Ändrad 2004-02-09, 2004-02-15, 2004-03-05
Ändrad 2004-03-05 15:54
Sektion 2
Kommunekologen Kaj Almqvist och chefsarkitekten Nils Ryman har svårt att hålla sig till verkligheten i Vattendomstolen. Repressalier från Nils Ryman. Maj-Lis Alm (s) stängde av vattnet för 6 företag som var mina hyresgäster. Nuvarande ledning gör inget. Samarbetade med kommunen för att göra en park. Förnekades av Siv Lejefors. Kommunen fick stryk igen i fastighetsdomstolen kostnad för skattebetalarna 2 000 000 :- Adsell fick ca 1.1 million.
När
det var dags för huvudförhandling, i vattendomstolen, då förstod jag
ännu bättre vilken typ av människor Almqvist och
Ryman var. De förnekade
samtalen med bygglovkontoret, de förnekade byggnadslov för uppställning
av husvagnar. De flyttade på en plangräns 300 meter. De menade att man
inte kan mäta på kartor. De krävde ett återställande av Torshagsån.
Man påstod att den planlagda delen, var ett av kommunens viktigaste
rekreationsområden. I
dag har man gjort större delen av det planlagda området planlöst. För
att skydda Kaj Almqvist och Nils Ryman var man naturligtvis tvungen att
göra en gångstig genom området. Den är färdig sedan ett halvår.
Jag har inte sett någon som använt den. Det var ju det som var ett så
viktigt rekreationsområde enligt Ryman och Almqvist. Ibland undrar
jag hur deras uppväxt sett ut !! Nu
förnekade Nils Ryman all tänkt byggnation, på den planlagda delen av
fastigheten. Detta för att vara trovärdig i Vattendomstolen, när han
försvarade marken som ett viktigt rekreationsområde. Detta har han
gjort senare, även under sanningsförsäkran. Nils
Ryman minskade byggnationen till mindre än vad jag hade återuppbyggnadsrätt
för, se PBL 14:8. Sedan
hade Nils Ryman mage att beskylla mig för att hoppa av planavtalet. Nu
började jag verkligen att bli orolig, här hade jag motståndare, som
hade tendenser och metoder, som jag trodde bara den ryska och italienska
maffian använde sig av, eller hade jag missförstått situationen. Jag
fick rätt i allt väsentligt i Vattendomstolen. Kommunen överklagade
till Vattenöverdomstolen Jag
läste deras lögner i inlagan till Vattenöverdomstolen på en
semesterresa, förstod att Nils Ryman och Kaj Almqvist skulle förneka
fakta. Nu låg jag risigt till. Jag kastade kommunens inlaga på
golvet, vaknade med halva kroppen förlamad, talet var borta och delar
av synen. Dess bättre var det ett lindrigt slaganfall, med mindre bestående
men, men tillräckligt jobbigt ändå, mitt upp i allt.
För
att rädda mitt och familjens anseende och ekonomi, införskaffade jag
ännu mer avancerad elektronisk utrustning, som skulle vara tillgänglig
överallt där jag vistades. Jag registrerade allt väsentligt som jag
behövde komplettera med. Jobbigt men nödvändigt. Ibland
var det rätt så intressant att höra hur t.ex. Olof Rydberg
försökte
förneka att man kritiserat honom för att han gav klarsignal till
kulverteringen. Men jag hade tidigare säkerställt bandningar med de
som kritiserade honom, innan jag pratade med Olof Rydberg. Snaskigt !
