydkraft tappat ännu större volymer.

Det är också känt att det idag finns betongrester på en del av jordslänten, som fått ligga kvar för att minska risken för skador. 

Jag har ägt Kvarntorp 1:3 sedan 1968 och bott och verkat utmed Torshagsån sedan 1966. Det har aldrig tidigare varit i närheten av de flöden , som tappats de senare åren sedan Sydkraft tog över regleringen.

Historiken och de utredningar som gjorts, visar också att man använde hela vattenmagasinet i Nedre Glottern, med en variation på vattenståndet på upp till 2,9 meter. Utredningarna visar att det  viktigaste, och syftet med regleringen var att man hade vattenkraft varje dag 9-10 timmar. Något spill förbi turbinen fick inte ske. Att låta Nedre Glottern ligga på max. nivå, för att få ut en bättre effekt någon gång då och då, skulle enbart leda till, att när tillrinningen var större än förbrukningen så skulle man vara tvungen att tappa överskottet förbi turbinen. Det var således lönsammare att ha en något mindre fallhöjd som i sammanhanget var försumbar! Det måste var underförstått i domen eftersom det var på det sättet man reglerade. Av handlingarna framgår att regleringen har skett så att man har utnyttjat hela regleringshöjden på vattenståndet på 2,9 meter för att kunna säkerställa kraftproduktion och dricksvatten hela året, varje arbetsdag. För detta har man fått vattendom av hävd för.

Av utredningarna framgår att man både lagt sig över som under de lagliga regleringsnivåerna för att inte spilla någon kreft direkt till kanalen.

Kommunen känt till även detta från sina egna utredningar varav några som bekant bifogas.

Bekanta till mig f.d. brandchefen Nyren här i Åby samt flera elektriker från Ölanders elbyrå, bl.a Åke ”Bajdoff” Johansson, som både skötte generatorerna, kopplade till vattenturbinen, samt även reglerat Nedre Glottern har vitsordat detta. Under min aktiva hade jag i vart fall, kontakt med dessa personer flera gånger i veckan. De fanns ju dagligen inom  200 meter från min anläggning.

Verkmästare Pettersson vid Makaronifabriken har tidigare vitsordat detta. Han är ca 90 år idag.

Fastigheten Kvarntorp Borgargård 1:3, förekommer i olika handlingar även som Makaronifabriken. Den ligger någon kilometer nedströms Nedre Glottern.  Halva fastigheten planlades 1964 tillsammans med ett antal flerfamiljshus med ca. 70 lägenheter på grannfastigheten som tillhörde Riksbyggen. Min mark planlades som allmänplatsmark, med en fotbollsplan, klätterställning och sandlåda, på dess västra sida.

När Riksbyggehusen var färdigbyggda, ville varken Riksbyggen eller Vägföreningen lösa in allmänplatsmarken. Orsaken var att man ansåg att det fanns tillräckligt med grönområden och lekplatser. Kommunstyrelsens ordförande Enar Wahlund (s) meddelade mig, och andra spekulanter att området numer var ointressant som allmänplatsmark. Detta var runt 1966, 2 år efter att planen kom till. Vi fick klarsignal att bygga garage mm. Det var inga problem, att bebygga det planlagda området. Bygglov erhölls på fastigheten för tung mekanisk verkstad, bilförsäljning med bilverkstad 1968. Bilförsäljningen var utomhus, med uppställning på det planlagda området för allmänplatsmark. Hårdförkromningsrörelse i fastigheten, fick även byggnadslov.

Husvagnar började försäljas 1977 som komplement till bilar och husbilar. Dåvarande bygglovchefen Strandell och bygglovingenjören Eric Jämtner gjorde en utredning 1978 som kom fram till att de delade min uppfattning, om att uppställning av husvagnar och försäljning ingick i redan givna lov. Man förklarade att uppställning av husvagnar var upplag och krävde byggnadslov, det var vi också överens om. Senare sa bygglovingenjören Olov Rydberg att ”yrkesmässig försäljning kräver bygglov” och det var ju också korrekt. Bygglovchefen Bengt Johansson sa detsamma, bl.a 1988 vid ett besök på fastigheten.

1980 brann huvudbyggnaden på 1800 kvm byggnadsyta ner. Även tubröret på ca 20 meter fram till min turbin blev förstört vid branden. Tubröret gick sedan vidare genom turbinhusets golv ner i  kanalen. Den stenlagda kanalen har och hade en bredd på ca 2 meter, höjden ca 0,5 meter. I dag 0,6 meter enligt Länsstyrelsen. Turbinhuset hade byggts direkt ovanpå den stenlagda kanalen. Kanalen var således helt överbyggd på en sträcka på en sträcka av ca 6 – 7 meter. Kanalen var således ett helt slutet utrymme. Tuben kunde alltså inte öka det totala flödet som kunde passera min anläggning, eftersom att arean i kanalen var konstant, ett antal meter nedströms turbinrörets utlopp i kanalen.. Fram till 2001 ?? fanns ett rör som gick från turbinen rakt ned i ån. Röret hade en bredd på ca 0,9 meter. När kanalen reparerades 1980 gjordes säkerhetsöppningar för att minimera de skador, som skulle följa, på kommunens aviserade volymökningar i Torshagsån. Vi visste alla 1980 att kommunen skulle göra ombyggnader för att kunna tappa mer vatten än, man gjort tidigare, och att detta krävde vattendom. Vi vet också att ombyggnader och nybyggnaderna gjordes utan vattendom.

De flesta av oss med fastigheter utmed Torshagsån, var informerade före 1980, att kommunen var pressad av samfälldheten, som krävde att Nedre Glottern skulle ligga på samma nivå, nära maxnivå i princip året om.

·        Vi visste också att det skulle innebära betydligt större flöden, och ombyggnader från Nedre Glottern och hela vägen ut i Bråviken, för att få plats med ökade flöden.

·        Vi visste också att kommunen behövde bygga om, för att kunna tappa de ökade mängder vatten, som krävdes för att hålla Nedre Glottern på max eller nästan maxnivå.

·        Vi visste också , att dessa arbeten krävde vattendom, bl.a. på grund av att man var tvungen att ändra på vattenförhållandena, och att det inte var uppenbart att det inte stred mot allmänna och enskilda intressen mm.

·        Vi visste också att man haft problem vid tappningar runt 1000 lit/sek nedströms i systemet tidigare, och att detta var väl känt sedan tidigare. Även att provkörningar som gjorts av kommunens konsulter varit tvungna att avbrytas, vid flöden mindre än 1000 lit/sek.

·        Sammantaget så visste vi att det ankom på kommunen att utföra och/eller bekosta de arbeten som krävdes för de ökade flöden som utredningarna kommit fram till. Vi visste också att kommunen var skyldig att söka vattendom för de förändringar de skulle göra. När nu kommunen beslutat att ändra förutsättningarna för regleringen av Nedre Glottern.

·        Vi nedströms var således inställda på en miljökonsekvensbeskrivning med en rejäl utredning av vad våra anläggningar nedströms tålde för flöden. Det hade inte varit så svårt om Sydkraft senare valt kommunikation istället för konfrontation.

·        Det framgår av utredningarna att kommunen var informerad om att vattendom krävdes för de föreslagna och senare verkställda förändringarna i Torshagsån

1982 ökade kommunen olagligt den tub som deras vattenexpert i bilagd utredning från 1981, påpekat behövde ändras för att få  större flöden i ån, arean ökade med närmare 60 %, från 800 mm till 1000 mm. Det var tuben alldeles uppströms Torshagsfabriken. Ingen nedströms eller tillsynsmyndighet blev informerade. Kanalen bräddades och sidorna putsades.  Syftet var att kunna öka flödet, när man nu hade beslutat att försöka ha Nedre Glottern på en fast hög nivå. Allt efter rekommendationer från kommunens utredare Bild

Min del av ån rensades från skräp med jämna mellanrum, för att förhindra onödiga stopp i ån.

Jag hade nu fått f.d. kommunstyrelsens ordförande Enar Wahlund (s) till granne, han hade träffat en gammal postkassörska Anna-Britta Stålbom (s). Enligt henne själv, så hade hon vassa armbågar. Min tomtgräns låg ca 2 meter från deras dörr till uteplatsen, där de ville ta bl.a, morgonkaffet . De ville inte heller se mina husvagnar, som var fler än 100 st. Det är konstigt hur gamla damer, kan få socialdemokratiska män, att glömma allt vad de tidigare lovat. Enar Wahlund (s) fick Anna-Britt Stålboms och Riksbyggeföreningens uppdrag att stoppa eller försvåra min verksamhet, genom att ifrågasätta redan givna byggnadslov. Den verksamhet han ville stoppa var den som Enar Wahlund (s) 1966, ansåg var så viktig för bygden, så att vi fick förtur i tomtköer och andra förmåner när vi etablerade oss här.

Bygglovkontoret genom bygglovchefen Bengt Johansson menade efter påtryckningar från olika socialdemokrater, bl.a Enar Wahlund (s) ,  så menade han att jag inte fick sprida ut husvagnarna på större ytor. Bengt Johansson menade också, att om jag utökade området så krävdes bygglov. Jag hävdade att  uppställningsområdet för husvagnar, där jag redan hade byggnadslov inte var specificerat till storlek, utan gällde hela fastigheten väster om plangränsen. Allt berodde naturligtvis påtryckningar från den pensionerade politikern Enar Wahllund (s), och hans blomma Anna-Britt Stålbom!

Jag sökte ändå utökat byggnadslov 1988 för uppställning av  husvagnar, de socialdemokratiska politikerna fick handläggaren Olof Rydberg att förhala ärendet, tills jag återkallade det 1992. Vad som står om kontakterna med Enar Wahllund (s) i akten vägrar dåvarande handläggaren Olof Rydberg att uppge! Den socialdemokratiska kommunledningen accepterar detta, i vart fall så får jag inget besked, vad som står i akten.

Socialdemokraterna i Norrköping hade under lång tid, byggt upp en maktapparat, där man värnar om gruppen och det är ytterst sällsynt, att man då, speciellt här i Norrköping kritiserar en gruppmedlem, som en gång fått eller haft en tung politisk position. Även socialdemokratiska politiker som är tunga missbrukare,  kör bil med droger i kroppen, är med i biljakter, smiter från olyckor, och använder droger på jobbet, får ha sina tunga poster kvar. Det krävs som det måste förstås, att dom avgår frivilligt!

Viktiga tjänstemannaposter tillsätts ofta på grund av partitillhörighet, i vart fall måste de vara lojala och fatta de beslut, som politikerna sagt ska tas även om det bryter mot gällande lagar.

Får kommunledningen in en anmälan om att tjänstemännen inte följt gällande lagar så utreds det inte. Inte ens efter specificerade anmälningar. F.d. chefsarkitekten Nils Ryman uttalar sig så här om andra, som  följer lagstiftningen ”man måste våga stå emot” Han jobbar nu inom kyrkan !!!!

Kommunekologen Kaj Almqvist uttalade sig så här när Vattendomstolen hade en annan åsikt än Kommunen. ”Jag kan inte förstå att Vattendomstolen kan lägga sig i kommunala angelägenheter!”

1992 var jag av olika skäl tvungen att vidta åtgärder på en sträcka av Torshagsån. Mycket på grund av att kommunen inte skötte sitt vattendrag som kom från Ättetorp, med golvbrunnar från olika pannrum som gick rätt ut utan oljeavskiljning. Detta vattendrag gick senare ut i Torshagsån på min fastighet. Jag kontaktade en konsult, och senare Vattendomstolen för att få veta vilka bestämmelser som gällde för en kulvertering. Jag gick igenom bl.a. planfrågorna med Olof Rydberg, som redan var pressad av Enar Wahllund (s) och Anna-Britta Stålbom (s). Jag fick muntlig klarsignal från Olof Rydberg och bygglovchefen Bengt Johansson att kulvertera Torshagsån.

