Länkar längst ned på sidan. 

Det här är sektion 4.

Bevisning,  mot Norrköping och Sydkraft, Stötande om myndigheterna inte ingrep. Sammanfattning av 5 olika utredningar om Torshagsåns framtid med länkar direkt till hänvisningarna. Flöden till kanalen, turbinen, till och från sjöarna, makaronifabriken/Åby fritid, renat avlopp. Vattenståndsväxlingar. Ventiler för reglering. Förslag till ändringar i Torshagsån. Provtappningar under vilka förhållanden. Givna löften.

Bevisning:

Allt material i ärendet inlämnat till Länsstyrelsen och miljödomstolen och bilagda bilagor 3 gjorda av Stig Jacobsson och 2 av VBB VIAK  Torbjörn Olsson

Syn på platsen för att granska de mycket stora kapacitetshöjande förändringar som gjorts vid reglerventilerna.

Sammanställning av 5 utredningar,  som visar att Länsstyren inte fått allt material för att agera, på ett eller annat sätt.

Vittnesmål med kommunens konsult Stig Jacobsson, VBB VIAK:s konsult Torbjörn Olsson och mig själv, för att konstatera hur kommunen uppfattat att man reglerat tidigare och som legat som grund för vattendomen av hävd. Nämligen att man utnyttjat nedre Glotterns magasin fullt ut, och i princip inte spillt något i kanalen. Att VBB missförstått kapaciteten vid makaronifabriken och angett en kapacitet på ca. 3000 lit/sek när bildbevis från bl.a 2004 visar att kanalen går full vid 5 - 600 lit/sek.

Vittnesmål med mig och Åke Swahn tillstyrkande att regleringen inte vid något tillfälle sedan 1966, gjort att den stenlagda kanalen vid makaronifabriken gått full frånsett när isblock blockerat kanalen.

Syn vid Torshagsfabriken av den tub som fått en ariaökning på närmare 60 %, från 800 – 1000 mm.

Syn omedelbart uppströms tuben för att se att långa sträckor putsats, och förmodligen sprängts för att bredda kanalen och därigenom öka flödet på vattnet. Allt utan miljö eller vattendom

Ber att Miljödomstolen kräver vid synen, att Sydkraft  börjar tappa 580 lit/sek redan kvällen innan synen. För att visa hur det ser ut vid makaronifabriken med den tappningen.

Sedan behöver vi radiokommunikation med folk vid tappningsventilerna, som under kort tid får öka flödet relativt snabbt upp till 3000 lit/sek, för att visa att detta flöde, som Sydkraft aviserat,  inte  kan passera Torshagsfabriken. Beredskap bör finnas även vid Kärret, Traskvarn och Bråbo, för att förhindra skador.

Syn för att konstatera att den ytterliggare en ventil numer går direkt in i kanalen.

Jag ber om förtur för behandlingen av detta överklagande på grund av att ån är lekplats för små barn, och vi vet sedan tidigare, att gångbroarna över ån vid ett ”dagis” spolats bort vid flödet något mer än 1200 lit/sek. Materiella skador är en sak men tillbud, med barn vill jag förhindra när nu Sydkraft och Norrköpings kommun inte bryr sig, eller tar sitt ansvar!.

Om det här inte är Miljödomstolens bord ber jag att mitt överklagande lämnas över till den myndighet som kan stoppa de skador, som kommer kanske redan vid 1 000 lit/sek. Varken Sydkraft eller Norrköpings kommun har teknisk kompetens, att inse de skador som kommer att uppstå. För det kan väl inte vara så att man inte bryr sig.

Stötande:

Det vore stötande om Norrköpings kommun med Maj-Lis Alm (s), Jan-Olov Johnsson (s), Kaj Almqvist, Nils Ryman, Eva Andersson (s) och Eva Lindahl, som samstämmigt ena dagen berättar hur viktig Torshagsån är för öringens vandring, och att inget får göras utan miljökonsekvensbeskrivning. Kort därefter ändrar dessa personer vattenförhållandena, tredubblar flödet i kanalen , stänger av vattnet i ån under 6 månader. Det vore stötande om ingen myndighet kräver rättelseåtgärder.

