Ändrad 2004-02-09

110.   Övrigt

111.   att priset för minskade skador måste betalas med minskad energiproduktion bilaga 1976:10 4 st.

112.   .därjämte har ytterliggare synpunkter framförts beträffande Björnsnäsåns (Torshagsåns) underhåll mm………….. samt göra en inventering av förhållandena i Björnsnäsån.

113.   Att av de sjöar och gölar som tidigare ingått i vattensystemet och även som magasin så finns enbart Bengtgölen kvar 1978 bilaga 1978:8 näst sista st.

114.   Det framgår även av bilaga 1976:10 6:e st. …… för bedömning om om dessa och ån i övrigt är känslig för momentant större vattenföring än hitintills, ……

115.   1978 års utredning kommer fram till att någon ändring av tidigare förslag till reglering av vattenstånden i   …………. Synes ej finnas bilaga 1978:10 3 st

116.   Viak anger att min trätub fram till turbinen var 900 mm i diameter bilaga V2-4 p. 3 (Säkert helt korrekt)

117.   att med Torshags vattenverk är förenad rätt – grundad på urminnes hävd och dom i Högsta Domstolen den 3 juli 1891 bilaga 1980:2

118.   Söderbyggdens vattendomstol har i dom givit tillstånd till att Nedre Glottern är vattentäkt till för hushållsändamål i ÅBY bilaga 1980:2 6:e st.

119.   VIAK anger helt felaktigt att det finns enbart en öppning vid kanalens tak vid min anläggning på 0,9 x 0,6 eller en 0,5 kvm (Helt fel Adsells anm.) bilaga V1-3 3:st.

120.   VIAK Det framgår även att hinder A är en kanal under byggnad, således ytterliggare ett svartbygge bilaga V1-2 3:e stycket

121.   Torshagsån även benämnd Björnsnäsån

122.   reglerar vattennivån i bl.a Nedre Glottern , till Nedre Glottern har varit kopplat ett antal sjöar och gölar för kunna reglera Nedre Glottern på ett bättre sätt. Under åren har det utmed ån byggts ett antal vattenturbiner för att få energi till verksamheterna utmed ån. Den första vid Torshagsfabriken. Den sista var kraftigt överdimensionerad för att Stockholms bomullsfabrik skulle kunna ta höga effekter under kort tid. Den var dimensionerad för 1200 lit/sek. och kördes normalt 9 – 10 timmar om dagen som regel med mycket begränsad effekt som regel 50 %. Det var viktigare att ha energi under hela arbetsdagen, och under hela året. Detta har bekräftats av bl.a. verkmästare Pettersson vid makaronifabriken, brandchefen Nyren som också hade ansvaret för regleringen av Nedre Glottern.

123.   Nedre Glottern hade ett vattenmagasin inom dämningsgränserna + 4,10 och 1,19. I princip hela regleringsrätten användes för kort och långtidsreglering. Detta för att alltid kunna ta ut vattenkraft och dricksvatten till industrierna och byggden.

124.   Att låta Nedre Glottern ligga på en maxnivå för att få en större fallhöjd och bättre effekt, var för riskabelt, och innebar i så fall att man måste spilla direkt ut i kanalen, utan att få ut någon energi

125.   Omedelbart nedströms Glottern fanns tre vattenventiler. Den första vi kallar den ventil A var till för att förse Torshagsturbinen med max 1200 lit/sek. Tuben fram till turbinen var på den första sträckan strypt till 900 mm. sista biten 800 mm i diametern.

126.   Ventil B hade en kapacitet på ca. 1100 lit/sek. och hade som funktion enligt flera utredningar att enbart säkerställa en nödvändig tappning vid reparation av turbinen.

127.   Ytterliggare en ventil (C)  med kapaciteten 200 lit/sek var avsedd till en hydroforanläggning och ingick inte i regleringen av Nedre Glottern.

128.   Renat avloppsvatten ca 50 lit/sek tillfördes Nedre Glottern hela tiden. ( Kan kanske vara 25 lit, är inte säker 2004-03-05 KA)

129.   För detta fick man vattendom av hävd.

130.   De boende vid Nedre Glottern och fastighetsägarna framförde klagomål på regleringen, dels för att ibland var båtar och bryggor på land, vid andra tillfällen dränkte man hus som var byggda under den övre dämningsgränsen. Nedströms var problemet mer att man reglerade ”ryckigt” samt att man stängde av vattenflödet helt.

131.   Stora skador hade skett både vid Nedre Glottern och även nedströms utmed ån ut till Bråviken.

132.   Norrköpings kommun lät den erfarne specialisten Sig Jacobsson med sin ingenjörsbyrå göra flera utredningar som hade som syfte hur man skulle minimera alla skador. Bl.a. gjordes utredningar 1976, 1978, 1980-1981.

133.   Det framgår klart av utredningarna att man ville reglera fortsättningsvis med en snävare nivåförändring av Nedre Glottern.

134.   Provtappningar gjordes i ån av Stig Jacobsson, han fick avbryta vid ett flöde mindre än 1100 lit/sek för att inte vålla skador ner till Torshagsfabriken. Maxkapaciteten i å-fåran låg således under 1100 lit/sek.

135.   Fler utredningar har kommit fram till detsamma att skador nedströms vid ”Traskvarn”, Bråbo mekaniska, Makaronifabriken, Arthurs villa och Björnsnäs gård uppstår vid flöden runt 1000 lit/sek.