Vattendomstolens ärende XXXXX

Kulverteringen gjordes ganska snabbt, bygglovhandläggaren Olof Rydberg var på plats under byggnationen. Biologen Arne Bengtsson m.fl kontaktade Olof Rydberg och framförde sitt missnöje över att jag lagt ån i rör. De fick svaret från Olof Rydberg att jag följt alla bestämmelser. Dåvarande kommunalrådet Gunnar Bredin (m) fick samma besked från Olof Rydberg och Bengt Johansson. Gunnar Bredin (m) informerade miljöorganisationerna om detsamma. Hela kommunledningen var informerad om mina samtal med bygglovkontoret, före kulverteringen.

Nu började den socialdemokratiska partitidningen Argus i ÅBY att göra politik av det hela. Det var ju snart val. De fick alla fakta av mig, men menade på att jag fifflade med verkligheten, naturligtvis gjorde jag inte det.

Nu började miljödirektören Eva Lindahl, kommunekologen Kaj Almqvist att bearbeta Olof Rydberg och Bengt Johansson. Nils Ryman, Björn Lunnerdahl, Leif Sjögren, och enligt uppgift även Jan-Erik Karlsson (s) och Jan-Olov Johnsson (s) började också att engagera sig. Efter en  tid lyckades man få både Bengt Johansson och Olof Rydberg att glömma innehållet i våra samtal om kulverteringen. Det tog dock lite tid innan jag fick veta detta. Man glömde att man på olika sätt kan dokumentera även samtal utan skriftlig dokumentation.

På Länsstyrelsens begäran, sökte jag senare vattendom i efterhand för den kulverterade sträckan. Kommunstyrelsen behövde utökad tid för att svara. Jag fick en kopia av deras inlaga. Inlagan var full med lögner som kom från Kaj Almqvist och Nils Ryman. Jag begärde ett möte med Ryman, Almqvist och Bredin, de var både skriftligt och muntligt informerade om mina samtal med bygglovkontoret.

Det var för sent att ändra i kommunens inlaga. Kommunstyrelsen hade klubbat inlagan och det fanns inte tid för ett nytt möte med kommunstyrelsen. Jag talade om för kommunalrådet Gunnar Bredin (m) vad Almqvist och Ryman var för typ av människor. Ryman blev vansinnig. Det är ju svårt att få höra sanningen.

Kommunen och jag hade ett planavtal, som gick ut på att två byggnader med ca 30 lägenheter, skulle byggas på den tidigare planlagda delen av min fastighet. Den numer obsoleta delen, vilket tidigare kommunstyrelsens ordförande Enar Wahllund (s) bekräftat. Norrköping kommuns starke man, dåvarande Riksbyggens VD och kommunstyrelsens ordförande, Ville Andersson, med kommunledningens goda minne, och som även var förankrat enligt befintlig dokumentation, ville också bebygga den tidigare planlagda delen av fasigheten. Nu plötsligt så plockade Nils Ryman bort den tänkta och utlovade nybyggnationen, detta som hämnd, kanske för att jag offenliggjorde spelet bakom kulisserna. Att det var tänkt två byggnader på den planlagda delen är väl dokumenterat. Så uppträder Johnssonligan! Jag kallar det vuxendagismentalitet !!

När det var dags för huvudförhandling, i vattendomstolen, då förstod jag ännu bättre vilken typ av människor Almqvist och Ryman var. De förnekade samtalen med bygglovkontoret, de förnekade byggnadslov för uppställning av husvagnar. De flyttade på en plangräns 300 meter. De menade att man inte kan mäta på kartor. De krävde ett återställande av Torshagsån. Man påstod att den planlagda delen, var ett av kommunens viktigaste rekreationsområden.

Nu har man gjort större delen av det planlagda området planlöst. För att skydda Kaj Almqvist och Nils Ryman var man naturligtvis tvungen att göra en gångstig genom området. Den är färdig sedan ett halvår. Jag har inte sett någon som använt den. Det var ju det som var ett så viktigt rekreationsområde enligt Ryman och Almqvist. Ibland undrar jag hur deras uppväxt sett ut !!

Nu förnekade Nils Ryman all tänkt byggnation, på den planlagda delen av fastigheten. Detta för att vara trovärdig i Vattendomstolen, när han försvarade marken som ett viktigt rekreationsområde. Detta har han gjort senare, även under sanningsförsäkran.

Nils Ryman minskade byggnationen till mindre än vad jag hade återuppbyggnadsrätt för, se  PBL 14:8. Sedan hade Nils Ryman mage att beskylla mig för att hoppa av planavtalet.

Nu började jag verkligen att bli orolig, här hade jag motståndare, som hade tendenser och metoder, som jag trodde bara den ryska och italienska maffian använde sig av, eller hade jag missförstått situationen.

Jag fick rätt i allt väsentligt i Vattendomstolen. Kommunen överklagade till Vattenöverdomstolen

Jag läste deras lögner i inlagan till Vattenöverdomstolen på en semesterresa, förstod att Nils Ryman och Kaj Almqvist skulle förneka fakta. Nu låg jag risigt till. Jag kastade kommunens inlaga på golvet, vaknade med halva kroppen förlamad, talet var borta och delar av synen. Dess bättre var det ett lindrigt slaganfall, med mindre bestående men, men tillräckligt jobbigt ändå mitt upp i allt. 

För att rädda mitt och familjens anseende och ekonomi, införskaffade jag ännu mer avancerad elektronisk utrustning, som skulle vara tillgänglig överallt där jag vistades. Jag registrerade allt väsentligt som jag behövde komplettera med. Jobbigt men nödvändigt.

Ibland var det rätt så intressant att höra hur t.ex. Olof Rydberg försökte förneka att man kritiserat honom för att han gav klarsignal till kulverteringen. Men jag hade tidigare säkerställt bandningar med de som kritiserade honom, innan jag pratade med Olof Rydberg. Snaskigt ! Eller när bygglovchefen gav 4 helt olika versioner om vad bygglovkontoret gav för besked inför kulverteringen av Torshagsån. Ännu snaskigare, sedan undrar han och Olof Rydberg varför jag är förbannad på dom. Då har det gått långt.

I Vattenöverdomstolen ljög Kaj Almqvist och Nils Ryman ännu värre. Man försökte förneka kommunens arbeten i ån, som det här överklagandet handlar om, och som kostat 4 ggr mer än mitt kulverteringsarbete på 150 000:-.  600 000:- kostade kommunens arbete. Dagen innan huvudförhandlingen i Vattenöverdomstolen hade Nils Rymans chef Hans Gäfvert, uttalat till Folkbladet, vad han tidigare informerat mig om, att hela området vara ointressant, detta förnekades av Nils Ryman, i Vattenöverdomstolen.

Tidigare hade Norrköpings Vatten med dess ordförande Maj-Lis Alm som även var socialdemokratisk ombudsman, fått tre förslag hur hon behövde bygga om Torshagsån, för att ha möjligheten att tappa större mängder vatten än tidigare, och behålla Nedre Glottern på en snävare regleringsnivå närmare max-gränsen än tidigare . Maj-Lis Alm och kommunen blev informerade av sin utredare, om att det behövdes Vattendom för de arbeten de räknad med att göra, bl.a för byggandet av en ny damm, och att ändra en tubs diameter mm. Inte bryr sig naturskyddsföreningens ordförande och socialdemokratiska ombudsmannen, och ordföranden i Norrköpings vatten Maj-Lis Alm om att söka vattenlov. De byggde svart, utan vare sig vattenlov, bygglov eller marklov. Miljö-kommunalrådet Jan-Olov Johnsson ordförande i city fiske i Norrköping, brydde sig inte heller om att söka vattendom för detta. Strax innan hade man ju utplånat i princip all fisk i Nedre Glottern, när man kalkade sjön, och inte klarade att räkna ut hur mycket kalk som behövdes. Inte nog med det,  vid ombyggnaden i ån stängdes vattnet av i ca. 6 månader, med omfattande fiskedöd för vandringsfisken, i ett av Länets viktigaste öringvatten. De borde naturligtvis läsa Rio-konventionen. Sex år tidigare hade dåvarande Naturskyddsföreningens ordförande muddrat ”Kärret” ca 200 m nedströms Nedre Glottern, även detta utan vattendom. Förorenat bottencidement såldes som prima matjord. Det är dags för en ny muddring inom kort ! Hela hamnområdet i Motala ström byggdes om utan vattendom, med omfattande arbeten i bottencidimentet.

Flera hundratusen kubikmeter  muddringsmassor som saknade vattendom togs upp från Bråviken, för ett antal år sedan, inte bryr sig kommunens miljöknuttar.

Man kan inte begära att den enskilde ska följa gällande lagar, om myndigheten Norrköpings kommun gör som dom själva tycker.

För att jävlas med mig, så stängde Maj-Lis Alm (s)  av vattnet för 6 – 7 företag, som var mina hyresgäster till en kostnad av 20 – 25 tusen för kommunen. Man var tvungen att gräva sig igenom 2 meter tjäle. 10 man var samtidigt engagerade eftersom mycket viktiga kablar låg mycket nära avstängningsventilen! Allt för en 30 dagar gammal vattenräkning på 600:-. Horribelt ! Naturligtvis något som inget privat företag skulle våga, men Maj-Lis Alm (s) vågade. När ska man börja kräva en viss grundutbildning och ansvar för politiker, borde inte de socialdemokratiska väljarna reagera !

Det står fullständigt klart, att f.d. chefsarkitekten Nils Ryman, f.d. bygglovingenjören Olof Rydberg, kommunekologen Kaj Almqvist, VVS-inspektören Rolf Karlberg, chefsjuristen Ulf Riismark, miljödirektören Eva Lindahl, stadsjuristen Susanne Christensson,  överingenjören Björn Lunnerdahl, nämndens ordförande Jan-Erik Karlsson (s) och f.d. kommunalrådet Jan-Olov Johnsson (s), har agerat medvetet för att jag skulle åsamkas millionförluster, som rätteligen kommunen skulle stå för. Nu blir det skattebetalarna som får betala, men det beror ju på kommunens underskattning, av att jag inom lagens ram kunnat samla nödvändiga bevis under 10 år, mot dessa politiker och tjänstemän.

1.7 millioner har kommunen betalat till mig och mitt bolag och 15 millioner har det kostat skattebetalarna hitintills, och det dubbla kommer det minst att kosta, när alla ärenden är slutbehandlade.

Nuvarande kommunalråden Mattias Ottosson (s), Eva Andersson (s), med kommundirektören Björn Johansson (s) och stadsjuristen Siv Lejefors (s) klarar inte, eller törs inte, att hantera det här. Vi kör vidare i Tingsrätten och miljödomstolen våren 2004 med bl.a. den större processen. Där kommer mitt bevismaterial att användas, om ”Johnssonligan” fortsätter att förneka fakta.

Socialdemokratiska kvinnoförbundet med dess ordförande Inger Segelström,  tyckte för några år sedan att man gott kunde använda Internet för att visa upp samhällets avigsidor.

Jag tyckte det var en bra idè, och la ut en liten del av min bevisning på Internet, kommunalrådet Jan-Olov Johnsson (s) och Olof Rydberg hotade genast genom stadsjuristen Susanne Christensson med en förtalsprocess. Tycker jag låter bra sa jag, men läs gärna först ”Pressen inför rätta” Thorsten Cars och Peter Danowsky. Jag kontrade sedan med att offentliggöra ännu mer av mitt material! Dom la sig platt !