Kommunen orsakade en omfattande fiskedöd när dammen byggdes. Det vore stötande om det inte påtalas av någon myndighet. De har dessutom av inhyrd expertis blivit informerad om att de arbeten de gjort krävde vattendom. Brottet är preskriberat men inte de olagliga arbetena ! Kommunen/Sydkraft kan ju inte ens skylla ifrån sig och säga att dom inte visste att vattendom krävdes. Det vore stötande om ingen myndighet kräver rättelseåtgärder.

Vi ser idag hur fiffel bland fackliga ombudsmän spritt sig över hela samhället. För att få ett slut på allt fiffel krävs att olika myndigheter, även kräver att myndigheten Norrköpings kommun, med sina socialdemokratiska politiker och tjänstemän, att även de följer gällande lagar. Samhället får fel signaler om vi inte kräver att även Norrköpings kommun och Sydkraft följer de lagar, som deras experter i utredningar, säger krävs för att utföra olika arbeten. Det vore stötande om ingen myndighet kräver rättelseåtgärder av Norrköpings kommun/Sydkraft som uppträder som om dom kunde sätta sig över lagen!

Jag tänker att kämpa mot dom här människorna, tills de inte kan tappa mer än vad som ryms i systemet, eller bekosta dom ändringar som krävs för att tappa de mängder som de själva anger kommer att tappas, och detta utan skador nedströms.

Någon måste kunna stoppa dessa olagliga ombyggnadsarbeten som kommer att skapa omfattande materiella skador, som även kan drabba barn. Det är inte frågan, om dom inträffar, utan när dom inträffar. Inga försäkringar gäller för eventuella skador.  

1.     Sammanfattning av fem olika utredningar som åberopas som bevisning:

2.      VBB VIAKS:S utredning från 2001-01-15 Bilaga V1-1 till V1-5 samt V1- bil 1 –bil 6

3.      …. rev 2004-02-09 2001-01-15 Torshagsåns avbördningskapacitet, utredning gjord av VBB VIAK Torbjörn Olsson. Beställare Sydkraft

4.      VBB VIAKS:S utredning från 2001-01-16

5.      Utredning angående konstaterade hinder för höga i vattenhinder iTorshagsån vid fältundersöknigning 2000-11-23. (Klas Adsells anmärkning varför kommer den här efter förra utredningen) 

6.      Alla hindren besöktes 1998-11-17 och 1998-12-10 ………… 1998-11-17 var flödet avstängt  …. 1998-12-10 provtappades 900 lit/sek  …….. allt finns dokumenterat i konceptform 1999-01-26 som sedan daterades officiellt 2001-01-15   … även resultaten av hydrauliska kapacitetsberäkningar beträffande åns avbördningsförmåga, vid de identifierade hindren. Bilaga V2-1 9:e st

7.      Anger att de blivit informerade  om risk för översvämningar på min fastighet och att ny fältstudie gjordes 2000-11-23 bilaga V2-1 Näst sista stycket.

8.      För att minska och förebygga regleringsskador dels i Nedre Glottern och även i flodkanalen från Nedre Glottern ut i Bråviken, så har mer än tre utredningar gjorts med något olika inriktning. Bifogade utredningar har gjorts av Stig Jacobssons ingenjörsbyrå. Stig Jacobbson var tidigare anställd av Länsstyrelsen, där han gjorde likartade utredningar för Länsstyrelsen.

9.      1976 Uppdraget: Utredning beträffande möjligheterna att inom ramen för gällande regleringsbestämmelser för Torshags kraftverk och med där befintligavbördningsanordningar anpassa vatten avledningen från sjön Nedre Glottern i Kvillinge socken, Norrköpings kommun, så att nuvarande regleringsskador vid sjön och i avloppet nedströms denna i görligaste mån elimineras.

10.  Beställare var Norrköpings fastighetskontor. Bilaga 1976: 0-10

11.  1978 Uppdraget Utredning betträffande dämnings och regleringsrätten ……. Samt inventering av avbördningsförhållandena bilaga 1978:00

12.  så att förekommande regleringsskador vid sjön i avloppet nedströms denna i görligaste mån eliminera.

13.  Beställare Norrköpings kommuns fastighetskontor.

14.  Utredning 1980 – 1981

15.  Utredning rörande ombyggnad och upprustning av Torshags kraftverk samt alternativa möjligheter att reglera vattenavrinningen från Nedre Glottern I Kvillinge socken, Norrköpings kommun.  Bilaga 1980:00

16.                                                                                                                               Flöden:

17.  Flöden i kanalen

18.  att därjämte har värdefulla upplysningar lämnats beträffande i vilken utsträckning reservavloppen vid dammen kommit till användning vid flodtillfällena. Bilaga 1976:5 3:e st.