Eller när bygglovchefen Bengt Johansson,
gav 4 helt olika versioner om vad
bygglovkontoret gav för besked inför kulverteringen av Torshagsån. Ännu
snaskigare, sedan undrar han och Olof Rydberg varför jag är förbannad
på dom. Då har det gått långt. I
Vattenöverdomstolen ljög Kaj Almqvist och Nils Ryman ännu värre. Man
försökte förneka kommunens arbeten i ån, som det här överklagandet
handlar om, och som kostat 4 ggr mer än mitt kulverteringsarbete på
150 000:-. 600 000:-
kostade kommunens arbete. Dagen innan huvudförhandlingen i Vattenöverdomstolen
hade Nils Rymans chef Hans Gäfvert, uttalat till Folkbladet, vad han
tidigare informerat mig om, att hela området vara ointressant, detta förnekades
av Nils Ryman, i Vattenöverdomstolen. Tidigare
hade Norrköpings Vatten med dess ordförande Maj-Lis Alm (s) som även
var socialdemokratisk ombudsman, fått tre förslag hur hon behövde
bygga om Torshagsån, för att ha möjligheten att tappa större mängder
vatten än tidigare, och behålla Nedre Glottern på en snävare
regleringsnivå närmare max-gränsen än tidigare . Maj-Lis Alm (s)
och kommunen blev informerade av sin utredare, om att det behövdes
Vattendom för de arbeten de räknad med att göra, bl.a för
byggandet av en ny damm, och att ändra en tubs diameter mm. Inte bryr
sig naturskyddsföreningens ordförande och socialdemokratiska
ombudsmannen, och ordföranden i Norrköpings vatten Maj-Lis Alm (s) om
att söka vattenlov. De byggde svart, utan vare sig vattenlov, bygglov
eller marklov. Miljö-kommunalrådet Jan-Olov Johnsson (s) ordförande i
city fiske i Norrköping, brydde sig inte heller om att söka vattendom
för detta. Strax innan hade man ju utplånat i princip all fisk i Nedre
Glottern, när man kalkade sjön, och inte klarade att räkna ut hur
mycket kalk som behövdes. Inte nog med det,
vid ombyggnaden i ån stängdes vattnet av i ca. 6 månader, med
omfattande fiskedöd för vandringsfisken, i ett av Länets viktigaste
öringvatten. De borde naturligtvis läsa Rio-konventionen. Sex år
tidigare hade dåvarande Naturskyddsföreningens ordförande muddrat
”Kärret” ca 200 m nedströms Nedre Glottern, även detta utan
vattendom. Förorenat bottencidement såldes som prima matjord. Det är
dags för en ny muddring inom kort ! Hela hamnområdet i Motala ström
byggdes om utan vattendom, med omfattande arbeten i bottencidimentet. Flera
hundratusen kubikmeter muddringsmassor som saknade vattendom togs upp från Bråviken,
för ett antal år sedan, inte bryr sig kommunens miljöknuttar. Man
kan inte begära att den enskilde ska följa gällande lagar, om
myndigheten Norrköpings kommun gör som dom själva tycker.
För
att jävlas med mig, så stängde Maj-Lis Alm (s)
av vattnet för 6 – 7 företag, som var mina hyresgäster till
en kostnad av 20 – 25 tusen för kommunen. Man var tvungen att gräva
sig igenom 2 meter tjäle. 10 man var samtidigt engagerade eftersom
mycket viktiga kablar låg mycket nära avstängningsventilen! Allt för
en 30 dagar gammal vattenräkning på 600:-. Horribelt !
Naturligtvis något som inget privat företag skulle våga, men Maj-Lis
Alm (s) vågade. När ska man börja kräva en viss grundutbildning
och ansvar för politiker, borde inte de socialdemokratiska väljarna
reagera ! Det
står fullständigt klart, att f.d. chefsarkitekten Nils Ryman, f.d.