Nu beslutade som straff f.d. kommunalrådet Jan-Olov Johnsson och f.d. bygg och miljöskyddsnämndens ordförande Jan-Erik Karlsson, att alla mina ärenden i fortsättningen skall behandlas hos olika myndigheter och domstolar, ”när vi nu har ett fungerande rättssystem”. Snacka om repressalier, för att jag inte accepterade att de teg eller förvanskade sanningen, så jag fortsätter att agera.

Kan det vara sant att Jan-Erik Karlsson (s) sagt att nämnden beslutar som Jan-Olov Johnsson (s) , eller som f.d. bygglovchefen Bengt Johansson sagt att det är politikerna som bestämmer i dina ärenden, eller som bygglovhandläggaren Olof Rydberg sa till en av mina barns chef om mig, ”förstår inte idioten att vi gör som vi blir tillsagda att. Vore bra med ett svar, finns i varje socialdemokrats ryggsäck tills svar kommer.   Det har blivit mer än 60 ärenden om man ska räkna varje instans som ett ärende. Det är bl.a det här kommunalråden Mattias Ottosson (s), Eva Andersson (s), kommundirektören Björn Johansson (s)  och stadsjuristen Siv Lejefors (s) vägrar att utreda.

Kommunen kom senare underfund med, att de inte kunde fortsätta att bluffa mig. De förstod när jag la fram en del av bevisningen, att jag kunde sänka dom, om och när lusten kom. Kommunen köpte kulverteringen med marken, men man fortsätter ändå att förneka fakta. Kostnad för återställandet  3 – 4 millioner Varför sparkar kommunen inte dom här människorna som kostat skattebetalarna  så mycket. Förbjuder gruppens stadgar, att man agerar mot gruppmedlemmar? Eller kan det vara så att någon regisserat de inblandade att uppträda på ett speciellt sätt. Det får jag säkert anledning att återkomma till

Kommunen tänkte inte återställa kulverteringen, fick jag kännedom om. Någon ordning måste det ju vara, så jag krävde ett återställande och fick hjälp av Miljödomstolen och Länsstyrelsen.

Nu lades arbetet med ”uppgrävningen av Torshagsån” över på yrkesmän inom kommunen och externa konsulter. Vi hade ett mycket bra samarbete som gick ut på att göra det bästa av situationen. Vi enades om att fastigheten Kvarntorp 1:46 som kommunen tidigare sagt inte fick bebyggas, kunde ingå i naturområdet. Inhyrda externa landskapsarkitekten, ritade då in naturområdet även på 1:46.

Kommunen hade tuffa förhandlingar med tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen i Östergötland, om miljödom (vattendom) skulle krävas. Miljökonsekvensbeskrivning upprättades. Jag garanterade att det inte krävdes några grävningar i ån vid återställandet, jag lånade ut videomaterial och fotografier för att underlätta för ”Gatu Park” och deras konsulter. Länsstyrelsen krävde inte miljökonsekvensbeskrivning. Det var väl inte så lite genant för kommunekologen Kaj Almqvist och Nils Ryman, att det kunde konstateras, när kulverteringen tagits upp, att det var precis som jag tidigare sagt. En mur som hade rasat, ett vattendrag som kommunen inte underhållit, samt det viktigaste, inga grävningar i ån, botten var intakt.

Senare förnekades i princip allt  samarbete mellan mig och kommunen i fastighetsdomstolen, vad gällde återställandet av Torshagsån och naturområdet på min fastighet 1:46. Detta gjordes av stadsjuristerna Susanne Christensson, Siv Lejefors, Bengt Johansson, Björn Lunnerdahl och C-G Mineur. Dom menade att fastigheten Kvarntorp 1:46 skulle få bebyggas. SANSÖST. Dyrt blev det för skattebetalarna, men vem bryr sig ?

Det var bara att plocka fram gamla protokoll och dokument, från kommunens plansida och även komplettera med kommunens nya ritningar på området, som följde upp tidigare överenskommelser. En praktsmäll gick kommunen på igen! Vem låg bakom denna process, naturligtvis f.d. Kommunalrådet Jan-Olov Johnsson (s).

Jag vann i fastighetsdomstolen trotts att f.d. bygglovchefen Bengt Johansson även förnekade viktiga samtal i målet. Vid huvudförhandlingen ändrade han sig när jag höjde rösten och hotade att spela upp samtalet. Stadsjuristen Siv Lejefors och Björn Lunnerdahl, fick auktoriserade värderingsmannen C-G Mineur hos värderingsföretaget Forum, att ändra sina värderingar två gånger, där den sista inte är i närheten av fakta.  Fakta som kommunen, jag och domstolen tidigare varit överens om . Auktoriserade värderingsmannen C-G Mineur hade inte på något sätt till domstolen uttalat, att han inte uppträdde som auktoriserad värderingsman. Värderingsmannen C-G Mineur, värderingsföretaget Forum, kostade 100 000:- mot normala 6 – 7 000:-, sedan ytterliggare 20 000:- för att sitta med vid huvudförhandlingen. Sanslöst.

Så här blir det när två politiker, f.d. kommunalrådet Jan-Olov Johnsson (s) och Jan-Erik Karlsson, säger att alla mina ärenden ska dras i olika domstolar, och tror sig kunna sätta sig över lagar och förordningar. När blir det straffansvar för dessa politiker, och när kommer vi att kräva en viss utbildning och straffansvar för förtroendevalda, fullt ut.

Kostnad för kommunen blev ca 2 millioner, till mig betalade man ca 1,1 million, enbart i detta ärende. Bara räntorna var en halv million. Allt för att kommunens handläggare, Bengt Johansson, Björn Lunnerdahl, Jan-Olov Johnsson (s), Jan-Erik Karlsson (s), C-G Mineur , Susanne Christensson och Siv Lejefors inte la korten på bordet utan fördröjde processen med att lämna önsketänkanden i stället för fakta.

Man fortsatte att förneka att givna bygglov för handel även inbegrep även restaurang.. 3 gånger har Länsstyrelsen fastsällt att bygglov för pizzeria och livsmedel finns i fastigheten. En gång har Länsrätten kommit fram till detsamma och Kammarrätten kommit fram till samma resultat, en gång. Kommunen har gjort utredningar om att byggnadslov för uppställning av husvagnar finns, ändå förnekar f.d. kommunalrådet Jan-Olov Johnsson, BMN:s ordförande Jan-Erik Karlsson, bygglovingenjören Olof Rydberg, bygglovchefen Bengt Johansson, kommunekologen Kaj Almqvist och f.d. chefsarkitekten detta.

Stadsjuristen Susanne Christensson har bekräftat att byggnadslov för handel inbegriper även restaurang. Ändå har kommunen överklagat detta till Regeringsrätten där ärendet ligger just nu. Vuxendagismentalitet ??

Ingen i kommunledningen har brytt sig om att kontrollera fakta, eller kontrollerat vem som beordrat Olof Rydberg och Bengt Johansson att tappa minnet. Eller vem som fått Kaj Almqvist och Nils Ryman att ljuga i Vattendomstolen och Vattenöverdomstolen om viktiga fakta i ärendet. Eller var dom så okunniga att det var vad trodde var sanningen de berättade.

Ingen har heller utrett varför VVS-inspektören Rolf Karlberg suddat i undertecknade handlingar. Ingen har heller vågat utreda varför Bengt Johansson, Olof Rydberg och Nils Ryman ljugit och förvanskat fakta under sanningsförsäkran, i Norrköpings Tingsrätt och Göta Hovrätt. Är det någon som tror att dom gjort det på eget bevåg ????

Kommunledningen vägrar att svara på, vem som försökt påverka de polisanmälningar som gjorts mot kommunens tjänstemän!

Kommunen vägrar att utreda vem som ligger bakom, att jag anmälts till bygglovkontorets tjänstemän att jag är farlig, trotts att jag har informerat om vem de ska kontakta, för att få fram fakta!

F.d. bygglovhanteraren Olof Rydberg började bearbeta en chef till ett av mina barn, och ifrågasätta hur han kunde anställa ”idiotens” barn”.

Kommunalrådet Jan-Olov Johnsson avgick senare, men blev belönad med välbetalda konsultuppdrag, dubbelt så mycket i månaden som andra med likvärdig utbildning!. Kommundirektören Björn Johansson fixade det ! Vem tror Ni fixade Björn Johanssons tjänst.

In på arenan kom som sagts, kommundirektören Björn Johansson (s) och miljökommunalrådet Eva Andersson (s), dom har fullt förtroende för sina tjänstemän, och vägrar kontrollera mina uppgifter.

Totalt har detta kostat skattebetalarna ca 15 millioner och kommer att kosta mer än 15 millioner till. Orsaken var ju att jag inte kunde bedriva min rörelse vidare när bygglov saknades för verksamheterna. Två av mina företag var jag tvungen att sätta i konkurs, jag själv blev försatt i konkurs eftersom ingen ville bevilja mig krediter, på en fastighet som saknar byggnadslov för de verksamheter som bedrevs där. Fastigheten såldes exekutivt ca 3,5 millioner under värderingen.

Naturligtvis är allt en komplott, från ett antal socialdemokratiska politiker och tjänstemän som med berått mod velat orsaka mig skador, för att dölja sina egna fel.

Jag skäms inte för att offentliggöra detta på Internet, på samma sätt som dom här människorna, hängde ut mig i Radio TV och i dagstidningarna. Sveriges radio fälldes senare i granskningsnämnden. På grund av att man litade på Kaj Almqvist. När nu Norrköpings kommun inte vill lägga korten på bordet, så använder jag socialdemokratiska kvinnoförbundets sätt att informera!

Jag själv lever på existensminimum, och betalar av på de skulder den socialdemokratiska ledningen orsakat mig. Alla mina förluster kommer skattebetalarna senare att få betala. Det tar tyvärr lite tid när ingen vågar stå för fakta i målet.

När det här ärendet är avgjort, kommer skadeståndprocessen mot Sydkraft och eller Norrköpings kommun, för de skador som jag åsamkats, som fastighetsägare utmed Torshagsån, på grund av olaglig vattenverksamhet. Skadeståndskraven är redan framförda till Sydkraft och Norrköpings kommun.

I Tingsrätten när det gäller den större processen blir kravet nog närmare 20 000 000:-, och många års ränta, kanske lika mycket till. Någon förlikning där parterna står för sina egna kostnader, kommer jag inte att ingå.

Använder Norrköpings kommun sig av odemokratiska och oseriösa metoder, skall man inte ha någon vinning av detta.

Yrkande:

 

Även om jag kanske har formulerat mig fel rent juridiskt, så bör Miljödomstolen agera på lämpligt sätt, när det som här, står helt klart att Norrköpings kommun, helt öppet. Informerat om ändringar som kräver vattendom för att ändra sättet att reglera. Detta för att kunna tappa större mängder vatten per tidsenhet än tidigare Man låter även verkställa de olagliga arbetena, med hjälp av folk som utger sig att vara för att miljölagarna ska följas. Det är även olagligt att flytta flöden från ett ställe till ett annat. Det fanns tidigare 4 utlopp i kanalen, renat avlopps vatten 25 lit/sek. processvatten för fabrikens hydrofor med max-kapacitet på knappt 200 lit/sek. Dessa är för länge sedan bortkopplade. Sedan fanns en ventil som gick till turbinen, den hade en max.kapacitet på 1200 lit/sek. Den utnyttjade i praktiken inte mer än till mindre än hälften under 9 – 10 timmar per arbetsdag. Helger och semester var flödet genom de två stora ventiler helt stängda helt stängda. Vi  kallar den för ventil A. Därutöver fanns en ventil i kanalen med kapaciteten 1100 lit/sek. Det finns inte stöd i gamla vattenlagen eller miljöbalken att flytta ventilen A från turbinen till kanalen, det finns inte heller stöd i miljöbalken att öka ventilens tub från 800mm till 900 mm. Två olika ventilflöden A och B har nu lagts ihop olagligt i en kanal och där ökat flödet från 1100 lit/sek Troligen är kapaciteten med de ändringar Norrköpings kommun gjort,  det flöde Sydkraft aviserat 3000 lit/sek. Nästan 3 gånger mer än tidigare. Provkörningar kan visa att kanalen vid makaronifabriken endast rymmer 580 lit/sek upp kanalen, och har aldrig rymt mer upp till ovankant, och detta går att rekonstruera när som helst, om Sydkraft ställer upp.  Troligen kan jag få fram vittnen som styrker att det inte gick före 1966 heller.