19.  att uppenbarligen är reservavloppen så avpassade att vid eventuella reparationsarbeten å kraftverket vattnet där kan avstängas och samtidigt motsvarande vattenavledning bibehållas. 1976:6 1:a st.

20.  att därutöver fanns reservavbördningsmöjligheter bestående av ett rör med diametern 500 mm.som förmår avbörda 1100 lit/sek. bilaga 1976:3 5:e st.

21.  att viss ökad vattenmängd beräknas därjämte vid svåra få avbördas genom reservutloppen. (Gäller efter ändring av anläggningarna Adsells komentar) 1976:9 3:e stycket

22.  Stensatt flodvattenkanal med i för hålland till kraftverkstuben avvikande västlig sträckning med stentrumma och betongrörstrumma 800 mm i diameter under fabriksgårdsplanen 212 A – 222,6 A, sträckan 176 A –241 A, bilaga1980:8 l  Adsells anmärkning: har byggts om och breddats och tuben  har diametern 1000 mm i dag. Allt gjort utan vattendom. Bilaga 1980:4

23.  Flöden till turbinen

24.  att normalt avleds vattnet enbart medelst tubledningen till kraftverket bilaga 1976:3 5:e st.att kraftverket uppgives drivas så att det i första han förser den tillhörande textilindustrin med elkraft. Verket drives i allmänhet med reducerad effekt. Bilaga 1976:9 3:e st.

25.  att Torshags kraft är utbyggt för en driftvattenmängd av 1200 lit/sek bil 1976:3, 3:e stycket

26.  att detta motsvarar 6 gånger medelvattenavrinningen och att effekten på turbinen är 210 kw vilket motsvarar 77 % verkningsgrad. Bilaga 1980:4 4:e st.

27.  att kraftverkets verkningsgrad var 75 % Bilaga 1976:4, 8 st.

28.  Tuben till turbinen var i dess övre del 90 cm och i dess nedre del 80 cm. bilaga 1980:1 4:e st. bilaga 1980:3 p, 1980:7 b, 

29.  Kraftverket uppgives ha i allmänhet ha varit i drift under dagtid på vardagar, omkring 9 – 10 timmar/dag och då i regel med begränsad effekt.Normal vattentillgång medger drift med full effekt endast i medeltal 4 tim/dygn…………….. På grund av de gynsamma magasinsförhållandena  vid kraftverket beräknas i allmänhet förhålladevis små vattenmängder spillas vid flodtillfällen ………… Sålunda beräknas 90 % av den tillgängliga vattenmängden ha kunnat nyttiggjorts i kraftverket    bilaga  1980:4

30.  Därvid bör observeras att allt tillfört vatten då antagits kunna nyttjas för kraftproduktion och således inget  vatten behövts spillas. Bilaga 1980:5 6:e raden.

31.  Att effekten på en ny turbin sänks till 100 kw eller 550 lit/sek, att den blir så stor beror på att man vill erhålla bidrag bilaga 1980:7 1:sta st., 1980:7 f,

32.  Flöden till och från sjöarna

33.  att 1970-04-20 och 14 dagar framåt var till rinningen till Nedre Glottern 3 500 lit/sek. Bilaga 1976:5 6:e st

34.  Den totala avbördningsförmågan vid Torshags kraftverksdamm beräknas till 2500 lit/sek Adsells anmärkning: Detta har aldrig varit syftet i den reglering som legat som grund för vattendomen som tillkommit av hävd. rev 2004-02-09. Under de 30 sista åren innan Sydkraft började reglera har aldrig mer än 600 lit/sek tappats kontinuerligt. Adsells anmärkning

35   Viak konstaterar .. kan en högsta högvattenföring vid utloppet från Nedre Glottern uppskattas till 2500 lit/sek. …vid naturliga förhållanden ….. uppskattar SMHI tillrinningen till Nedre och Övre Glottern till 5 000 lit/sek  bil V2-1 sista stycket och V2-2 1.sta stycket. (Adsells anm. Ja om man kunde köra turbinen på full effekt hela tiden, och att man sedan la till fabrikens processvatten. Detta är praktiskt omöjligt)