bygglovingenjören Olof Rydberg, kommunekologen Kaj Almqvist,
VVS-inspektören Rolf Karlberg, chefsjuristen Ulf
Riismark, miljödirektören
Eva Lindahl, stadsjuristen Susanne Christensson,
överingenjören Björn Lunnerdahl, nämndens ordförande
Jan-Erik Karlsson (s) och f.d. kommunalrådet Jan-Olov Johnsson (s), har
agerat medvetet för att jag skulle åsamkas millionförluster, som rätteligen
kommunen skulle stå för. Nu blir det skattebetalarna som får
betala, men det beror ju på kommunens underskattning, av att jag inom
lagens ram kunnat samla nödvändiga bevis under 10 år, mot dessa
politiker och tjänstemän. 1.7
millioner har kommunen betalat till mig och mitt bolag och 15 millioner
har det kostat skattebetalarna hitintills, och det dubbla kommer det
minst att kosta, när alla ärenden är slutbehandlade. Nuvarande
kommunalråden Mattias Ottosson (s), Eva Andersson (s), med kommundirektören
Björn Johansson (s) och stadsjuristen Siv Lejefors (s) klarar inte,
eller törs inte, att hantera det här. Vi kör vidare i Tingsrätten
och miljödomstolen våren 2004 med bl.a. den större processen. Där
kommer mitt bevismaterial att användas, om ”Johnssonligan” fortsätter
att förneka fakta. Socialdemokratiska
kvinnoförbundet med dess ordförande Inger Segelström,
tyckte för några år sedan att man gott kunde använda Internet
för att visa upp samhällets avigsidor. Jag
tyckte det var en bra idè, och la ut en liten del av min bevisning på
Internet, kommunalrådet Jan-Olov Johnsson (s) och Olof Rydberg hotade
genast genom stadsjuristen Susanne Christensson med en förtalsprocess.
Tycker jag låter bra sa jag, men läs gärna först ”Pressen inför rätta”
Thorsten Cars och Peter Danowsky. Jag kontrade sedan med att offentliggöra
ännu mer av mitt material! Dom la sig platt, alla tre ! Nu
beslutade som straff f.d. kommunalrådet Jan-Olov Johnsson och f.d. bygg
och miljöskyddsnämndens ordförande Jan-Erik Karlsson, att alla mina
ärenden i fortsättningen skall behandlas hos olika myndigheter och
domstolar, ”när vi nu har ett fungerande rättssystem”. Snacka
om repressalier, för att jag inte accepterade att de teg eller förvanskade
sanningen, så jag fortsatte att agera. Kan
det vara sant vad Jan-Erik Karlsson (s) sagt att nämnden beslutar som
Jan-Olov Johnsson (s) bestämmer. Eller som f.d. bygglovchefen Bengt
Johansson sagt att det är politikerna som bestämmer i dina ärenden,
eller som bygglovhandläggaren Olof Rydberg sa till en av mina barns
chef om mig, ”förstår inte idioten att vi gör som vi blir tillsagda
att. Vore bra med ett svar. Det
har blivit mer än 60 ärenden om man ska räkna varje instans som ett
ärende. Det är bl.a det här, kommunalråden Mattias Ottosson (s), Eva
Andersson (s), kommundirektören Björn Johansson (s)
och stadsjuristen Siv Lejefors (s) vägrar att utreda. Kommunen
kom senare underfund med, att de inte kunde fortsätta att bluffa mig.
De förstod när jag la fram en del av bevisningen, att jag kunde sänka
dom, om och när lusten kom. Kommunen köpte kulverteringen med marken,
men man fortsätter ändå att förneka fakta. Kostnad för återställandet
3 – 4 millioner Varför sparkar kommunen inte dom här människorna
som kostat skattebetalarna så
mycket. Förbjuder gruppens stadgar, att man agerar mot gruppmedlemmar?