136.   För detta krävdes förändringar, dels var man tvungen att spränga och öka diametern i en tub och bredda och släta till kanalväggarna, för att kunna tappa mer vatten. Kommunen blev informerad om att för detta krävdes vattenlov.

137.   Arbetena gjordes utan vattendom 1982.

138.   Rent teoretiskt skulle man kunna tappa 1200 lit/sek genom vattenturbinen och 1100 lit/sek direkt i å-fåran men det har i utredningarna framkommit att det aldrig har varit syftet att samköra turbinen och å-fåran.

139.   Av utredningarna framgår att man vid några få tillfällen har tagit ut maxeffekt ur Torshagsturbinen, detta har varit under mycket korta tillfällen, och detta har inte påverkat flödet nedström, eftersom den buffert som finns i kärret har gjort att det  tar närmare 7 – 8 timmar innan vi nedströms får det flöde som tappas vid Torshag. Det visade sig när kommunen, Sydkraft, jag med flera provkörde med ett flöde på 1200 lit/sek. för något år sedan.

140.   För att ge förslag på förändringar så att man i princip kunde tappa detsamma som tillflödet i Nedre Glottern föreslog Stig Jacobsson att en damm skulle byggas omedelbart nedströms Nedre Glottern. Han poängterade att även för detta krävdes vattenlov.

141.   Det var fullständigt klart för Norrköpings kommun och senare Sydkraft att å-fåran nedströms Torshag, inte klarar mer än när ca 1000 lit/sek tappas från Nedre Glottern, sedan tillkommer annan tillrinning.

142.   Stig Jacobsson reserverad sig för att han inte gjort beräkningar vid Bråbo och Makaronifabriken hur mycket vatten som kunde passera utan skador.

143.   Hade han gjort det hade han funnit att anläggningen inte tålde 1000 lit/sek och man hade således aldrig tappat den volymen.

144.   Under de mer än 30 år jag har verkat vid Makaronifabriken har aldrig å-fåran gått full upp till den stensatta kanalens ovan kant, frånsett vid ett tillfälle när is täppte till det slutna utrymmet, och när Sydkraft inte förstod att man måste ha beredskap för stor nederbörder. 

145.   Han menade också att innan nya provtappningar gjordes skulle man förvissa sig om vad man kunde tappa, så att inga skador skulle uppstå.

146.   Norrköpings vatten med kommunens dåvarande politiska ledning kommunalrådet Jan-Olov Johnsson (s), Maj-Lis Alm (s) och Jan-Erik Karlsson, ansåg sig förmodligen stå över lagen så de byggde dammen, utan vattendom. Tog bort den nedre strypningen på ventil (A) och ledde in den direkt in i kanalen, även detta utan vattendom. Ventil (B) ändrades också enligt en diffus uppgift. Nu hade man ändrat vattenförhållandena i kanalen så att man istället för att kunna tappa 1100 lit/sek så kunde man plötsligt tappa närmare 3 000 lit/sek.

147.   Sydkraft anlitade en konsult som inte kontaktade mig, utan kom fram till att kapaciteten vid Makaronifabriken var betydligt mer än 3000 lit/sek. Han observerade inte att kanalen där var ett slutet utrymme som var fyllt när Sydkraft sagt sig tappa 580 lit/sek från Nedre Glottern. Han uppmärksammade inte heller att slänten ovan den stensatta kanalen var matjord och ger vika efter större flöden efter en tid.

148.   Sydkraft kallade till möte och försökte skrämma fastighetsägarna nedström att bygga om för ökade flöden, jag sa ifrån. Då skrev man helt felaktigt att jag inte höll å-fåran ren från skräp.

149.   Sydkraft lovade att göra provtappningar under sträng kontroll så att inga skador uppstod.

150.   Man började med att lägga Nedre Glottern nära maxnivån, en vinter för några år sedan, stor nederbörd kom på kort tid, några reserver fanns inte utan skador uppstod för flera hundra tusen längs ån ut i Bråviken.

151.   Inte vårt problem sa C-G Holm på Sydkraft. Maktfullkomliga frågar sig Klas Adsell  ??

Jag ber Miljödomstolen att själva eller genom annan myndighet, se till att Sydkraft och eller Norrköpings kommun inte ska kunna tappa de flöden på mer än 3000 lit/sek. som aviserats, om man inte bekostar en ombyggnad som klarar detta flöde,

 och det gäller även uppströms Torshagsfabriken.

Om man inte bekostar de ändringar som krävs, för att tappa som man aviserat, så ska naturligtvis de förändringar som gjorts olagligt återställas, och tappningen i kanalen skall ske på ett sådant sätt som man fått vattendom för av hävd. Regleringen skall ske som man gjort under alla år tidigare. Nämligen så att flödet ryms i den stensatta kanalen även vid makaronifabriken, som det gjort under alla år tidigare. Samt att man reglerar som både Norrköpings kommun och Sydkraft lovat, och som framgår av kommunens utredningar, att man uppfattat vattendomen på ett sådant sätt, att regleringen skall ske så att man undviker skador nedströms, och att man inte tappar mer än vad man säkert kan tappa, och att man inte tappar från turbinen och samtidigt i kanalen, utan antingen eller. Vattendomen gäller naturligtvis för en reglering grundad på det regleringssätt som var vedertaget vid tidpunkten för vattendomen. 

Jag ber om ursäkt för att jag inte hunnit att strukturera upp detta överklagande.

Länkar till bilder mm. finns på ovan nämnda Internet sida.

  Med vänlig hälsning

  Klas Adsell

Det här är sidan 5