36.  Att man enligt utredaren skulle kunna tappa 2 500 lit/sek. kan ha en viss sanningshalt. Det framgår klart på flera ställen i utredningarna att man inte spillde vatten till kanalen. Det framgår också att turbinen med en kapacitet på 1200 lit/sek endast skulle kunna köras  några timmar per dag. Nu har man olagligt förändrat förutsättningarna genom anläggandet av en ny damm och kopplat  olagligt ventilen till turbinen direkt ut i kanalen, där man även kopplat bort den sista strypningen på 800 mm. Den är idag 900 mm. Medelflödet är 200 lit/sek. Enligt utredningarna har det aldrig varit syftet att tappa mer än vad man kunnat ta hand om ca 500 lit/sek 10 -12 timmar om dagen.

37.  att viss ökad vattenmängd beräknas därjämte vid svåra flodtillfällen få avbördas genom reservutloppen utan att kunna nyttogöras I energiproduktionen bilaga 1976:9 4:e st. Det är förhållanden efter en ombyggnad och ändring av regleringssyftet, Adsells anm.

38.  Viak informerade om att nuvarande flöde inte var speciellt högt ur historiskt perspektiv och att man kunde räkna med med flöden som kan uppgå till 3000 lit/sek. eller mer…….. (Adsells anm. Jag kände ju till, att detta inte var i närheten av verkligheten, utan en partsinlaga för att skrämma mig. Jag hade ju umgåtts med dom som reglerade tidigare och kände till tidigare utredningar.)  bilaga V2-5 8:e st.

39.  Viak.. Med ledning av SMHIs värden kan högsta flödet under en normal 100-årsperiod bedömas vara 3000 lit/sek.

40.  Viak anger att när Torshagsfallet utnyttjades för kraftändamål kunde minst 2500 lit/sek tappas från Nedre Glottern vid nivån + 79,43. ……..  Om det då inträffade extrem nederbörd kunde man inte låta vattenstånden stiga till alltför höga nivåer utan tvingades då släppa ut allt överskottsvatten. ( Adsells anmärkning Viaks Torbjörn Olsson sitter och gissar Stig Jacobsson och jag har fått information från dom som reglerat, att turbinen har körts tidigare dagligen med kapaciteten på 400 – 500 lit/sek. 9 – 10 tim/dag man har varit mycket noga med att inte spilla något vatten i kanalen, utan varje vattendroppe skulle omvandlas till energi. Det framgår att man lät Nedre Glottern passera både lägsta och högsta nivå för att få energi varje arbetsdag utan att spilla något, Torbjörn Olsson bör kallas som vittne för att redogöra var han fått dessa siffror ifrån, och när man behövt att tappa överskott i kanalen, det stämmer inte med verkligheten.) bilaga V2-2-3:e st.

41.  Viak Idag finns det möjlighet att tappa minst 3000 lit/sek vid nivån + 79,43 bilaga V2-2 4:e st. ( Adsells anm, Då måste de befintliga ventilerna med tidigare kapaciteten 1200 samt 1100 lit/sek, byggts om ordentligt utan vattendom.)

42.  Medelvattenföringen är 200 lit/sek och lägsta årsvattenföringen 50 lit/sek.

43.  Flöden Makaronifabriken min tidigare anläggning, mm..

44.  Det framgår att varken Bråbo mekaniskas anläggning eller Makaronifabrikens anläggningar besiktades när utredningarna gjordes…… när det gäller flöden Adsells anm Bilaga 1978:11 p. 4 + 5.

45.  Det påpekas igen Beträffande vattenavledningsmöjligheterna numera vid de nedlagda kraftanläggningarna enligt punkterna 4 + 5 ovan saknas följaktligen uppgifter för bedömning och bör dessa kontrolleras innan väsentligt ökad avtappning verkställas i ån. Bilaga 1978:12 3:e st.( vid Bråbo och Åby fritid)

46.  Viak anger att vid besök 2000-11-23. Hydrauliska beräkningar har utförts för att bestämma flödet i ån.   ……. Att flödet vid ÅBY fritid var ca 1400 lit/sek. …. Hänsyn taget till tillkommande flöden. Bilaga V2-2 6:e st.