Eller kan det vara så att någon regisserat de inblandade att uppträda
på ett speciellt sätt. Det får jag säkert anledning att återkomma
till Kommunen
tänkte inte återställa kulverteringen, fick jag kännedom om. Någon
ordning måste det ju vara, så jag krävde ett återställande och fick
hjälp av Miljödomstolen och Länsstyrelsen. Nu
lades arbetet med ”uppgrävningen av Torshagsån” över på yrkesmän,
inom kommunen och externa konsulter. Vi hade ett mycket bra samarbete
som gick ut på att göra det bästa av situationen. Vi enades om att
fastigheten Kvarntorp 1:46 som kommunen tidigare sagt inte fick
bebyggas, kunde ingå till viss del i naturområdet. Inhyrda externa
landskapsarkitekten, ritade då in naturområde även på 1:46. Kommunen
hade tuffa förhandlingar med tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen i Östergötland,
om miljödom (vattendom) skulle krävas. Miljökonsekvensbeskrivning
upprättades. Jag garanterade att det inte krävdes några grävningar i
ån vid återställandet, jag lånade ut videomaterial och fotografier för
att underlätta för ”Gatu Park” och deras konsulter. Länsstyrelsen
krävde inte miljökonsekvensbeskrivning. Det var väl inte så lite
genant för kommunekologen Kaj Almqvist och Nils Ryman, att det kunde
konstateras, när kulverteringen tagits upp, att det var precis som jag
tidigare sagt. En mur som hade rasat, ett vattendrag som kommunen inte
underhållit, samt det viktigaste, inga grävningar i ån, botten var
intakt. Senare
förnekades i princip allt samarbete
mellan mig och kommunen i fastighetsdomstolen, vad gällde återställandet
av Torshagsån och naturområdet på min fastighet 1:46. Detta gjordes
av stadsjuristerna Susanne Christensson, Siv Lejefors, Bengt Johansson,
Björn Lunnerdahl och C-G Mineur. Dom menade att fastigheten Kvarntorp
1:46 skulle få bebyggas. SANSÖST. Dyrt blev det för skattebetalarna,
2 millioner, men vem bryr sig ? Det
var bara att plocka fram gamla protokoll och dokument, från kommunens
plansida och även komplettera med kommunens nya ritningar på området,
som följde upp tidigare överenskommelser. En praktsmäll gick kommunen
på igen! Vem låg bakom denna process, naturligtvis f.d. Kommunalrådet
Jan-Olov Johnsson (s). Jag
vann i fastighetsdomstolen trotts att f.d. bygglovchefen Bengt Johansson
även förnekade viktiga samtal i målet. Vid huvudförhandlingen ändrade
han sig när jag höjde rösten och hotade att spela upp samtalet.
Stadsjuristen Siv Lejefors (s) och Björn
Lunnerdahl, fick auktoriserade
värderingsmannen C-G Mineur hos värderingsföretaget Forum, att ändra
sina värderingar två gånger, där den sista inte är i närheten av
fakta. Fakta som kommunen,
jag och domstolen tidigare varit överens om . Auktoriserade värderingsmannen
C-G Mineur hade inte på något sätt till domstolen uttalat, att han
inte uppträdde som auktoriserad värderingsman. Värderingsmannen C-G
Mineur, värderingsföretaget Forum, kostade 100 000:- mot normala 6 –
7 000:-, sedan ytterliggare 20 000:- för att sitta med vid huvudförhandlingen.
Sanslöst. Så
här blir det när två politiker, f.d. kommunalrådet Jan-Olov Johnsson
(s) och Jan-Erik Karlsson, säger att alla mina ärenden ska dras i
olika domstolar, och tror sig kunna sätta sig över lagar och förordningar.
När blir det straffansvar för dessa politiker, och när kommer vi
att kräva en viss utbildning och straffansvar för förtroendevalda,
fullt ut. Kostnad
för kommunen blev ca 2 millioner, till mig betalade man ca 1,1 million,
enbart i detta ärende. Bara räntorna var en halv million.
Allt för att kommunens handläggare, Bengt Johansson, Björn Lunnerdahl,
Jan-Olov Johnsson (s), Jan-Erik Karlsson (s), C-G Mineur , Susanne
Christensson och Siv Lejefors (s) inte la korten på bordet utan fördröjde
processen med att lämna önsketänkanden i stället för fakta. Man
fortsatte att förneka att givna bygglov för handel även inbegrep restaurang.. 3 gånger har Länsstyrelsen fastsällt att bygglov för
pizzeria och livsmedel finns i fastigheten. En gång har Länsrätten
kommit fram till detsamma och Kammarrätten kommit fram till samma
resultat, en gång. Kommunen har gjort utredningar om att byggnadslov
för uppställning av husvagnar finns, ändå förnekar f.d.
kommunalrådet Jan-Olov Johnsson (s), BMN:s ordförande Jan-Erik
Karlsson (s), bygglovingenjören Olof Rydberg, bygglovchefen Bengt
Johansson, kommunekologen Kaj Almqvist och f.d. chefsarkitekten
Nils Ryman detta. Stadsjuristen
Susanne Christensson har bekräftat att byggnadslov för handel
inbegriper även restaurang.