Att Sydkraft och/eller Norrköpings kommun åläggs att bekosta de förändringar som måste göras i Torshagsån, för att de av Sydkraft aviserade, ibland  3000 lit/sek. ibland 3500 lit/sek och ibland 5 000 lit/sek, skall kunna passera i ån nedströms Nedre Glottern ut i Bråviken, utan skador på fastigheterna nedströms.

Och/eller att förordna en besiktningsman för utredning av omständigheterna …  enligt 9 kap 5 § (1998:12) … särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ….

Eller att kräva att tappningar från Nedre Glottern görs på samma sätt som gjordes tidigare. Som man fått vattendom av hävd för. Nämligen på ett sådant sätt, att även om man tappar ett högre flöde från Glottern än 580 lit/sek. så skall det vara under kortare perioder så att flödet först jämnas ut i uppströms belägna vattenmagasin. Så att flödet inte blir större vid Bråbo och gamla makaronifabriken, att det motsvarar en kontinuerlig tappning på mindre än 580 lit/sek. vid utloppet från Nedre Glottern, alltså precis som tidigare. Det har aldrig tappats mer än 580 lit/sek, och det har aldrig kontinuerligt kunnat tappas mer, vid makaronifabriken, om man skulle hålla sig inom den stensatta kanalen. 

Eller att kräva att reglera i Nedre Glottern på ett sådant sätt, som kommunen kommit fram till gjordes när vattendomen av hävd kom till. Nämligen tappningarna från Nedre Glottern inte får vara större och under längre tid, än att de kan passera i kanalsystemet. Att flödet således efter utjämningar i olika vattenmagasin inte får vara större än en kontinuerlig tappning från Nedre Glottern på 580 lit/sek. 580 lit/sek är ett större flöde än vad som varit efter 1966 vid makaronifabriken. Detta innan Sydkraft tog över regleringen. Det framgår att man vid tidigare regleringar gick över maxhöjden i Nedre Glottern för att inte spilla något vatten direkt ut i kanalen.

Om Miljödomstolen inte är rätt myndighet, så ber jag Miljödomstolen överlämnar ärendet till den myndighet, som kan stoppa eller förbjuda Sydkrafts, eller annan reglerare av Nedre Glottern. Som med hjälp av anordningar som kommit till olagligt, och utan vattendom, och som ostridigt kommit till för att öka avbördningen i Torshagsån. 

Att det minimiflöde på ca minst 25 lit/sek som tidigare var renat avloppsvatten återställs, så att det alltid finns detta flöde i ån. Ingick i vattendomen.

Om Sydkraft eller Norrköpings kommun inte bekostar de nödvändiga förändringarna, måste de föreläggas att inte tappa mer än vad som ryms i Torshagsåns befintliga system. Vilket är mindre än 1000lit/sek. vid tappning under längre perioder. Kommunens utredningar kommer gång på gång tillbaka till, att flödet i ån, inte ska vara större än att skador inte uppstår nedströms.

Övrigt:

Det kan tänkas att jag formulerat mig fel till Länsstyrelsen. Men det är fullständigt klart att vi alla, inklusive de boende nedströms och även kommunen, Sydkraft och Länsstyrelsen sett att skador uppstår vid flöden i Torshagsån runt 1000 lit/sek. Det har kommunens konsulter uppmärksammat. När nu Sydkraft aviserar flöden på 3000 och upp till 5000 lit/sek, som i vart fall under en 14-dagars nivå varit 3500 lit/sek, bilaga 1976:5 6:e st, så förstår vi alla, utom kommunen och Sydkraft, vad som kommer att inträffa. Inte om, utan när tillflödet är större än vad som ryms i Torshagsån. Miljödomstolen eller annan myndighet måste naturligtvis kunna stoppa en olaglig, ombyggnad som enligt kommunens begärda utredningar visar att vattendom krävs. Det har även framförts vid informationsmöten, att ändringarna haft som syfte att öka flödet väsentligt i Torshagsån.

Medelvattenföring i ån är ca 200 lit/sek. Min flödet- är 50 lit/sek. Det innebär att om turbinen körts 2 månade på full effekt, så skulle en normal årsnederbörd använts. De andra 10 månaderna hade turbinen i så fall fått stå. Var och en förstår att på full effekt har man aldrig reglerat, mer än under kanske mycket kort tid. Det hade vi sett i ån om man tappat mer än 580 lit7sek. kontinuerligt.

Det är beklagligt att både Norrköpings kommun och Sydkraft fullständigt nonchalerar gällande miljölagar. Av Sydkrafts tidigare chef  f.d. C-G  Holm med anledning av de skador jag fått, lämnade de mig svaret ”Vi hör av oss om vi finner anledning till detta”. Nuvarande chefen Göran Tunesson säger inför bl.a. Länsstyrelsen om mig, ”vi skrattar inte med dig utan åt dig”

Norrköpings kommun med stadsjuristen Siv Lejefors (s) och överingenjör Björn Lunnerdahl, tiger eller lämnar luddiga svar efter mycket lång tid.

Kommunalrådet Eva Andersson (s) och kommundirektören Björn Johansson (s) som sällan eller aldrig svarar på brev, vill att Siv Lejefors ska vara min kontaktman, efter 96 dagar så har hon ”inte kommunledningens uppdrag att utreda allt”, men jag får inte veta, hur vi ska kunna gå vidare utan kommunikation. 

 

Bakgrund, Torshagsån:

Norrköpings kommun, tidigare Kvillinge kommun, har under 1900-talet haft problem med regleringen av Nedre Glottern. De boende har också haft problem av att Nedre Glotterns yta reglerats inom 2,9 meter. Flera utredningar har därför gjorts, med syfte att bibehålla sjöns yta på en hög nivå med mycket små vattenståndsväxlingar. För att det ska kunna ske, så måste man öka tappningen av vatten i kanalen. Av utredningarna framgår bl.a. att ett antal sjöar ingått i ett system för att kunna hålla Nedre Glottern på en ganska så stabil nivå. Beredskap behövdes för både för 50 och 100 års regn, samt för uttagande av dricksvatten. Under åren har man successivt kopplat bort de flesta sjöarna i systemet. Man vill helst tappa lika mycket i kanalen, som tillflödet!

Av utredningarna framgår att det under minst en 14 dagarsperiod bilaga 1976:5 6:e st,  tillförts bilaga 1976:5 6:e st,  lit/sek till Nedre Glottern. Som kanalen regleras i dag finns ingen beredskap för ett 14 dagars tillflöde på 3 500 lit/sek. Utan omfattande skador kommer det att bli när detta uppstår nästa gång.

Det framgår även av kommunens utredningar, att ”Allmänt gäller att med rätt till reglering i sjö eller vattendrag är förenad skyldighet att inom regleringsrättens ram i görligaste mån verkställa vattenregleringen så att skada eller olägenhet inte uppstår” Det har de boende tagit till sig. Detta gör Sydkraft inte. Norrköpings kommun har som tidigare nämnts beslutat att hålla nivån på Nedre Glottern på en nästan konstant nivå och i princip tappa detsamma som tillrinningen. Tillrinningen är ofta mer än vad som kan tappas utan skador i Torshagsån.

Av utredningarna framgår att man frångått den vattendom som man haft av hävd, där man har haft rätt att reglera Glottern inom 2,9 meter, och nu reglerar inom ca 0,5 meter, och önskan är ännu snävare. Nu försöker man att reglera ännu snävare. Då blir det automatisk flöden i Torshagsån, som inte ryms i det befintliga systemet nedströms. Det system som en gång låg som underlag för vattendomarna.

Av utredningarna kan man även utläsa att att de av Sydkrafts lämnade årsvariationer inte stämmer med de av utredningar kommunen beställt se min sammanställning av de olika utredningarna, längre fram i denna inlaga

Turbinen vid Torshag hade en kapcitet på 1200 lit/sek. Den hade troligen aldrig körts på maxeffekt, mer än max upp till en timma och skulle den har gjort det så tar det ca 9-10 timmar innan flödet visar sig fullt ut vid min och makaronifabriken!

Turbinen är nu bortkopplad utan att vattendom sökts!

Av utredningarna framgår även att det fanns 3 regleringsventiler från Nedre Glottern varav en kopplades ihop med ett tubrör på 900 mm i diameter som sedan övergick i en tub med diametern 800 mm. Den slutade sedan i den överdimensionerade turbinen och hade då kapaciteten 1200 lit/sek. Turbinen kördes ca 9 - 10 timmar om dagen, med ungefär halv effekt. Resten av dygnet och helger var både turbinen och de två stora ventilerna helt avstängda.

Det fanns en mindre ventil med diametern 225 mm. Den var kopplad till fabrikens hydrofor och hade inget med regleringen av Nedre Glottern att göra. Den är borttagen i dag.

Därutöver fanns en ventil med kapaciteten 1000 lit/sek, som gick direkt ut den stensatta kanalen. Kapaciteten är troligen ökad i dag, utan vattendom.

Ett av förslagen hur Nedre Glottern skulle regleras var att bygga en damm med i princip ett breddavlopp som skulle släppa lika mycket som tillrinningen, som vi vet varit bilaga 1976:5 6:e st,  lit/sek under en 14 dagars-period. En kompromiss gjordes så att man manuellt reglerar flödet genom dammen. Den damm som enligt utredningen krävde vattendom. Dammen byggdes ändå 1966 utan vattendom eller miljökonsekvensbeskrivning.

Dammen blev  12 meter lång,  en mätstation för vattenflödet byggdes in. Mätstationen är felbyggd så att stora virvlar bildas, vilket gör att instrumenten har stora avvikelser. Sydkrafts och kommunens tekniker har försökt att justera det hela men misslyckats.

Politiskt ansvariga var dåvarande miljökommunalrådet Jan-Olov Johnsson (s) målare och ombudsman, Jan-Erik Karlsson snickare och ombudsman (s) och Maj-Lis Alm ordförande i Norrköpings vatten och Naturskyddsföreningen (s) och ombudsman för socialdemokraterna.  Under byggnationen var vattnet i ån i princip avstängt under ett halvår, med stor fiskdöd som följd i ån. Miljödirektör var Eva Lindahl och kommunekolog var Kaj Almqvist.

Vi vet ju hur många av de här människorna som gormade när jag hade kulverterat 52 meter av Torshagsån 1992 efter att först konsulterat Vattendomstolen i Växjö, om vilka regler som gällde. Därefter kontaktade jag som bekant bygglovingenjören Olof Rydberg och dåvarande bygglovchefen Bengt Johansson om bl.a. planfrågorna. Jag fick klarsignal ”kommunen hade inga invändningar mot kulverteringen av Torshagsån”. Hela kommunledningen var informerad om fakta, alla blundade ändå!