47.       VIAK Det framgår av bil V1-3 3:dje raden att man skriver att data saknas vid min anläggning (Åby fritid). Vidare skriver man att vid provtappning på 950 liter/sek 1998-12-10 hade tidigare fördämningar rensats bort. Hade man kontrollerat hade man sett att vattnet varit upp på den slänt, som man var medveten om skulle ge med sig enligt bilaga V1-3,  4.e st. bilaga V1-4 6:e st.

48.       Viak I bilaga 4 finns ett foto av intagstuben med flodränna. Vid denna tidpunkt var inte kanalen överdäckad. Bilaga V2-4 och V2-b4. Bättre foto finns här.  ( Adsells anm.  , ska vara 1966 Adsells anm 2004-02-09., var flodrännan delvis överbyggd tuben låg på träbalkar som var delvis överbyggd kanalen, möjligtvis för att tuben skulle få inspekteras från ”insidan”. (Adsells anm. Har ingen kännedom om när foto togs, egentligen ointressant. Nuvarande överbyggnad inget vattenföretag har konstaterats av Vattendomstolen 1993 VA9/1993. Överbyggnaden ersatte den gamla överbyggnaden som brann 1980.) rev 2003-02-09 har hittat en bättre bild.

49.  Viak bekräftar att jag erbjudit NME/Sydkraft att ta bort turbinen men att de tackat nej. Då de inte ansåg sig skyldiga att ta bort något hinder. Bilaga V2-5 9:e stycket (Adsells anmärkning, Jag hann inte säga att dom fått betala för att ta bort hindret.)

50.  VIAK anger att det finns ….. saknar på höger sida ( västra sidan Adsells anm.) en kort sträcka den erosionskyddande kanalväggen, varför den oskyddade strandkanten kan erodera vid flöden som överstiger de normala. Risk finns för att grundläggningen av för den övertäckning av kanalen som gjordes 1980, enligt handlingar i VA9/93, kan ta skada vid höga flöden, speciellt gäller detta vid igensättningar, vid gamla turbinläget. Övertäckningen vilar direkt på den högra strandkanten. Bilaga V1-3  4:e stycket, (Adsells anm. Det visar helt klart att VIAK kände till att det fanns en oskyddad släntning speciellt vid det gamla turbinläget. Där senare de omfattande skadorna uppstod. Hade  Torbjörn Olsson Viak varit en erfaren vatteningenjör hade han med de ritningar som fanns i den citerade domen från Vattendomstolen VA9/93, kunnat räkna ut, att det upp till stenkantens ovansida endast kunde passera 580 lit/sek. Det var det som var ett av hans uppdrag. Vattnet skulle som han och NME anfört inte släppas på förrän säkerhet fanns att tappa 2 000 lit/sek. Överbyggnaden var ett återställande från 1980, och det var inte heller någon strandkant utan en parkeringsplats för husvagnar. Det finns det bilder på. Strandkanten var ovansidan av den lägre stenläggningen, på kanalens västra sida kanske 2 meter lägre.)

51.  Viak anger helt felaktigt att det finns enbart en öppning vid kanalens tak vid min anläggning på 0,9 x 0,6 eller en 0,5 kvm (Helt fel och inte i närheten av sanning Adsells anm.) bilaga V1-3 3:st.

52.  Kapaciteten skall utredas bl.a. hos Åby fritid, min anläggning bilaga V1-1 p 3.  Detta har aldrig gjorts.

53.  Adsell: Gallret innan kanalen var en test, om vi hade någon nytta av ett galler, testen visade att problemen blev större med ett galler. Det har inte funnits något galler varken före eller efter provet. Det går lätt att rensa kanalen även med överbyggnad. Vi har 5 ingångar över kanalen, till byggnaden och måste kunna ta oss in i byggnaden, vi måste kunna komma över ån. 5 broar hade inte varit bättre. Detta är en klar partsinlaga.

54.  Om Viak frågat hade jag informerat om att borttagningen av tuben till turbinen, inte påverkar arean eller flödet i kanalen. Möjligtvis är flödeshastigheten snabbare om flödet enbart kommer från ett håll än att de träffas i 90 graders vinkel och skapar en massa turbulens som påverkar flödet negativt. Ändringen borde vara positiv för flödet. Bilaga V2-6 2:a st.