Ändå har kommunen överklagat detta till Regeringsrätten där ärendet
ligger just nu. Vuxendagismentalitet ?? Ingen
i kommunledningen har brytt sig om att kontrollera fakta, eller
kontrollerat vem som beordrat Olof Rydberg och Bengt Johansson att tappa
minnet. Eller vem som fått Kaj Almqvist och Nils Ryman att ljuga i
Vattendomstolen och Vattenöverdomstolen om viktiga fakta i ärendet.
Eller var dom så okunniga, att dom trodde att det var sanningen de berättade. Ingen
har heller utrett varför VVS-inspektören Rolf Karlberg
suddat i
undertecknade handlingar. Ingen har heller vågat utreda varför Bengt
Johansson, Olof Rydberg och Nils Ryman ljugit och förvanskat fakta
under sanningsförsäkran, i Norrköpings Tingsrätt och Göta Hovrätt.
Är det någon som tror att dom gjort det på eget bevåg ???? Kommunledningen
vägrar att svara på, vem som försökt påverka de polisanmälningar
som gjorts mot kommunens tjänstemän! Kommunen
vägrar att utreda vem som ligger bakom, att jag anmälts till
bygglovkontorets tjänstemän att jag är farlig, trotts att jag har
informerat om vem de ska kontakta, för att få fram fakta! F.d.
bygglovhanteraren Olof Rydberg började bearbeta en chef till ett av
mina barn, och ifrågasätta hur han kunde anställa ”idiotens”
barn”. Kommunalrådet
Jan-Olov Johnsson avgick senare, men blev belönad med välbetalda
konsultuppdrag, dubbelt så mycket i månaden som andra med likvärdig
utbildning!. Kommundirektören Björn Johansson fixade det ! Vem tror Ni
fixade Björn Johanssons tjänst. In
på arenan kom som sagts, kommundirektören Björn Johansson (s) och
miljökommunalrådet Eva Andersson (s), dom har fullt förtroende för
sina tjänstemän, och vägrar kontrollera mina uppgifter. Totalt
har detta kostat skattebetalarna ca 15 millioner och kommer att kosta
mer än 15 millioner till. Orsaken var ju att jag inte kunde bedriva min
rörelse vidare när bygglov saknades för verksamheterna. Två av mina
företag var jag tvungen att sätta i konkurs, jag själv blev försatt
i konkurs eftersom ingen ville bevilja mig krediter, på en fastighet
som saknar byggnadslov för de verksamheter som bedrevs där.
Fastigheten såldes exekutivt ca 3,5 millioner under värderingen. Naturligtvis
är allt en komplott, från ett antal socialdemokratiska politiker och
tjänstemän som med berått mod velat orsaka mig skador, för att dölja
sina egna fel. Jag
skäms inte för att offentliggöra detta på Internet, på samma sätt
som dom här människorna, hängde ut mig i Radio TV och i
dagstidningarna. Sveriges radio fälldes senare i granskningsnämnden. På
grund av att man litade på Kaj Almqvist. När nu Norrköpings kommun
inte vill lägga korten på bordet, så använder jag socialdemokratiska
kvinnoförbundets sätt att informera! Jag
själv lever på existensminimum, och betalar av på de skulder den
socialdemokratiska ledningen orsakat mig. Alla mina förluster kommer
skattebetalarna senare att få betala. Det tar tyvärr lite tid, när
ingen vågar stå för fakta i målet. När
det här ärendet är avgjort, kommer skadeståndprocessen mot Sydkraft
och eller Norrköpings kommun, för de skador som jag åsamkats, som
fastighetsägare utmed Torshagsån, på grund av olaglig
vattenverksamhet. Skadeståndskraven är redan framförda till Sydkraft
och Norrköpings kommun. I
Tingsrätten när det gäller den större processen blir kravet nog närmare
20 000 000:-, och många års ränta, kanske lika mycket till. Någon förlikning
där parterna står för sina egna kostnader, kommer jag inte att ingå. Använder
Norrköpings kommun sig av odemokratiska och oseriösa metoder, skall
man inte ha någon vinning av detta.
Det här är sektion 2 |