Vilka olagliga arbeten har gjorts.     

Dels har man byggt en 12 meter lång damm, med släta väggar, grävningsarbeten har gjorts i åns botten, för att få plats med dammens botten. Å-fåran har dessutom breddats avsevärt, för att få plats med dammen. Syftet var enligt utredningarna, och muntlig information från Sydkraft och kommunen, att kunna tappa större mängder vatten i Torshagsån. Ändå förnekas detta av Sydkraft och Göran Tunesson. Utredningarna gjorda av specialisten på det här området Stig Jacobsson. Han angav att enbart dammen, krävde lov från dåvarande vattendomstolen. Dammen byggdes 1996 och arbetet pågick under ett halv år med vattnet i ån helt avstängt, med stor fiskedödlighet som följd i ån .   

Dels har i princip hela sjösystemets vattenmagasin i ett antal sjöar kopplats bort, kvar finns enbart Nedre och Övre Glottern. En förändring som kräver vattendom.

Dels har en trumma byggts om från diametern 800 mm till en diameter av 1000 mm. för att öka kapaciteten till kanalen när turbinen skulle kopplas bort, En ökning av arean med nästan 60 %. Detta gjordes 1982. För detta krävdes vattendom, enligt kommunens utredning. Ändringen gjordes omedelbart uppströms Torshagsfabriken.

Förmodligen har den gamla ventilen med kapaciteten 1100 lit/sek ändrats för att kunna släppa igenom betydligt större mängder vatten.

Den större ventilen med kapaciteten 1200 lit /sek med diametern från 900 mm och med en strypning på 800 mm, och där även turbinen minskar vattenflödet ytterliggare. Det har nu ändrats så att, turbinen tagits bort, strypningen på 800 mm har tagits bort med en kraftig areaökning som följd, från 800 till 900 mm. eller 27 %. . Därutöver har tuben kopplats in direkt i kanalen, med  mer än en fördubbling av tidigare tappningskapacitet i kanalen. För detta krävs vattenlov och ändringarna ingår inte i tidigare hävd eller vattendom. Det går inte att flytta på ett vatten flöde från ett ställe till ett annat utan att söka vattendom.

¨Bl.a. Miljöbalken 11 kap 2, 9 och 17 §§ är tillämpliga för dom olagliga arbetena och deras tidigare motsvarighet i Vattenlagen.

Det framgår av olika utredningar att Norrköpings kommun hela tiden vetat att skador uppkommer utmed Torshagsån redan vid 1000 lit/sek. Vi har tillsammans med kommunen och Länsstyrelsen gjort provtappningar med 1200 lit/sek. Det är helt klart att det var gränsfall att anläggningarna nedströms klarade detta, provtappningarna fick avbrytas för att inte en bro vid Björnsnäs skulle sköljas bort.

Vid dessa utredningar gjorde provtappningar som visade att man inte kunde tappa 1100 lit/sek under m er än en timme, utan att man var tvungen att avsluta proven för att eliminera risken för skador.

Min tidigare anläggning makaronifabriken gick full upp till den stensatta ovankanten vid 580/lit/sek, men vi vet att den klarat 1200 lit/sek under några timmar, kanske på grund av att vi låtit en del betongklumpar ligga kvar i slänten. Då har vattnet varit en bit upp på en jordslänt, ovan den stensatta kanalen. Flödet är vad  Sydkraft angett uppe vid mätstation, flödet vid makaronfabriken kan ha varit väsentligt större, på grund av tillring nedströms

Det framgår av utredningarna att syftet aldrig tidigare har varit att tappa direkt ut i kanalen, utan kanalen var till för att kunna tappa nödvändigt vatten vid reparation av turbinen.

Det framgår av utredningarna att man var mycket noga med att inget vatten skulle tappas direkt ut i Torshagsån, utan att man tog tillvara allt genom att utnyttja nedre Glotterns regleringsmöjligheter, med nivåskillnader på 2,9 meter.

Det framgår också att man i princip aldrig tappade något vatten direkt i kanalen, då kan heller ingen hävd finnas att låta den gamla ventilen som gick till turbinen, gå ut direkt i kanalen. Detta har nästan tredubblat tappningskapaciteten i ån. Allt utan vattendom.

Sydkraft vägrar att tappa 580 lit/sek så att alla kan se hur det ser ut, när denna volym tappas vid makaronifabriken.

Vi vet alla att kapaciteten i kanalen uppströms Torshagsfabriken, låg på strax över 1000 lit/sek vid makaroni fabriken kanske 580 lit/sek. ( Siffrorna baseras på vad Sydkraft uppgett och, kan vara betydligt större ).

Mitten januari 2004 tappas 750 lit/sek. från Nedre Glottern.

Vi vet alla att Norrköpings kommun och Sydkraft aviserat flöden ofta mer än 3 000 lit/sek, vi vet att tillrinningen varit 3 500 lit/sek till Nedre Glottern. När nu Sydkraft inte utnyttjar regleringsrätten på närmare 3 meter i Nedre Glottern, utan kanske bara 0,5 meter, då har man inte heller någon hävd att luta sig emot, och börja att låta ån regleras inom 2,9 meter igen. När nedre Glottern hela tiden ligger nära sin maxnivå måste naturligtvis det som rinner till, ut i kanalen.

Bevisning:

Allt inlämnat material till Länsstyrelsen och miljödomstolen och bilagda bilagor 3 gjorda av Stig Jacobsson och 2 av VBB VIAK  TorBjörn Olsson

Syn på platsen för att granska de mycket stora kapacitetshöjande förändringar som gjorts vid reglerventilerna.

Sammanställning av 5 utredningar som visar att Länsstyren och ärendet inte fått allt material för att agera.

Vittnesmål med kommunens konsult Stig Jacobsson, VBB VIAK:s konsult TorBjörn Olsson och mig själv, för att konstatera hur kommunen uppfattat att man reglerat tidigare och som legat som grund för vattendomen. Att VBB missförstått kapaciteten vid makaronifabriken.

Vittnesmål med mig och Åke Swahn tillstyrkande att regleringen inte vid något tillfälle gjort att den stenlagda kanalen vid makaronifabriken gått full frånsett när isblock blockerat kanalen.

Syn vid Torshagsfabriken av den tub som fått en ariaökning med närmare 60 %, från 800 – 1000 mm.

Syn omedelbart uppströms tuben för att se att långa sträckor putsats, och förmodligen sprängts för att bredda kanalen och därigenom öka flödet på vattnet. Allt utan miljö eller vattendom

Ber att Miljödomstolen kräver vid synen att Sydkraft  börjar tappa 580 lit/sek redan kvällen innan synen. För att visa hur det ser ut vid makaronifabriken med den tappningen.

Sedan behöver vi radiokommunikation med folk vid tappningsventilerna, som under kort tid får öka flödet relativt snabbt upp till 3000 lit/sek, för att visa att detta flöde, som Sydkraft aviserat,  inte  kan passera Torshagsfabriken. Beredskap bör finnas även vid Kärret, Traskvarn och Bråbo, för att förhindra skador.

Syn för att konstatera att den ytterliggare en ventil går direkt in i kanalen.

Jag ber om förtur för behandlingen av detta överklagande på grund av att ån är lekplats för små barn, och vi vet sedan tidigare, att gångbroarna över ån vid ett ”dagis” spolats bort vid flödet något mer än 1200 lit/sek. Materiella skador är en sak men tillbud, med barn vill jag förhindra när nu Sydkraft och Norrköpings kommun inte bryr sig, eller tar sitt ansvar!.

Om det här inte är Miljödomstolens bord ber jag att mitt överklagande lämnas över till den myndighet som kan stoppa de skador, som kommer kanske redan vid 1 000 lit/sek. Varken Sydkraft eller Norrköpings kommun har teknisk kompetens, att inse de skador som kommer att uppstå. För det kan väl inte vara så att man inte bryr sig.

Stötande:

Det vore stötande om Norrköpings kommun med Maj-Lis Alm (s), Jan-Olov Johnsson (s), Kaj Almqvist, Nils Ryman, Eva Andersson (s) och Eva Lindahl, som samstämmigt ena dagen berättar hur viktig Torshagsån är för öringens vandring, och att inget får göras utan miljökonsekvensbeskrivning. Kort därefter ändrar dessa personer vattenförhållandena, tredubblar flödet i kanalen , stänger av vattnet i ån under 6 månader. Det vore stötande om ingen myndighet kräver rättelseåtgärder.

Kommunen orsakade en omfattande fiskedöd när dammen byggdes. Det vore stötande om det inte påtalas av någon myndighet. De har dessutom av inhyrd expertis blivit informerad om att de arbeten de gjort krävde vattendom. Brottet är preskriberat men inte de olagliga arbetena ! Kommunen/Sydkraft kan ju inte ens skylla ifrån sig och säga att dom inte visste att vattendom krävdes. Det vore stötande om ingen myndighet kräver rättelseåtgärder

Vi ser idag hur fiffel bland fackliga ombudsmän spritt sig över hela samhället. För att få ett slut på allt fiffel krävs att olika myndigheter även kräver att myndigheten Norrköpings kommun, med sina socialdemokratiska politiker och tjänstemän följer gällande lagar. Samhället får fel signaler om vi inte kräver att även Norrköpings kommun och Sydkraft följer de lagar, som deras experter i utredningar säger krävs för att utföra olika arbeten. Det vore stötande om ingen myndighet kräver rättelseåtgärder.

Jag tänker att kämpa mot dom här människorna, tills de inte kan tappa mer än vad som ryms i systemet, eller bekosta dom ändringar som krävs för att tappa de mängder som de själva anger kommer att tappas.

Någon måste kunna stoppa dessa olagliga ombyggnadsarbeten som kommer att skapa omfattande materiella skador, som även kan drabba barn. Det är inte frågan, om dom inträffar, utan när dom inträffar. Inga försäkringar gäller för eventuella skador.

 

 

 

 

 

 

 

 

1.     Sammanfattning av fem olika utredningar:

2.      VBB VIAKS:S utredning från 2001-01-15 Bilaga V1-1 till V1-5 samt V1- bil 1 –bil 6

3.      ………….. eventuella hinder för höga vatten hinder.

4.      VBB VIAKS:S utredning från 2001-01-16

5.      Angående konstaterade hinder för höga i vattenhinder iTorshagsån vid fältundersöknigning 2000-11-23. (Klas Adsells anmärkning varför kommer den här efter förra utredningen)

6.      Alla hindren besöktes 1998-11-17 och 1998-12-10 ………… 1998-11-17 var flödet avstängt  …. 1998-12-10 provtappades 900 lit/sek  …….. allt finns dokumenterat i konceptform 1999-01-26 som sedan daterades officiellt 2001-01-15   … även resultaten av hydrauliska kapacitetsberäkningar beträffande åns avbördningsförmåga, vid de identifierade hindren. Bilaga V2-1 9:e st

7.      Anger att de blivit informerade  om risk för översvämningar på min fastighet och att ny fältstudie gjordes 2000-11-23 bilaga V2-1

8.      För att minska och förebygga regleringsskador dels i Nedre Glottern och även i flodkanalen från Nedre Glottern ut i Bråviken, så har mer än tre utredningar gjorts med något olika inriktning. Bifogade utredningar har gjorts Stig Jacobssons ingenjörsbyrå. Stig Jacobbson var tidigare anställd av Länsstyrelsen, där han gjorde likartade utredningar för Länsstyrelsen.