55.  Viak säger återigen att det inte varit möjligt att mäta upp den maximala genomströmningsarean vid turbinläget. Bilaga V2-6 3:e st. ( Adsells anm. Man vet inte om man ska skratta eller gråta, i samband med domen i Vattendomstolen fanns ritningar med måtten utsatta, jag har ritningar. Avvägningsinstrument, och tumstock hade de kunnat låna av mig, konsulten har enligt uppgift kontrollerat alla anläggningar, när vattnet varit stängt,. Han måste förklara vad som varit problemet.)

56.  Viak skriver Vid besöket  1998 var ena kanalväggen skadad samt en del av slänten under överbyggnad eroderad. Det var omöjligt att kontrollera vid detta besök om skadorna förvärrats. Bilaga V2-6 (Adsells anm. Konsulten bekräftar att han känner till att ena kanalväggen var skadad och att slänten hade eroderat. Han borde naturligtvis ha insett att man har inte en jordslänt som en kanalsida, det borde konsulten insett och utrett det hela.

57.  Viak skriver att det vid Åby fritid (min gamla anläggning) är oklart hur mycket vatten som kan avbördas förbi det gamla turbinfundamentet, då relevanta måttuppgifter ej varit tillgängliga eller kunnat dokumenterats. (Adsells anm. Viak har alla relevanta mått i den dom från Vattendomstolen VA9/1993 som innehåller ritningar på den aktuella sträckan, i annat fall hade han kunnat få låna ett avvägningsinstrument och tumstock från oss. Hans uppgift var ju att kontrollera vad som rymdes) bilaga V1-4 sista stycket.

58.  Viak anger att uppströms överbyggd kanal så var vattendjupet 20 – 40 cm och en frigång på 110 – 90 cm. bilaga V1-b6 (Adsells anm Det är beklagligt när man inte vill kontrollera vad man tror, överbyggnaden har igentligen inget med kanalen att göra, den utgör inte heller något som kräver vattenlov. Vilket framgår av VA9/1993. Den stensatta kanalen är ca 5 – 6 dm hög och rymmer ganska exakt 580 lit/sek vid den känsligaste punkten, där det gamla turbinhuset var beläget.Viak har ju tidigare konstaterat detta och att slänten lätt eroderar

59.  Viak anger Risk finns för erosion vid större flöden av den strandkant som överdäckningen vilar på bilaga bilaga V1-5 1:a stycket

60.  Viak anger att I VA9/1993 (som inte vunnit laga kraft) anges att det beräknade vattendjupet är 0,35 – 0,40 m vid inloppet till den överbyggda flodrännan när flödet uppgår till 1800 lit/sek   ……Det innebär att kanalens avbördningsförmåga med god marginal bör överstiga 3000 lit/sek. bilaga V2-4 sista stycket och V2-5 först stycket. ( Adsells anm. Dom här värdena är teoretiska värden och speglar inte vad som går att tappa i kanalen, texten borde nog ha varit lite annorlunda, Viak borde naturligtvis mätt upp kanalen när han visste att kanalen var känslig för stora flöden vid det gamla turbinhuset, som sedan ”kollapsade”. Bilaga V2-4, V1-5 1:a stycket  Kanalen går full vid ca 600 lit/sek se bilder från 2004 och tidigare. som kan rekonstrueras. Bildserie 1, bildserie 2, bildserie 3, bildserie 4.

61.  Viak anger Risk finns för erosion vid större flöden av den strandkant som överdäckningen vilar på bilaga bilaga V1-5 1:a stycket

62.  1998-11-17 Kunde konstateras att den överbyggda kanalen var fullständigt blockerad bilaga V2-5

63.  1998-12-10 vattendjupet vid inloppet var 20 – 40 cm. kanalen var rensad. Flödet 700 – 800 lit/sek. Viak anger ”kan tyda på att kanalen inte var helt rensad” Man jämför med teoretiskt framtagna värden. (Adsells anm. Varför kontrollerade man aldrig kapaciteten fullt ut)

64.       Viak Vid nuvarande besök gick kanalen ånyo dämd. Endast 1 dm fritt utrymme i höjdled återstod till den vid inloppet till den övertäckta kanalen. Bilaga V2-5 4:e stycket (Adsells anm. Troligen hade eroderingen redan börjat så att betongrör och material som funnits i slänten blockerat flödet, en konsekvens av att tappa mer än anläggningen tålde.) bilaga V2-5 4:e st.

65.       Viak anger att lastpallar flutit in under huset bilaga V2-5 5:e stycket (Adsells anm Det var en lastpall, inte en Europa pall, den kom från kommunens tomt, Sydkraft kunde inte minska flödet direkt så vi kunde rensa, när vi kunde ta oss ner, fann vi att det legat över kanalens högsta kant och stoppet som fanns, var från eroderingen och material från turbinhusets slänt. Pallen hade ingen inverkan på stoppet).

66.       Bilaga V2-5 6:e st. Jag har förklarat för Viak att vi haft ett galler tidigare, det var till större skada  än nytta, vi fick ta brand försvaret till hjälp för att kunna plock bort det. Viaks PM verkar mer och mer vara en partsinlaga efter det att kanalen satt igen sig på grund av felaktig reglering av Nedre Glottern.

67.       Bilaga V2-5 7:e stycket, Flera nya hål hade tagits upp vid den gamla kraftstationen (turbinhuset), allt för att öka flödeskapaciteten väsentligt. Någon förbigång har inte tagits bort om man inte menar tuben till turbinen, men det var ingen förbigång utan den gick ut i det slutna utrymmet under turbinhuset och kunde inte påverka flödet antingen tuben fanns eller inte.

68.  Flöden från sjöarna

69.  Flöden renat avloppsvatten

70.  Att avloppsvatten från reningsverket tillfördes ån med 25 lit/sek, …. Lika mycket som behövdes  för bevattningsändamål vid Björnsnäs…… ån bör tillföras de vattenmängderna under de årstider bevattning bör ske Bilaga 1976:7 , 3:e st.

71.  Att kommunen är ”pliktigt” att ……. tillföra ån vatten 4:e st.

72.  Att vattnet från reningsverket upphörde omkring 1974  bilaga 1978:10 8 st sista meningen

73.  Syften:

74.  Vattenståndsväxlingar

75.  Att rätt att dämma Nedre Glottern till + 4,10 bilaga 1978:1 sista st.

76.  Att sänkningsgränsen är + 1,19 bilaga 1978:2 1 st.

77.  att mindre vattenståndsväxlingar än hitintills beräknas kunna uppnås. bilaga 1976:10 2 st.

78.  att lägsta vattenstånd varit på + 1.47 m – 2,41 meter bilaga 1976:4, 2:a st.

79.  Krav på på jämna och relativt höga vattenstånd i Nedre Glottern, minimivattenföring i ån nedströms …. Bilaga 1980:10 4:e st

80.  att högsta vattenstånd varit + 4,56 meter - + 4,90 meter. Bilaga 1976:4 3:e st.

81.  att högsta vattenstånd varit +4,60 vid flera tillfällen bilaga 1976:5 7:e stycket.

82.  att under sommartid från 15 maj får Nedre Glottern inte vara högre än + 4,10 meter. Bilaga 1976:5, 7:e st samt 1976:10 2:a stycket och lägre än + 1,19 meter Bilaga 1978:2 1:a stycket

83.  att Nedre Glottern varit 0,5 meter över den bestämda dämningsgränsen Bilaga 1976:5 7:e st.

84.  att möjligheter att förhindra att vattenståndet i sjön vid flodtillfällen stiger över önskad höjd är dels beroende av vilka avbördningsmöjligheter som finns vid sjöutloppet och dels vilka magasinsmöjligheter som finns under den tillåtna högvattennivån. dvs på vilken höjd sjöytan är belägen när vattenflödet kommer. Vårflodens omfattning kan i viss mån förutses  …..Därför bör ingen bestämd ej fastslås att gälla alla flodförhållanden bilaga 1976:5 näst sista stycket

85.  Att bättre vattenståndsförhållanden i sjön måste betalas i form av minskad energiproduktion vid Torshags kraftverk. Bilaga 1976:10 4:e st

86.  Att vattenståndväxlingarna i övre Glottern växlat relativt lit jämfört med Nedre Glottern bilaga 1976:2 6:e st.

87.  Att den största totala tillrinningen – med beaktande av de avbördningsmöjligheter som finns vid sjöns utlopp – bör läggas till grund för bestämning av den höjd på vilken sjöns vattenyta bör ligga inför en väntad vårflod för att högsta önskade vatten eller fastställd dämningshöjd ej överskrids. Bilaga 1976:4 7 st.