9.      1976 Uppdraget: Utredning beträffande möjligheterna att inom ramen för gällande regleringsbestämmelser för Torshags kraftverk och med där befintligavbördningsanordningar anpassa vatten avledningen från sjön Nedre Glottern i Kvillinge socken, Norrköpings kommun, så att nuvarande regleringsskador vid sjön och i avloppet nedströms denna i görligaste mån elimineras.

10.  Beställare var Norrköpings fastighetskontor. Bilaga 1976: 0-10

11.  1978 Uppdraget Utredning betträffande dämnings och regleringsrätten ……. Samt inventering av avbördningsförhållandena bilaga 1978:00

12.  så att förekommande regleringsskador vid sjön i avloppet nedströms denna i görligaste mån eliminera.

13.  Beställare Norrköpings kommuns fastighetskontor.

14.  Utredning 1980 – 1981

15.  Utredning rörande ombyggnad och upprustning av Torshags kraftverk samt alternativa möjligheter att reglera vattenavrinningen från Nedre Glottern I Kvillinge socken, Norrköpings kommun.  Bilaga XXXX

 

16.                                                                                                                               Flöden:

17.  Flöden i kanalen

 

18.  att därjämte har värdefulla upplysningar lämnats beträffande i vilken utsträckning reservavloppen vid dammen kommit till användning vid flodtillfällena. Bilaga 1976:5 3:e st.

19.  att uppenbarligen är reservavloppen så avpassade att vid eventuella reparationsarbeten å kraftverket vattnet där kan avstängas och samtidigt motsvarande vattenavledning bibehållas. 1976:6 1:a st.

20.  att därutöver fanns reservavbördningsmöjligheter bestående av ett rör med diametern 500 mm.som förmår avbörda 1100 lit/sek. bilaga 1976:3 5:e st.

21.  att viss ökad vattenmängd beräknas därjämte vid svåra få avbördas genom reservutloppen. (Gäller efter ändring av anläggningarna Adsells komentar) 1976:9 3:e stycket

22.   

23.  Stensatt flodvattenkanal med i för hålland till kraftverkstuben avvikande västlig sträckning med stentrumma och betongrörstrumma 800 mm i diameter under fabriksgårdsplanen 212 A – 222,6 A, sträckan 176 A –241 A, bilaga1980:8 l  Adsells anmärkning: har byggts om och breddats och tuben  har diametern 1000 mm i dag. Allt gjort utan vattendom. Bilaga 1980:4

24.  Flöden till turbinen

25.  att normalt avleds vattnet enbart medelst tubledningen till kraftverket bilaga 1976:3 5:e st.att kraftverket uppgives drivas så att det i första han förser den tillhörande textilindustrin med elkraft. Verket drives i allmänhet med reducerad effekt. Bilaga 1976:9 3:e st.

26.  att Torshags kraft är utbyggt för en driftvattenmängd av 1200 lit/sek bil 1976:3, 3:e stycket

27.  att detta motsvarar 6 gånger medelvattenavrinningen och att effekten på turbinen är 210 kw vilket motsvarar 77 % verkningsgrad. Bilaga 1980:4 4:e st.

28.  att kraftverkets verkningsgrad var 75 % Bilaga 1976:4, 8 st.

29.  Tuben till turbinen var i dess övre del 90 cm och i dess nedre del 80 cm. bilaga 1980:1 4:e st. bilaga 1980:3 p, 1980:7 b, 

30.  Kraftverket uppgives ha i allmänhet ha varit i drift under dagtid på vardagar, omkring 9 – 10 timmar/dag och då i regel med begränsad effekt.Normal vattentillgång medger drift med full effekt endast i medeltal 4 tim/dygn…………….. På grund av de gynsamma magasinsförhållandena  vid kraftverket beräknas i allmänhet förhålladevis små vattenmängder spillas vid flodtillfällen ………… Sålunda beräknas 90 % av den tillgängliga vattenmängden ha kunnat nyttiggjorts i kraftverket    bilaga  1980:4

31.  Därvid bör observeras att allt tillfört vatten då antagits kunna nyttjas för kraftproduktion och således inget  vatten behövts spillas. Bilaga 1980:5 6:e raden.

32.  Att effekten på en ny turbin sänks till 100 kw eller 550 lit/sek, att den blir så stor beror på att man vill erhålla bidrag bilaga 1980:7 1:sta st., 1980:7 f,

 

33.  Flöden till och från sjöarna

34.  att 1970-04-20 och 14 dagar framåt var till rinningen till Nedre Glottern 3 500 lit/sek. Bilaga 1976:5 6:e st

35.  Den totala avbördningsförmågan vid Torshags kraftverksdamm beräknas till 2500 lit/sek Adsells anmärkning: Detta har aldrig varit syftet i den reglering som legat som grund för vattendomen som tillkommit av hävd.

36.  Viak konstaterar .. kan en högsta högvattenföring vid utloppet från Nedre Glottern uppskattas till 2500 lit/sek. …vid naturliga förhållanden ….. uppskattar SMHI tillrinningen till Nedre och Övre Glottern till 5 000 lit/sek  bil V2-1 sista stycket och V2-2 1.sta stycket. (Adsells anm. Ja om man kunde köra turbinen på full effekt hela tiden, och att man sedan la till fabrikens processvatten. Detta är praktiskt omöjligt)

37.  Att man enligt utredaren skulle kunna tappa 2 500 lit/sek. kan ha en viss sanningshalt. Det framgår klart på flera ställen i utredningarna att man inte spillde vatten till kanalen. Det framgår också att turbinen med en kapacitet på 1200 lit/sek endast skulle kunna köras  några timmar per dag. Nu har man olagligt förändrat förutsättningarna genom anläggandet av en ny damm och kopplat  olagligt ventilen till turbinen direkt ut i kanalen, där man även kopplat bort den sista strypningen på 800 mm. Den är idag 900 mm.

38.  att viss ökad vattenmängd beräknas därjämte vid svåra flodtillfällen få avbördas genom reservutloppen utan att kunna nyttogöras I energiproduktionen bilaga 1976:9 4:e st.

39.  Viak informerade om att nuvarande flöde inte var speciellt högt ur historiskt perspektiv och att man kunde räkna med med flöden som kan uppgå till 3000 lit/sek. eller mer…….. (Adsells anm. Jag kände ju till att detta inte var i närheten av verkligheten, utan en partsinlaga för att skrämma mig. Jag hade ju umgåtts med dom som reglerade tidigare och kände till tidigare utredningar.)  bilaga V2-5 8:e st.

40.  Viak.. Med ledning av SMHIs värden kan högsta flödet under en normal 100-årsperiod bedömas vara 3000 lit/sek.

41.  Viak anger att när Torshagsfallet utnyttjades för kraftändamål kunde minst 2500 lit/sek tappas från Nedre Glottern vid nivån + 79,43. ……..  Om det då inträffade extrem nederbörd kunde man inte låta vattenstånden stiga till alltför höga nivåer utan tvingades då släppa ut allt överskottsvatten. ( Adsells anmärkning Viaks Torbjörn Olsson sitter och gissar Stig Jacobsson och jag har fått information från dom som reglerat, att turbinen har körts tidigare dagligen med kapaciteten på 400 – 500 lit/sek. 9 – 10 tim/dag man har varit mycket noga med att inte spilla något vatten i kanalen, utan varje vattendroppe skulle omvandlas till energi. Det framgår att man lät Nedre Glottern passera både lägsta och högsta nivå för att få energi varje arbetsdag utan att spilla något, Torbjörn Olsson bör kallas som vittne för att redogöra var han fått dessa siffror ifrån, och när man behövt att tappa överskott i kanalen, det stämmer inte med verkligheten.) bilaga V2-2-3:e st.

42.  Viak Idag finns det möjlighet att tappa minst 3000 lit/sek vid nivån + 79,43 bilaga V2-2 4:e st. ( Adsells anm, Då måste de befintliga ventilerna med tidigare kapaciteten 1200 samt 1100 lit/sek byggts om ordentligt utan vattendom.)

43.  Medelvattenföringen är 200 lit/sek och lägsta årsvattenföringen 50 lit/sek.

44.  Flöden Makaronifabriken min tidigare anläggning, mm..

45.  Det framgår att varken Bråbo mekaniskas anläggning eller Makaronifabrikens anläggningar besiktades när utredningarna gjordes…… när det gäller flöden Adsells anm Bilaga 1978:11 p. 4 + 5.

46.  Det påpekas igen Beträffande vattenavledningsmöjligheterna numera vid de nedlagda kraftanläggningarna enligt punkterna 4 + 5 ovan saknas följaktligen uppgifter för bedömning och bör dessa kontrolleras innan väsentligt ökad avtappning verkställas i ån. Bilaga 1978:12 3:e st.( vid Bråbo och Åby fritid)

47.  Viak anger att vid besök 2000-11-23. Hydrauliska beräkningar har utförts för att bestämma flödet i ån.   ……. Att flödet vid ÅBY fritid var ca 1400 lit/sek. …. Hänsyn taget till tillkommande flöden. Bilaga V2-2 6:e st.

48.       VIAK Det framgår av bil V1-3 3:dje raden att man skriver att data saknas vid min anläggning (Åby fritid). Vidare skriver man att vid provtappning på 950 liter/sek 1998-12-10 hade tidigare fördämningar rensats bort. Hade man kontrollerat hade man sett att vattnet varit upp på den slänt, som man var medveten om skulle ge med sig enligt bilaga V1-3,  4.e st. bilaga V1-4 6:e st.

49.       Viak I bilaga 4 finns ett foto av intagstuben med flodränna. Vid denna tidpunkt var inte kanalen överdäckad. Bilaga V2-4 och V2-b4. ( Adsells anm. 1996 var flodrännan delvis överbyggd tuben låg på träbalkar som var delvis överbyggda, möjligtvis för att tub skulle få inspekteras från ”insidan”. (Adsells anm. Har ingen kännedom om när foto togs, egentligen ointressant. Nuvarande överbyggnad inget vattenföretag har konstaterats av Vattendomstolen 1993 VA9/1993. Överbyggnaden ersatte den gamla överbyggnaden som brann 1980.)

50.  Viak bekräftar att jag erbjudit NME/Sydkraft att ta bort turbinen men att de tackat nej. Då de inte ansåg sig skyldiga att ta bort något hinder. Bilaga V2-5 9:e stycket (Adsells anmärkning, Jag hann inte säga att dom fått betala för att ta bort hindret.)

51.  VIAK anger att det finns ….. saknar på höger sida ( västra sidan Adsells anm.) en kort sträcka den erosionskyddande kanalväggen, varför den oskyddade strandkanten kan erodera vid flöden som överstiger de normala. Risk finns för att grundläggningen av för den övertäckning av kanalen som gjordes 1980, enligt handlingar i VA9/93, kan ta skada vid höga flöden, speciellt gäller detta vid igensättningar, vid gamla turbinläget. Övertäckningen vilar direkt på den högra strandkanten. Bilaga V1-3 (Adsells anm. Det visar helt klart att VIAK kände till att det fanns en oskyddad släntning speciellt vid det gamla turbinläget. Där senare de omfattande skadorna uppstod. Hade  Torbjörn Olsson Viak varit en erfaren vatteningenjör hade han med de ritningar som fanns i den citerade domen från Vattendomstolen VA9/93, kunnat räkna ut, att det upp till stenkantens ovansida endast kunde passera 580 lit/sek. Det var det som var ett av hans uppdrag. Vattnet skulle som han och NME anfört inte släppas på förrän säkerhet fanns att tappa 2 000 lit/sek. Överbyggnaden var ett återställande från 1980, och det var inte heller någon strandkant utan en parkeringsplats för husvagnar. Det finns det bilder på. Strandkanten var ovansidan av den lägre stenläggningen, på kanalens västra sida kanske 2 meter lägre.)