88.  Ingen övre dämningsgräns är fastställd under- vintern bilaga 1980:2 4:e st.

89.  Ventiler:

90.  att det dessutom fanns en ventil med diametern 225 mm. den var ansluten till en hydrofor för processvatten i fabriken och hade egentligen inte med regleringen att göra Adsells kommentar. Bilaga 1976:3, 4:e st. 1976:4 sista stycket

91.  att därutöver fanns reservavbördningsmöjligheter bestående av ett rör med diametern 500 mm. som förmår avbörda 1100 lit/sek. bilaga 1976:3 5:e st.

92.  att 1200 lit/sek kan avledas genom kraftverket bilaga 1976:5 sista st

93.  Förslag till ändringar, nybyggnader samt verkställda ändringar som kräver vattendom:

94.  För anläggning av en sådan damm erfordras …. Att domstol lämnar tillstånd (vattendom).bilaga 1980:10  8:e st.

95.  Viak anger kanal under byggnad, den s.k. Längan bilaga V2-2  9:e st. ( Adsells anm. Svartbygge.

96.  Kulvert som har diametern 1,0 meter bil V2-2 bilaga V2-2 sista st. (Adsells anm hade innan den svartbyggdes 800 mm. i diameter.’

97.  Viak anger: Betongkulvert med 1 meter i diamter uppströms Torshagshuset. Med vattenskvalp över vägbanan torde kapaciteten där uppgå till2000 lit/sek bilaga V1-4 näst sista stycket.

98.  Att förslag lämnades på tappningar 1270 lit/sek och 1700 lit/sek 1976:6 alt 1 + 2. Det är dock känt av Klas Adsell att senare provtappningar på mindre 1100 lit/sek fick avbrytas efter någon timma för att skador inte skulle uppstå, mellan Nedre Glottern och Torshagsfabriken, det var innan den olagliga ombyggnaderna  1982 och 1996 gjorts.

99.  Ingen ändring av detta i nya utredningen bilaga 1978:10 3:3 st

100.   Att vattenavledningen från Nedre Glottern ändå kan och lämpligen bör ske i den nuvarande stensatta flodvattenkanalen    ……….. efter utförda justeringsarbeten- och kompletteringsarbeten på sträckan 192,5A – 236 A. Bilaga 1980:12  2.a st.

101.   ……… medelst en ny fast dammanläggning efter tillstånd av vattendomstol   ….  Bilaga 1980:12

102.   Bilaga V1-b1 visar var den olagliga trumman med diametern 1000 mm finns

103.   Viak anger att finns ett cementrör med innerdiametern 1,0 meter …. Samma rör som tidigare hade en diam av 800 mm. bilaga 1980:4 och V1-2. (tubröret har således byggts om utan vattendom Adsells anm)

104.   Kompletteringsarbeten måste göras sträckan 192,5 A – till 236 A bilaga 1980:10 3:e st.

105.   Provtappningar när och under vilka förhållanden de skall ske, givna löften:

106.   När säkerhet råder om att drygt 2000 lit/sek kan eller borde kunna släppas fram kommer provtappningar att genomföras. (Det var samma löften som gavs från NME nuvarande Sydkraft, vid informations och samrådsmöte 1998-04-07) bilaga V1-1 10 st.

107.   Allmänt gäller att med rätt till reglering av vatten i sjö inom regleringsrättens ram i görligaste mån verkställa vattenregleringen så att skada eller olägenhet inte uppstår för någon som ovan eller nedan anläggningen äger jord, vattenverk eller annan egendom. Sålunda bör vid vattenregleringen vid Torshag hänsyn tagas till exempelvis behov av vatten i  ån för jordbruksändamål nedströms kraftverket, såsom för vattning av betesdjur, jordbruksbevattning o dyl..     bilaga 1980:2 sista stycket.

108.   NME-teknik informerade om att VBB VIAK kommer att undersöka kapaciteten i vattenvägarna ner till Bråviken bilaga V1-1

109.   Viak säger att det måste vara ett riktigt konstaterande   …. Inte gjort nåt som strider mot gälland vattendom……….. kan ju inte klandras om avbördningsförhållandena förändrats nedströms. Bilaga V2-5 sista stycket (Adsells anm. Det har gjorts ett antal olagliga ombyggnader där beställaren angett att syftet var att kunna öka flödet. Några förhållanden som minskat avbördningsförhållandena har inte gjorts , däremot för att öka dom.

Det här är sektion 4.