52.  Viak anger helt felaktigt att det finns enbart en öppning vid kanalens tak vid min anläggning på 0,9 x 0,6 eller en 0,5 kvm (Helt fel och inte i närheten av sanning Adsells anm.) bilaga V1-3 3:st.

53.  Kapaciteten skall utredas bl.a. hos Åby fritid, min anläggning bilaga V1-1 p 3.

54.  Adsell: Gallret innan kanalen var en test om vi hade någon nytta av ett galler, testen visade att problemen blev större med ett galler. Det har inte funnits något galler varken före eller efter provet. Det går lätt att rensa kanalen även med överbyggnad. Vi har 5 ingångar över kanalen, till byggnaden och måste kunna ta oss in i byggnaden, vi måste kunna komma över ån. 5 broar hade inte varit bättre. Detta är en klar partsinlaga.

55.  Om Viak frågat hade jag informerat om att borttagningen av tuben till turbinen, inte påverkar arean eller flödet i kanalen. Möjligtvis är flödeshastigheten snabbare om flödet enbart kommer från ett håll än att de träffas i 90 graders vinkel och skapar en massa turbulens som påverkar flödet negativt. Ändringen borde vara positiv för flödet. Bilaga V2-6 2:a st.

56.  Viak säger återigen att det inte varit möjligt att mäta upp den maximala genomströmningsarean vid turbinläget. Bilaga V2-6 3:e st. ( Adsells anm. Man vet inte om man ska skratta eller gråta, i samband med domen i Vattendomstolen fanns ritningar med måtten utsatta, jag har ritningar. Avvägningsinstrument, och tumstock hade de kunnat låna av mig, konsulten har enligt uppgift kontrollerat alla anläggningar, när vattnet varit stängt,. Han måste förklara vad som varit problemet.)

57.  Viak skriver Vid besöket  1998 var ena kanalväggen skadad samt en del av slänten under överbyggnad eroderad. Det var omöjligt att kontrollera vid detta besök om skadorna förvärrats. Bilaga V2-6 (Adsells anm. Konsulten bekräftar att han känner till att ena kanalväggen var skadad och att slänten hade eroderat. Han borde naturligtvis ha insett att man har inte en jordslänt som en kanalsida, det borde konsulten insett och utrett det hela.

58.  Viak skriver att det vid Åby fritid (min gamla anläggning) är oklart hur mycket vatten som kan avbördas förbi det gamla turbinfundamentet, då relevanta måttuppgifter ej varit tillgängliga eller kunnat dokumenteratts. (Adsells anm. Viak har alla relevanta mått i den dom från Vattendomstolen VA9/1993 som innehåller ritningar på den aktuella sträckan, i annat fall hade han kunnat få låna ett avvägningsinstrument och tumstock från oss. Hans uppgift var ju att kontrollera vad som rymdes) bilaga V1-4 sista stycket.

59.  Viak anger att uppströms överbyggd kanal så var vattendjupet 20 – 40 cm och en frigång på 110 – 90 cm. bilaga V1-b6 (Adsells anm Det är beklagligt när man inte vill kontrollera vad man tror, överbyggnaden har igentligen inget med kanalen att göra, den utgör inte heller något som kräver vattenlov. Vilket framgår av VA9/1993. Den stensatta kanalen är ca 5 – 6 dm hög och rymmer ganska exakt 580 lit/sek vid den känsligaste punkten, där det gamla turbinhuset var beläget.Viak har ju tidigare konstaterat detta och att slänten lätt eroderar bilaga XXXXXX)

 

60.  Viak anger Risk finns för erosion vid större flöden av den strandkant som överdäckningen vilar på bilaga bilaga V1-5 1:a stycket

61.  Viak anger att I VA9/1993 (som inte vunnit laga kraft) anges att det beräknade vattendjupet är 0,35 – 0,40 m vid inloppet till den överbyggda flodrännan när flödet uppgår till 1800 lit/sek   ……Det innebär att kanalens avbördningsförmåga med god marginal bör överstiga 3000 lit/sek. bilaga V2-4 sista stycket och V2-5 först stycket. ( Adsells anm. Dom här värdena är teoretiska värden och speglar inte vad som går att tappa i kanalen, texten borde nog ha varit lite annorlunda, Viak borde naturligtvis mätt upp kanalen när han visste att kanalen var känslig för stora flöden vid det gamla turbinhuset, som sedan ”kollapsade”. Bilaga V2-4, V1-5 1:a stycket

62.  Viak anger Risk finns för erosion vid större flöden av den strandkant som överdäckningen vilar på bilaga bilaga V1-5 1:a stycket

63.  1998-11-17 Kunde konstateras att den överbyggda kanalen var fullständigt blockerad bilaga V2-5

64.  1998-12-10 vattendjupet vid inloppet var 20 – 40 cm. kanalen var rensad. Flödet 700 – 800 lit/sek. Viak anger ”kan tyda på att kanalen inte var helt rensad” Man jämför med teoretiskt framtagna värden. (Adsells anm. Varför kontrollerade man aldrig kapaciteten fullt ut)

65.       Viak Vid nuvarande besök gick kanalen ånyo dämd. Endast 1 dm fritt utrymme i höjdled återstod till den vid inloppet till den övertäckta kanalen. Bilaga V2-5 4:e stycket (Adsells anm. Troligen hade eroderingen redan börjat så att betongrör och material som funnits i slänten blockerat flödet, en konsekvens av att tappa mer än anläggningen tålde.) bilaga V2-5 4:e st.

66.       Viak anger att lastpallar flutit in under huset bilaga V2-5 5:e stycket (Adsells anm Det var en lastpall, inte en Europa pall, den kom från kommunens tomt, Sydkraft kunde inte minska flödet direkt så vi kunde rensa, när vi kunde ta oss ner, fann vi att det legat över kanalens högst kant och stoppet som fanns var från eroderingen och material från turbinhusets slänt. Pallen hade ingen inverkan på stoppet).

67.       Bilaga V2-5 6:e st. Jag har förklarat för Viak att vi haft ett galler tidigare, det var till större skada  än nytta, vi fick ta brand försvaret till hjälp för att kunna plock bort det. Viaks PM verkar mer och mer vara en partsinlaga efter det att kanalen satt igen sig på grund av felaktig reglering av Nedre Glottern.

68.       Bilaga V2-5 7:e stycket, Flera nya hål hade tagits upp vid den gamla kraftstationen (turbinhuset), allt för att öka flödeskapaciteten väsentligt. Någon förbigång har inte tagits bort om man inte menar tuben till turbinen, men det var ingen förbigång utan den gick ut i det slutna utrymmet under turbinhuset och kunde inte påverka flödet antingen tuben fanns eller inte.

69.  Flöden från sjöarna

70.  Flöden renat avloppsvatten

71.  Att avloppsvatten från reningsverket tillfördes ån med 25 lit/sek, …. Lika mycket som behövdes  för bevattningsändamål vid Björnsnäs…… ån bör tillföras de vattenmängderna under de årstider bevattning bör ske Bilaga 1976:7 , 3:e st.

72.  Att kommunen är ”pliktigt” att ……. tillföra ån vatten 4:e st.

73.  Att vattnet från reningsverket upphörde omkring 1974  bilaga 1978:10 8 st sista meningen

74.  Syften:

75.  Vattenståndsväxlingar

76.  Att rätt att dämma Nedre Glottern till + 4,10 bilaga 1978:1 sista st.

77.  Att sänkningsgränsen är + 1,19 bilaga 1978:2 1 st.

78.  att mindre vattenståndsväxlingar än hitintills beräknas kunna uppnås. bilaga 1976:10 2 st.

79.  att lägsta vattenstånd varit på + 1.47 m – 2,41 meter bilaga 1976:4, 2:a st.

80.  Krav på på jämna och relativt höga vattenstånd i Nedre Glottern, minimivattenföring i ån nedströms …. Bilaga 1980:10 4:e st

81.  att högsta vattenstånd varit + 4,56 meter - + 4,90 meter. Bilaga 1976:4 3:e st.

82.  att högsta vattenstånd varit +4,60 vid flera tillfällen bilaga 1976:5 7:e stycket.

83.  att under sommartid från 15 maj får Nedre Glottern inte vara högre än + 4,10 meter. Bilaga 1976:5, 7:e st samt 1976:10 2:a stycket och lägre än + 1,19 meter Bilaga 1978:2 1:a stycket

84.  att Nedre Glottern varit 0,5 meter över den bestämda dämningsgränsen Bilaga 1976:5 7:e st.

85.  att möjligheter att förhindra att vattenståndet i sjön vid flodtillfällen stiger över önskad höjd är dels beroende av vilka avbördningsmöjligheter som finns vid sjöutloppet och dels vilka magasinsmöjligheter som finns under den tillåtna högvattennivån. dvs på vilken höjd sjöytan är belägen när vattenflödet kommer. Vårflodens omfattning kan i viss mån förutses  …..Därför bör ingen bestämd ej fastslås att gälla alla flodförhållanden bilaga 1976:5 näst sista stycket

86.  Att bättre vattenståndsförhållanden i sjön måste betalas i form av minskad energiproduktion vid Torshags kraftverk. Bilaga 1976:10 4:e st

87.  Att vattenståndväxlingarna i övre Glottern växlat relativt lit jämfört med Nedre Glottern bilaga 1976:2 6:e st.

88.  Att den största totala tillrinningen – med beaktande av de avbördningsmöjligheter som finns vid sjöns utlopp – bör läggas till grund för bestämning av den höjd på vilken sjöns vattenyta bör ligga inför en väntad vårflod för att högsta önskade vatten eller fastställd dämningshöjd ej överskrids. Bilaga 1976:4 7 st.

89.  Ingen övre dämningsgräns är fastställd under- vintern bilaga 1980:2 4:e st.

90.  Ventiler:

91.  att det dessutom fanns en ventil med diametern 225 mm. den var ansluten till en hydrofor för processvatten i fabriken och hade egentligen inte med regleringen att göra Adsells kommentar. Bilaga 1976:3, 4:e st. 1976:4 sista stycket

92.  att därutöver fanns reservavbördningsmöjligheter bestående av ett rör med diametern 500 mm. som förmår avbörda 1100 lit/sek. bilaga 1976:3 5:e st.

93.  att 1200 lit/sek kan avledas genom kraftverket bilaga 1976:5 sista st

94.  Förslag till ändringar, nybyggnader samt verkställda ändringar som kräver vattendom:

95.  För anläggning av en sådan damm erfordras …. Att domstol lämnar tillstånd (vattendom).bilaga 1980:10  8:e st.

96.  Viak anger kanal under byggnad, den s.k. Längan bilaga V2-2  9:e st. ( Adsells anm. Svartbygge.

97.  Kulvert som har diametern 1,0 meter bil V2-2 bilaga V2-2 sista st. (Adsells anm hade innan den svartbyggdes 800 mm. i diameter.’

98.  Viak anger: Betongkulvert med 1 meter i diamter uppströms Torshagshuset. Med vattenskvalp över vägbanan torde kapaciteten där uppgå till2000 lit/sek bilaga V1-4 näst sista stycket.

99.  Att förslag lämnades på tappningar 1270 lit/sek och 1700 lit/sek 1976:6 alt 1 + 2. Det är dock känt av Klas Adsell att senare provtappningar på mindre 1100 lit/sek fick avbrytas efter någon timma för att skador inte skulle uppstå, mellan Nedre Glottern och Torshagsfabriken, det var innan den olagliga ombyggnaderna  1982 och 1996 gjorts.

100.   Ingen ändring av detta i nya utredningen bilaga 1978:10 3:3 st

101.   Att vattenavledningen från Nedre Glottern ändå kan och lämpligen bör ske i den nuvarande stensatta flodvattenkanalen    ……….. efter utförda justeringsarbeten- och kompletteringsarbeten på sträckan 192,5A – 236 A. Bilaga 1980:12  2.a st.

102.   ……… medelst en ny fast dammanläggning efter tillstånd av vattendomstol   ….  Bilaga 1980:12

103.   Bilaga V1-b1 visar var den olagliga trumman med diametern 1000 mm finns

104.   Viak anger att finns ett cementrör med innerdiametern 1,0 meter …. Samma rör som tidigare hade en diam av 800 mm. bilaga 1980:4 och V1-2. (tubröret har således byggts om utan vattendom Adsells anm)

105.   Kompletteringsarbeten måste göras sträckan 192,5 A – till 236 A bilaga 1980:10 3:e st.

106.   Provtappningar när och under vilka förhållanden de skall ske givna löften:

107.   När säkerhet råder om att drygt 2000 lit/sek kan eller borde kunna släppas fram kommer provtappningar att genomföras. (Det var samma löften som gavs från NME nuvarande Sydkraft, vid informations och samrådsmöte 1998-04-07) bilaga V1-1 10 st.

108.   Allmänt gäller att med rätt till reglering av vatten i sjö inom regleringsrättens ram i görligaste mån verkställa vattenregleringen så att skada eller olägenhet inte uppstår för någon som ovan eller nedan anläggningen äger jord, vattenverk eller annan egendom. Sålunda bör vid vattenregleringen vid Torshag hänsyn tagas till exempelvis behov av vatten i  ån för jordbruksändamål nedströms kraftverket, såsom för vattning avav betesdjur, jordbruksbevattning o dyl..     bilaga 1980:2 sista stycket.

109.   NME-teknik informerade om att VBB VIAK kommer att undersöka kapaciteten i vattenvägarna ner till Bråviken bilaga V1-1

110.   Viak säger att det måste vara ett riktigt konstaterande   …. Inte gjort nåt som strider mot gälland vattendom……….. kan ju inte klandras om avbördningsförhållandena förändrats nedströms. Bilaga V2-5 sista stycket (Adsells anm. Det har gjorts ett antal olagliga ombyggnader där beställaren angett att syftet var att kunna öka flödet. Några förhållanden som minskat avbördningsförhållandena har inte gjorts , däremot för att öka dom.

 

111.   Övrigt

 

112.   att priset för minskade skador måste betalas med minskad energiproduktion bilaga 1976:10 4 st.

113.   .därjämte har ytterliggare synpunkter framförts beträffande Björnsnäsåns (Torshagsåns) underhåll mm………….. samt göra en inventering av förhållandena i Björnsnäsån.

114.   Att av de sjöar och gölar som tidigare ingått i vattensystemet och även som magasin så finns enbart Bengtgölen kvar 1978 bilaga 1978:8 näst sista st.

115.   Det framgår även av bilaga 1976:10 6:e st. …… för bedömning om om dessa och ån i övrigt är känslig för momentant större vattenföring än hitintills, ……

116.    

117.   1978 års utredning kommer fram till att någon ändring av tidigare förslag till reglering av vattenstånden i   …………. Synes ej finnas bilaga 1978:10 3 st

118.   Viak anger att min trätub fram till turbinen var 900 mm i diameter bilaga V2-4 p. 3 (Säkert helt korrekt)

119.   att med Torshags vattenverk är förenad rätt – grundad på urminnes hävd och dom i Högsta Domstolen den 3 juli 1891 bilaga 1980:2

120.   Söderbyggdens vattendomstol har i dom givit tillstånd till att Nedre Glottern är vattentäkt till för hushållsändamål i ÅBY bilaga 1980:2 6:e st.

121.    

122.   VIAK anger helt felaktigt att det finns enbart en öppning vid kanalens tak vid min anläggning på 0,9 x 0,6 eller en 0,5 kvm (Helt fel Adsells anm.) bilaga V1-3 3:st.

123.   VIAK Det framgår även att hinder A är en kanal under byggnad, således ytterliggare ett svartbygge bilaga V1-2 3:e stycket

124.    

125.   Torshagsån även benämnd Björnsnäsån

126.   reglerar vattennivån i bl.a Nedre Glottern , till Nedre Glottern har varit kopplat ett antal sjöar och gölar för kunna reglera Nedre Glottern på ett bättre sätt. Under åren har det utmed ån byggts ett antal vattenturbiner för att få energi till verksamheterna utmed ån. Den första vid Torshagsfabriken. Den sista var kraftigt överdimensionerad för att Stockholms bomullsfabrik skulle kunna ta höga effekter under kort tid. Den var dimensionerad för 1200 lit/sek. och kördes normalt 9 – 10 timmar om dagen som regel med mycket begränsad effekt som regel 50 %. Det var viktigare att ha energi under hela arbetsdagen, och under hela året. Detta har bekräftats av bl.a. verkmästare Pettersson vid makaronifabriken, brandchefen Nyren som också hade ansvaret för regleringen av Nedre Glottern.

127.   Nedre Glottern hade ett vattenmagasin inom dämningsgränserna + 4,10 och 1,19. I princip hela regleringsrätten användes för kort och långtidsreglering. Detta för att alltid kunna ta ut vattenkraft och dricksvatten till industrierna och byggden.

128.   Att låta Nedre Glottern ligga på en maxnivå för att få en större fallhöjd och bättre effekt, var för riskabelt, och innebar i så fall att man måste spilla direkt ut i kanalen, utan att få ut någon energi

129.   Omedelbart nedströms Glottern fanns tre vattenventiler. Den första vi kallar den ventil A var till för att förse Torshagsturbinen med max 1200 lit/sek. Tuben fram till turbinen var på den första sträckan strypt till 900 mm. sista biten 800 mm i diametern.

130.   Ventil B hade en kapacitet på ca. 1100 lit/sek. och hade som funktion enligt flera utredningar att enbart säkerställa en nödvändig tappning vid reparation av turbinen.

131.   Ytterliggare en ventil (C)  med kapaciteten 200 lit/sek var avsedd till en hydroforanläggning och ingick inte i regleringen av Nedre Glottern.

132.   Renat avloppsvatten ca 50 lit/sek tillfördes Nedre Glottern hela tiden.

133.   För detta fick man vattendom av hävd.

134.   De boende vid Nedre Glottern och fastighetsägarna framförde klagomål på regleringen, dels för att ibland var båtar och bryggor på land, vid andra tillfällen dränkte man hus som var byggda under den övre dämningsgränsen. Nedströms var problemet mer att man reglerade ”ryckigt” samt att man stängde av vattenflödet helt.

135.   Stora skador hade skett både vid Nedre Glottern och även nedströms utmed ån ut till Bråviken.

136.   Norrköpings kommun lät den erfarne specialisten Sig Jacobsson med sin ingenjörsbyrå göra flera utredningar som hade som syfte hur man skulle minimera alla skador. Bl.a. gjordes utredningar 1976, 1978, 1980-1981.

137.   Det framgår klart av utredningarna att man ville reglera fortsättningsvis med en snävare nivåförändring av Nedre Glottern.

138.   Provtappningar gjordes i ån av Stig Jacobsson, han fick avbryta vid ett flöde mindre än 1100 lit/sek för att inte vålla skador ner till Torshagsfabriken. Maxkapaciteten i å-fåran låg således under 1100 lit/sek.

139.   Fler utredningar har kommit fram till detsamma att skador nedströms vid ”Traskvarn”, Bråbo mekaniska, Makaronifabriken, Arthurs villa och Björnsnäs gård uppstår vid flöden strax över 1000 lit/sek.

140.   För detta krävdes förändringar, dels var man tvungen att spränga och öka diametern i en tub och bredda och släta till kanalväggarna, för att kunna tappa mer vatten. Kommunen blev informerad om att för detta krävdes vattenlov.

141.   Arbetena gjordes utan vattendom 1982.

142.   Rent teoretiskt skulle man kunna tappa 1200 lit/sek genom vattenturbinen och 1100 lit/sek direkt i å-fåran men det har i utredningarna framkommit att det aldrig har varit syftet att samköra turbinen och å-fåran.

143.   Av utredningarna framgår att man vid några få tillfällen har tagit ut maxeffekt ur Torshagsturbinen, detta har varit under mycket korta tillfällen, och detta har inte påverkat flödet nedström, eftersom den buffert som finns i kärret har gjort att det  tar närmare 7 – 8 timmar innan vi nedströms får det flöde som tappas vid Torshag. Det visade sig när kommunen, Sydkraft, jag med flera provkörde med ett flöde på 1200 lit/sek.för något år sedan.

144.   För att ge förslag på förändringar så att man i princip kunde tappa detsamma som tillflödet i Nedre Glottern föreslog Stig Jacobsson att en damm skulle byggas omedelbart nedströms Nedre Glottern. Han poängterade att även för detta krävdes vattenlov.

145.   Det var fullständigt klart för Norrköpings kommun och senare Sydkraft att å-fåran nedströms Torshag inte klarar mer än när ca 1000 lit/sek tappas från Nedre Glottern, sedan tillkommer annan tillrinning.

146.   Stig Jacobsson reserverad sig för att han inte gjort beräkningar vid Bråbo och Makaronifabriken hur mycket vatten som kunde passera utan skador.

147.   Hade han gjort det hade han funnit att anläggningen inte tålde 1000 lit/sek och man hade således aldrig tappat den volymen.

148.   Under de mer än 30 år jag har verkat vid Makaronifabriken har aldrig å-fåran gått full upp till den stensatta kanalens ovan kant, frånsett vid ett tillfälle när is täppte till det slutna utrymmet, och när Sydkraft inte förstod att man måste ha beredskap för stor nederbörder. 

149.   Han menade också att innan nya provtappningar gjordes skulle man förvissa sig om vad man kunde tappa, så att inga skador skulle uppstå.

150.   Norrköpings vatten med kommunens dåvarande politiska ledning kommunalrådet Jan-Olov Johnsson (s), Maj-Lis Alm (s) och Jan-Erik Karlsson, ansåg sig förmodligen stå över lagen så de byggde dammen, utan vattendom. Tog bort den nedre strypningen på ventil (A) och ledde in den direkt in i kanalen, även detta utan vattendom. Ventil (B) ändrades också enligt en diffus uppgift. Nu hade man ändrat vattenförhållandena i kanalen så att man istället för att kunna tappa 1100 lit/sek så kunde man plötsligt tappa närmare 3 000 lit/sek.

151.   Sydkraft anlitade en konsult som inte kontaktade mig, utan kom fram till att kapaciteten vid Makaronifabriken var betydligt mer än 3000 lit/sek. Han observerade inte att kanalen där var ett slutet utrymme som var fyllt när Sydkraft sagt sig tappa 580 lit/sek från Nedre Glottern. Han uppmärksammade inte heller att slänten ovan den stensatta kanalen var matjord och ger vika efter större flöden efter en tid.

152.   Sydkraft kallade till möte och försökte skrämma fastighetsägarna nedström att bygga om för ökade flöden, jag sa ifrån. Då skrev man helt felaktigt att jag inte höll å-fåran ren från skräp.

153.   Sydkraft lovade att göra provtappningar under sträng kontroll så att inga skador uppstod.

154.   Man började med att lägga Nedre Glottern nära maxnivån, en vinter för några år sedan, stor nederbörd kom på kort tid, några reserver fanns inte utan skador uppstod för flera hundra tusen längs ån ut i Bråviken.

155.   Inte vårt problem sa C-G Holm på Sydkraft. Maktfullkomliga frågar sig Klas Adsell  ??